Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Patrick Meurling

Docent Patrick Meurling, Lund, har avlidit i en ålder av 85 år. Hans närmaste är sonen Johan och dottern Kristina med familjer.

Vännen Patrick finns inte mer. Han avled när våren gick i blom i Lund och man som bäst höll på att repetera årets sisteapril-spex ”Djingis khan”, ett av hans studentikosa mästerverk.
Livet måste ju gå vidare …
Det finns nog ingen som hade annat än gott att säga om Patrick Meurling. Hans personlighet var sådan. Underhållande, vänsäll och lågmäld fick han en imponerande vänkrets som hade lyckan att få njuta av hans stora bildning, hans musikaliska sinne, hans spexikava lynne och hans stillsamma humor.
Redan som skolpojke på ”Gossis” i Helsingborg skrev han tillsammans med sina vapendragare Hasse Alfredson, Lennart Levin och brodern Kim spexet ”Columbus” eller ”Det förlorade ägget” (ej att förväxlas med lundaspexet med samma namn). Väl i Lund dröjde det inte länge förrän Patrick och hans lekkamrater från Helsingborg (på Helsingkrona nation, där han var såväl inspektor som hedersledamot) kunde sätta ett outplånligt avtryck med just spexet ”Djingis khan”, karnevalsspex 1954 och sedan dess en regelbundet återkommande lundensisk klassiker. Som nu i år. Han dirigerade studentrevyn ”Så går vi till Ris-Jerk”, var musikaliskt ansvarig för Toddyspexet ”Sancta Birgitta” och han deltog med liv och lust under flera decennier som traditionsbevarare, inspiratör och kapellmästare för Zoologiska föreningens (”Zootis”) julspex.
Hans arbetskapacitet var beundransvärd: Under ett intensivt studentliv ställde Patrick mer än gärna sina humoristiska och musikaliska talanger till förfogande. Dessutom hann han med att disputera i zoologi (1967), verka som undervisande och handledande docent på ”Zootis”, skriva ett antal böcker samt utveckla idéer kring såväl Nasoteket (”AF:s Nasala utskott”) som Grandiosa sällskapet, vars flaggskepp ”GrandSång” han – naturligtvis också – är upphov till. Listan kan göras längre, men av utrymmesskäl håller vi här.
Hos en av den lundensiska humorns mer säregna utväxter – Sanct Joens Gille i Skanör – fick Patrick årligen utlopp för sin improvisatoriska talang när han under sena timmar betvingade det af Klerckerska donationens sönderfallande piano och brödernas inte alltid helt koordinerade sånginsatser.
I Uarda-akademien tog Patrick Meurling plats på stol 31 redan 1960. Han gjorde banbrytande insatser för Uarda-akademiens Ordbok och tvekade aldrig att sätta sig bakom tangenterna då tillfället så krävde. Hans arbete som redaktör för böckerna ”Spex i Lund” 1986 och ”Humor i Lund” 2000 och otaliga andra trycksaker bär hans signum.
Trots att Patricks insatser för bl. a. Lundaspex, Toddyspex, Studentrevyer och Zootis-spex många gånger var avgörande, både vad gäller idé, manus och genomförandet, var han inte den som i onödan ställde sig i rampljuset; för den stora allmänheten var han av eget val i det närmaste osynlig. Men för alla oss som hade Patrick som en god vän och mentor var han en högst närvarande självklarhet. Hans klokskap, noggrannhet och omsorger kommer aldrig att förblekna.
Olof Jarlman
Stisse Johnsson
Gå till toppen