Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Nu ska ersättningen bli lika bra som bröstmjölken

Bröstmjölk eller ersättning – barnet ska bli lika friskt och ingen ska ha skuldkänslor. Just nu pågår en skånsk studie med målet att förbättra bröstmjölksersättningen.

Mireille Bozovic och hennes son Oscar deltar i studien .Bild: Hussein El-alawi
– Vid två månaders ålder är det ungefär 15-20 procent av alla mammor som inte kan eller har valt att inte amma. För en del finns inget alternativ, och vi vill precis som föräldrarna att barnen ska få så bra näring som möjligt, säger barnläkaren Ulrika Tinghäll Nilsson.
– Men bröstmjölken är bästa näringen för barnen och kan man amma så är det såklart att föredra, säger Pia Karlsland Åkeson, barnöverläkare och projektledare.
I ett och ett halvt år har Alfonsstudien varit igång. Den går ut på att få fram bröstmjölksersättning som är så lik bröstmjölken som möjligt. Nu är 90 barn inskrivna – totalt ska den omfatta 320 barn. Barnen följs från att de är sex till åtta veckor tills de fyller fem år.
Pia Karlsland Åkeson berättar att de har sänkt proteinhalten i ersättningen som nu testas i studien.
– Hög proteinkoncentration kan kopplas till ökad risk för övervikt, säger Pia Karlsland Åkeson.
En av deltagarna är Mireille Bozovic från Trelleborg.
Brösten kändes som om de skulle sprängas. Mjölken rann inte till. Oscar skrek.
– Jag kände mig värdelös som mamma. Alla säger att man måste amma men om det inte går då? säger Mireille Bozovic.
Mireille Bozovic.Bild: Hussein El-alawi
Det är ungefär ett år sedan hon fick de första värkarna. Hon var då i vecka 25 och på sjukhuset stoppades en tidig förlossning. Mireille Bozovic beskriver den sista tiden av graviditeten som jobbig och den 18 augusti föddes Oscar. Förlossningen var inte okomplicerad och slutade med att Oscar drogs ut med sugklocka.
– Förlossningen var så stressig och jag tror att min kropp stängde av lite då. Det gick inte att få igång amningen efter det, säger Mireille Bozovic.
Mireille, maken Rade och Oscar Bozovic stannade kvar på sjukhuset i Malmö i tre dagar. På amningsmottagningen fick Mireille hjälp för att få igång amningen men det lyckades ändå inte.
– När de visade såg allt så enkelt ut men det gick inte när vi försökte själva.
Hon är kritisk till att personalen på sjukhuset propsade på att hon skulle fortsätta amma trots att det inte gick.
– Det är lite gammaldags här i Sverige och att det inte går att amma är faktiskt inget man ska behöva skämmas över, vilket jag gjorde på sjukhuset. Det kändes som att jag fick en stämpel direkt som en sämre människa. Ingen förstod mig och till slut gav jag upp.
Under Oscars första månad lade familjen ut flera tusen kronor på olika typer av mjölkersättning. Inget funkade.
– Oscar blev inte nöjd. Inte mätt, säger hon.
När Oscar var fyra veckor damp ett brev från Alfonsstudien ner i hallen. Hon anmälde sig och fick en tid.
– För första gången fanns det folk som förstod vad vi gick igenom. Jag och Rade var inte ensamma och vi fick en extrafamilj som alltid stöttar.
Barnöverläkaren och projektledaren Pia Karlsland Åkeson tror att de har fått in 320 barn till studien om ungefär 2,5 år.
Spädbarnen delas in i fyra grupper: En där barnen ammas och tre som får ersättning. En grupp får helt vanlig ersättning, en sådan som går att köpa i matbutiker, de andra två grupperna får ersättningar med sänkt proteinhalt och tillägg av alfa-laktalbumin (se faktaruta). De sistnämnda ska vara mer lik bröstmjölk.
– Varken vi som jobbar med studien eller föräldrarna vet vilken typ av ersättning som ges, säger forskningssjuksköterskan Malin Lenneryd.
