En dyster framtid för Malmö målas upp i en konsultrapport från den internationella revisionsbyrån PWC. Kommunen har knappt fjorton år på sig att få ihop plus och minus.
Kommunens ledande ekonomer ger samma bild som i prognosen, som har presenterats för kommunstyrelsen och alla Malmö stads förvaltningschefer.
– Det blir en utmaning för politikerna. Vad ska de prioritera bort när de inte har pengar till allt som de vill göra? säger Malmö stads ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson.
Läs också Chatta med Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)
Ekonomerna beskriver den väntade utvecklingen som "krokodilgapet”.
PWC har räknat på vad det skulle kosta att stänga gapet och uppfylla kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Det finns två möjliga lösningar:
* En skattehöjning på 6,41 kronor per intjänad hundralapp fram till 2030, eller:
* Effektiviseringar och åtstramningar i kommunen med i genomsnitt 1,09 procent om året. I pengar motsvarar det uppemot 200 miljoner kronor årligen.
– Problemet är krokodilgapet. Vi måste kunna utveckla verksamheten. Samtidigt behöver vi ta ner nettokostnaderna med en procent om året, säger Mats Hansson, strateg vid Malmö stads ekonomiavdelning och tidigare budgetchef.
Att lösa problemet ensidigt med skattehöjning tror ekonomerna inte på.
– Det kommer inte att hända. Höjer vi skatten med över sex kronor så kommer folk att flytta från Malmö, säger Jan-Åke Troedsson.
Kommunens förvaltningar har börjat titta på möjliga besparingar och effektiviseringar. Det kan handla om mer ny teknik, som att låta datorer ta över en del av människors arbete eller effektivare rutiner.
Går situationen att lösa?
– Det kommer att lösa sig. Men vi vet inte hur. Fram till 2030 tror jag det kommer att hända saker på statlig nivå. De kan ändra skattebaser och höja pensionsålder. Ibland måste man komma till en krissituation för att klara av att ta de svåra besluten, säger Mats Hansson.
I konsultrapporten utgår PWC från hur Malmö såg ut 2014. Man gör inga satsningar eller åtstramningar, utan utgår hela tiden från samma servicenivå genom åren. Barngrupperna i förskolan är till exempel lika stora som 2014 och statsbidragen motsvarar 2014 års modell. Äldreomsorgens bemanning och kvalitet motsvarar 2014 års nivå.
I december kom en ny befolkningsprognos som visar att Malmö kan komma att växa rekordsnabbt. En viktig förklaring var den stora gruppen asylsökande under hösten 2015.
– Vi blev lite flackande i december förra året. Lagom till att vi hade gjort alla beräkningar kom den riktiga skjutsen på flyktingsidan. Nu vet vi att bilden är den samma. Det går bara lite snabbare, säger Jan-Åke Troedsson.
Så scenariot 2030 kan komma redan 2025?
– Ja. Ungefär så, säger Mats Hansson.
Ett snabbt växande Malmö skulle öka utmaningen. Som Sydsvenskan tidigare har berättat krävs en massiv utbyggnad av grundskolor och senare gymnasieskolor. Malmös befolkning är jämförelsevis ung, men under 2020-talet måste även äldreomsorg utökas. Alla sektorer i välfärdssektorn expanderar.
– För länge sedan talades det om vad som skulle hända när fyrtiotalisterna blev gamla. Det händer nu, säger Mats Hansson.
– Vi måste göra något. Alla är på tå för det. Det gäller att hitta vad som är möjligt och politiskt gångbart, säger Jan-Åke Troedsson.
Ett annat ekonomiskt problem är sysselsättningen i Malmö. För få arbetar. Den så kallade skattekraften har sjunkit stadigt i Malmö sedan sjuttiotalet och ligger nu på ungefär 85 procent av medelskattekraften i landet.
Vidare får närmare sju procent av Malmös hushåll försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. Andelen med försörjningsstöd är nästan dubbelt så hög i Malmö som riksgenomsnittet på fyra procent.
– Kan man inte försörja sig så går man till kommunen. Då är vi skyldiga att ge ett bidrag Problemet landar här, säger Jan-Åke Troedsson.
I april presenterade arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin senaste ekonomirapport. Även SKL gör en negativ bedömning av Sveriges kommuners ekonomi och prognostiserar med höjningar av kommunal- och landstingsskatt med 1,82 kronor de kommande fyra åren. SKL saknar jämförande prognoser om skatteutvecklingen i andra svenska kommuner till 2030.
Vad finns det för faror om skatten höjs väsentligt?
– Hur mycket kan du beskatta medborgarna? Det finns en gräns där medborgarna kanske väljer fritid när alltför mycket går bort i skatt, säger Bettina Kashefi, chefsekonom hos SKL.
Förvånas du över Malmös siffror?
– Skattesiffran är hög, väldigt hög. Jag förstår att de har en gigantisk utmaning framför sig, säger Bettina Kashefi.
Regler för kommentarer
Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!
Tänk på att:
Det här är inte ok:
Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.