Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Hälsa & Motion

I skogen kan äventyret börja

”Det blev naturligt att bara fortsätta det liv vi levde innan vi fick barn” säger Marta Herrlin. För henne, sambon Fredrik Nilsson och de två barnen är naturen runt Söderåsen som ett andra vardagsrum. Följ med på en vandring där matpauser och lek är viktigare än antal uppnådda kilometer.

Marta Herrlin och Fredrik Nilsson fortsatte sitt friluftsliv när tvillingarna Mio och Tore föddes. Det är annorlunda, men inte sämre, tycker de. "Man lär sig att man inte kan få de där personliga kickarna" säger Fredrik.Bild: Sara Johari
De treåriga tvillingarna Tore och Mio Herrlin har mössa och heltäckande kläder mot solen, de är utvilade och humöret är på topp. Dagens uppdrag är att hitta vägen längs de oranga markeringar som märker ut Skåneleden.
– Vilket håll? undrar mamma Marta.
– Här? Nej, här!
Planen för dagen är att vandra sju kilometer i Söderåsens nationalpark, från Röstånga till Skäralid.
Pojkarna springer uppspelta före och pekar ut små underverk längs vägen – ett förfallet pumphus i sten, förmodligen bebott av troll, en ihålig stam där de kan krypa in med hela kroppen ...
– De har två växlar, säger pappa Fredrik Nilsson.
Just nu är det turboläge.
I början av vandringen springer tvillingarna gärna i förväg.Bild: Sara Johari
Marta Herrlin och Fredrik Nilsson träffades i friluftsammanhang och fortsatte som par att vandra tillsammans. Marta är biolog och Fredrik, som har ett mer stillasittande jobb, har ägnat sig åt både klättring och cykling. Men när tvillingarna Tore och Mio föddes insåg paret att det krävdes anpassningar om de ville fortsätta sitt friluftsliv.
Sedan pojkarna var halvårsgamla har föräldrarna burit med dem i bärsele på först kortare, sedan allt längre utflykter. Numera alternerar killarna mellan att gå själva och antingen bli burna eller åka i en terränggående löparvagn som blivit en del av standardutrustningen.
– Det var svårt att få med packningen annars, säger Marta Herrlin.
Tvillingarna har redan varit med om en nio-dagars vandring i fjällvärlden, där familjen sov i tält och lagade mat på trangiakök.
Längtan efter en mer vardaglig naturnärhet fick familjen att byta lägenhet i Malmö mot ett hus i Röstånga, med den sydligaste entrén till Söderåsens nationalpark på gångavstånd.
Den omväxlande naturen på åsen drabbade dem som en förälskelse.
– Det kändes hemma direkt, säger Fredrik.
Marta Herrlin går först med Tore i terrängvagnen och sambon Fredrik Nilsson kommer efter med Mio i bärselen.Bild: Sara Johari
Bokskogen är i lövsprickning och vädret kunde inte vara bättre. De varma overaller och regnkläder som brukar ligga under den trehjuliga terrängvagnen behövs inte idag.
Ovanför den alldeles runda och mytomspunna Odensjön är utsikten vidunderlig, men stigen lite farlig. En alternativ väg går längs kanten av ett maskrostäckt fält där tvillingarna yr omkring och plockar de knallgula sommarblommorna.
Plötsligt tar orken slut. En paus i gräset med vattenflaskor och snart är de på benen igen.
Nära branten håller föräldrarna var sitt barn i ett stadigt grepp, annars hörs sällan förmaningar. Ett helt vanligt säkerhetstänk räcker i naturen, anser paret.
– Varför skulle det hända mer här än på en vanlig lekplats? Det är farligare att vara barn i staden, säger Marta och gör jämförelser med hårt trafikerade vägar.
På morgonen har Marta och tvillingarna haft en gosedjursdiskussion. Föräldrarna vill inte ha för mycket att släpa på, Tore och Mio har en annan åsikt. Till slut vann mammas argument att ett älskat gosedjur lätt kan tappas bort i skogen.
Nu kramar båda killarna sina nya solglasögon i ena handen, behåller greppet även när vägen kräver hopp mellan stenar och spänger, och vägrar släppa dem ifrån sig för en mer praktisk förvaring.
Små ben behöver vila ofta. Ibland räcker det med en kort vattenpaus.Bild: Sara Johari
Efter en och en halv kilometer är det dags för en riktig paus. Den här gången kommer det fram en burk med äppelbitar och – mer populärt – en blandning av nötter och russin.
Det blir tid för både energipåfyllning, vila och lite prat om vad man sett.
– Det går åt massor av fika när vi är ute, säger Marta.
Barnen har förändrat parets förhållningssätt till vandrandet. Marta talar om andra målsättningar än att man ”ska” ha gått så och så många mil.
– Man får vara tacksam för den bit man trots allt kan gå, säger hon.
Snart är det inte samma fart på Tore och Mio längre. De ritar med pinnar i marken och drar benen efter sig.
– Kom igen! Det är fem kilometer till pannkakorna, säger Fredrik.
Ingen protesterar när han föreslår att det är dags att åka en bit.
Det är Tores tur att åka i vagnen. Mio ser ut som om han är på väg att somna på pappas rygg.
Lösningen har fungerat bra hittills, men snart är tvillingarna för stora för både sele och vagn. Fredrik är optimist.
– Jag räknar med att härda dem så de orkar gå hela vägen, säger han.
På Skåneleden är alla leder tydligt utmärkta.Bild: Sara Johari
Stigen slingrar sig genom skiraste bokskog, över bäckar och backar.
– Ska vi leka Robin Hood? Föreslår Marta när Tore vill gå igen.
Sherwoodskogens kända karaktärer är en stor grej just nu för tvillingarna, som snabbt delar ut roller till alla. Plötsligt blir det mer spänst i benen och de ljusa rösterna kvittrar.
När Marta och Fredrik själva tänker efter hur de fick smak för friluftsliv landar de i barndomen.
– Oftast är det föräldrarna som tar med en ut, får man inte det som liten kan steget vara längre, säger hon.
Under ett år arbetade Marta Herrlin för Malmö stad med att hjälpa klasslärare i Rosengård och flera innerstadsskolor i Malmö att planera utflykter i naturen för elever i årskurserna tre och fyra. Många av eleverna kom från familjer som inte var så vana vid att vara ute i naturen.
Målet var att ha en rolig upplevelse som gav trygghet att återvända, och att lära sig något på kuppen.
– De var nästan alltid negativa i början, sedan hade de skitkul. Ofta var det utrustningen som var begränsningen. Vi köpte in en massa lånestövlar. Det hjälpte, säger hon.
Tore Herrlin gillar kartor. "Här är vi" säger han och viftar med kartan över Söderåsens nationalpark.Bild: Sara Johari
Nära Skäralid börjar stigen slutta brant utför och övergår i en slags slingrande trappor. Det luktar gott från pågående korvgrillning vid de många grillplatserna nära parkeringen.
– Försiktigt, ni är trötta nu, säger Marta till tvillingarna, som får hålla föräldrarna i handen för säkerhets skull.
”Hurra!” jublar de när Skärdammens lilla vattenfall skymtar i botten av ravinen.
Framme vid Skäralid ska de äta lite på restaurangen, vila ut länge och sedan gå hem igen via en genare cykelväg.
– Ska vi gå långt är det bra om det finns någonstans att pausa där man kan köpa mat. Annars får man släpa med sig så mycket, säger Marta Herrlin.
Andra gånger lagar de själva mat i naturen, gärna tillsammans med kompisar. Men då stannar man på samma plats.
Efter en lång utedag följer oftast en lugn kväll.
– På kvällen är alla trötta, både barn och vuxna. Alla har gjort något och fått någon slags belöning. Det kan vara ganska gött.
FAKTA
Söderåsen är i Skånes näst mest besökta nationalpark med, lågt räknat, runt 300 000 besökare om året. I Naturum i Skäralid får naturguiderna ofta tipsa familjer om den hisnande Kopparhattsrundan på ungefär tre kilometer som både bjuder på en av Skånes vackraste utsikter från toppen av ravinen och vandring längs Skärån i botten, med möjlighet att ta en slurk från en alldeles vild vattenkälla. En tillgänglighetsanpassad ramp vid Skärdammen lockar barnvagnsförsedda på kortare promenader.
Barn är kortdistansare och behöver ofta bränslepåfyllning.Bild: Sara Johari