Efter första besöket fick Oscar Bozovic bröstmjölksersättningen från studien. Om det är den modifierade ersättningen eller en vanlig vet hon inte men hon säger att Oscar omgående blev bättre.
– Han slutade skrika och var för första gången nöjd. Det var fantastiskt.
Vi träffas i familjen Bozovics hem i Trelleborg. Katten Roger stryker runt benen och Oscar sitter i sin stol vid köksbordet.
– Han slutade med ersättningen efter sex månader och äter nu vanlig barnmat.
På bordet ligger Alfonskalendern. Varje dag sedan de började med studien fyller Mireille Bozovic i hur mycket Oscar har ätit och om han har varit sjuk eller lite förkyld.
– Det har inte alls varit jobbigt att dokumentera. Det var snarare varit ett bra sätt för oss att hålla koll på hur han har ätit och mått, säger hon.
Oscar smånafsar på kalendern, sen kastar han iväg den.
– Nu är han ju som en helt vanlig nio månaders bebis. Men i början, du kan inte fatta hur liten han var. Han var jättemager, säger hon.
Hon hoppas att familjens medverkan i studien i framtiden ska kunna hjälpa andra familjer.
– Det är inte klokt att det är såhär i dagens Sverige. Det måste bli bättre. Alla kan inte amma, så är det.
Med i studien är även kvinnor som ammar eller har ammat. En av dem är Caroline Jogmar.
– För mig funkade amningen utan problem och därför tänkte jag vara med i studien för att kunna hjälpa andra, säger hon.
Stella, Caroline Jogmars dotter, är snart 1,5 år och hon ammades drygt ett halvår.
– För mig var det självklart att amma, men om det inte hade funkat så hade vi fått tänka annorlunda. Men det är viktigt att tänka att det inte är hela världen om det inte funkar, det gör det ju inte det för alla, säger Caroline Jogmar.
Någon bröstmjölksersättning har hon aldrig gett till Stella.
– Det fick man ju inte när man ammar och är med i studien. Men för oss gick det bra i alla fall, säger Caroline Jogmar.
Bröstmjölksersättningen i studien ges tills barnet är sex månader gammalt.
– Vi har valt att sluta med forskningsersättningen vid sex månader för då brukar många barn gå över till att även äta annat, säger Pia Karlsland Åkeson.
– De barn som ammas kan självklart fortsätta med bröstmjölk även efter sex månader, säger Ulrika Tinghäll Nilsson.
För att uppmärksamma föräldrar på studien skickas brev ut till nyblivna föräldrar i sydvästra Skåne då barnen är fyra veckor gamla. Sen är det upp till föräldrarna att ta kontakt.
– Många föräldrar skuldbelägger sig för att de inte kan amma och så ska det inte vara. Och om ersättningen kan bli nästan lika bra som bröstmjölken kanske det kan förändras, säger Ulrika Tinghäll Nilsson.
De föräldrar som väljer att delta börjar med ett första möte där barnet vägs och mäts. Dessutom tas blodprover samt urin- och avföringsprover. Samtliga prover tas fem gånger under studien.
– En del känner att det blir ett bra komplement till BVC, barnavårdscentralen, där barnen också mäts och vägs. Dessutom tror jag att vi har lite mer tid för föräldrarna, säger Malin Lenneryd.

Alfa-laktalbumin

Genom studien hoppas forskarna kunna klargöra om ersättning med sänkt proteinhalt och tillägg av alfa–laktalbumin ger tillväxt, ämnesomsättning, bakterieflora och hälsa som mer liknar det ammade barnets.
Alfa-laktalbumin är det dominerande vassleproteinet i bröstmjölken. Proteinet antas ha effekter på tarmens bakterieflora och det kan stärka immunförsvaret. Det kan eventuellt även ge bättre sömn hos spädbarn.
Anledningen till att man vill få ersättningen så lik bröstmjölken som möjligt är att ammade barn har en lägre risk för övervikt och fetma, liksom för infektioner i övre luftvägar, öron och magtarmkanal.
Är du intresserad av att delta i studien. Läs mer på: alfonsstudien.se
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen