Skåne

Blommorna räcker inte till bin och humlor

Blommorna i den skånska slättbygden räcker inte till både honungsbin och humlor. Det visar en studie vid Lunds universitet.

HumlaBild: Johan Nilsson / TT
Så länge rapsfälten lyser gula finns det nektar och pollen åt alla. Men när denna blomning är över inleds en knivskarp tävling om sötsakerna.
På ena sidan står de tama honungsbina, boende i kupor, strategiskt utplacerade av biodlare.
På andra sidan står de vilda bina: humlor och solitära bin som själva söker sig till blomrika platser.
Att honungsbin och humlor konkurrerar är känt sedan länge, men hittills har forskarna inte vetat hur hård kampen egentligen är och vem som drar det kortaste strået. De båda lundaforskarna Lina Herbertsson och Sandra Lindström har avslutat det första storskaliga experimentet i frågan.
På Söderslätt, Lundaslätten, Österlen, Kristianstadsslätten och utanför Helsingborg placerade forskarna i samarbete med biodlare ut bikupor på nio utvalda platser. Samtidigt höll de tio andra platser helt fria från bikupor inom en radie på en kilometer.
Därefter gav de sig ut för att räkna humlor. När de summerade var skillnaden tydlig:
– På platser i slättlandskap där bikupor placerats ut var det alltid ont om humlor, säger Lina Herbertsson.
Orsak: brist på blommor.
När rapsen blommat över måste de pollinerande insekterna söka sig till andra ställen där det finns blommor: ängar och betesmarker, vägkanter och trädgårdar. Men i det skånska slättlandskapet räcker blommorna inte åt alla.
Vad ska vi göra åt det? Öka mängden blommor i landskapet, svarar forskaren.
Hur gör vi det? Nu blir det svårare. Men det finns sätt, svarar Lina Herbertsson:
– Det första är förstås att ta hand om och restaurera gamla betesmarker och blomsterängar.
Men, tillfogar hon, detta skulle ge lantbrukarna ännu mer att göra, och de har en ganska pressad situation redan som det är.
– Det andra är att vara lite försiktig när man placerar ut bikupor.
Om någon exempelvis fick idén att placera ut tjugo bikupor på Revingehed skulle Lina Herbertsson avråda. Denna stora betesmark är visserligen ett eldorado för pollinerande insekter, men också en viktig lokal för humlor och sällsynta solitärbin.
– Det här betyder inte att vi har något emot honungsbin. Biodling är ett viktigt kulturarv, säger Lina Herbertsson.
Det tredje sättet är enligt Lina Herbertsson att klippa vägkanterna lite mindre. Vägrenen är en av slättlandskapets praktfullaste blomsterrabatter, men den klipps regelbundet.
– Att låta det blomma lite mer längs vägarna är en sak där man faktiskt kan åstadkomma mer genom att göra lite mindre, säger Lina Herbertsson.
Gå till toppen