Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lärarlösa studier upprör humanister och teologer

Fyra timmars lärarledd tid per vecka är på tok för lite. Det säger studentkårens representanter efter att ha granskat scheman i två år.

Hanna Stenfelt var vice kårordförande när timmarna började räknas, nu har Oskar Johansson tagit över. Båda tycker att det behövs mer undervisningstimmar.Bild: Tom Wall
Det blir väldigt mycket självstudier och bara ett fåtal timmar lärarledd undervisning på de flesta kurserna på humanistiska och teologiska fakulteterna. Det hade studentkåren haft på känn långe. Men exakt hur få timmar?
Den frågan fanns det inget svar på, eftersom Universitetet saknar detaljerad statistik över undervisningstimmar på olika institutioner. Därför bestämde Humanistiska och teologiska studentkåren sig för att räkna själva.
Det var för två år sedan. Nu är det nedslående resultatet klart, och Hanna Stenfelt som var vice kårordförande med utbildningsansvar när undersökningen inleddes är inte direkt förvånad. Resultatet var väntat, men det är viktigt att det nu finns svart på vitt, säger hon.
– Det här påverkar inte bara utbildningens kvalitet, utan också hur studenterna mår, det leder till stress, prokrastinering och att man inte har kontakt med yttervärlden.
Den rekommenderade lägstanivån är nio timmar lärarledd undervisning per vecka. Inte en enda av institutionerna på humanistiska och teologiska fakulteterna når dock upp till den nivån.
På Institutionen för kulturvetenskaper fick studenterna enligt granskningen under fyra timmars lärarledd undervisning per vecka. På Historiska institutionen är siffran 4,2 timmar per vecka, och på Centrum för teologi och religionsvetenskap 3,7 timmar per vecka.
– När antalet timmar sjunker ner så långt är det svårt att veta om det egentligen är utbildning det handlar om, eller om det är självstudier, säger Oskar Johansson som är vice kårordförande med utbildningsansvar.
När han själv började studera på Universitetet blev han förvånad över hur få timmars undervisning han fick.
– Jag läste mänskliga rättigheter och vi hade sex timmar per vecka första terminen. Det kom lite som en chock att helt plötsligt gå från fyrtio timmars schemalagd tid på gymnasiet till detta.
Borde man inte ha mer undervisningstimmar första terminen just av den anledningen?
– Ja, och det var också det vi hade. När det var minst var det två till noll timmar undervisning per vecka.
Anledningen till att studenter inom humaniora, teologi och samhällsvetenskap får klara sig med så lite undervisning ligger i det föråldrade resursfördelningssystemet, säger Lynn Åkesson, dekan för Humanistiska och teologiska fakulteterna.
– Det är ett stort problem för våra ämnen att man får så himla lite lärarledd tid, och det är väldigt bra att studenterna har gjort den här undersökningen. Det är ett strukturellt problem de har satt fingret på.
Är det en fullvärdig utbildning man får om man bara har fyra timmars undervisning per vecka?
– Visst kan självstudier vara effektiva, men det ställer väldigt höga krav på studenten att de själva ska hålla på och plugga när de kanske bara går till undervisning två gånger i veckan. Utbildningar med så lite lärarledd tid innebär i praktiken att lärarna ofta får göra obetalt arbete och stötta studenter som behöver mer hjälp och råd.
Lynn Åkesson har själv redan börjat använda studentkårens utredning för att göra det tydligt att det behövs större resurser.
– Och det är inte så att universitetsledningen inte bryr sig, de förstår problemen. Men vi vill ju inte heller ta pengarna från någon annan utbildning, det här är en fråga som måste lösas på högre nivå.

Olika prislappar

Universitetet får statlig finansiering utifrån antal helårsstudenter. Ersättningen är högst för medicinstudenter (138 000 kronor per läsår) och lägst för dem som läser humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, teologi eller juridik (51 000 kronor per läsår). En student som läser naturvetenskapliga eller tekniska ämnen ger Universitetet 97 000 kronor per läsår.
Gå till toppen