Vandra med barn – 8 goda råd

1. Förbered barnen på utflykten genom att prata om den i förväg.
2. Gör vandringen till ett äventyr, en lek. Man kan till exempel ha ett tema - leta efter ledmarkeringar, något som kryper, gula blommor eller olika sorters djurbajs.
3. Tänk gärna ut en belöning, något man kan se fram emot ifall det blir jobbigt.
4. Glöm inte fika och energirikt godis, vätska, telefon och ett litet första hjälpen-kit.
5. Kläder efter väder är särskilt viktigt till barnen. Vuxna kan stå ut med att frysa lite, men barn tappar lätt motivationen om de blir blöta om fötterna.
6. Börja enkelt, att åka till ett friluftsområde en eftermiddag och bara vara räcker i början. Går man ut för hårt riskerar barnet tappa lusten att återvända till skogen.
7. Ta reda på vilka regler som gäller för området i förväg. Vill man bara grilla finns det särskilda platser i naturreservat och i nationalparkerna.
8. Vill du inte vandra ensam vuxen med barn, ta kontakt med exempelvis Friluftsfrämjandet, en lokal vandrarförening eller scouterna.
Källa: Naturum Söderåsen m fl
Mio Herrlin, 3 år, hoppar på stenarna.Bild: Sara Johari

Utflyktstips

Bra ställen för barn
Fulltofta Naturcentrum mellan Höör och Hörby har många barnvänliga inslag, som trädpromenad, en kilometer lång detektivjakt och en skogslek med hinderbana.
Skrylleområdet i Södra Sandby utanför Lund. Dit man kan ta kollektivtrafiken från Malmö.
Skåneleden, var som helst. Där finns tydligt utmärkta leder och rastplatser med både dass och vatten.
Läs alla artiklar om: Vandra i Skåne
Gå till toppen