Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Modernisera synen på cannabis!”

Bruket av cannabis kommer med all sannolikhet att öka. Sverige behöver göra upp med sin drogpolitiska historia som bygger mer på ideologi än på fakta. Det skriver Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi.

En kvinna i Kanada firar den internationella cannabisdagen, den 20 april. Landets hälsominister räknar med att inom kort presentera ett lagförslag som tillåter försäljning av marijuana.Bild: Darryl Dyck
Samtidigt som flera länder och delstater legaliserat bruket av cannabis, har drogen på grund av förädling successivt blivit farligare. Medan allmänhetens acceptans för cannabis gradvis har ökat står det alltmer klart hur cannabis påverkar hjärnan.
Debatten kring cannabis understöds sällan av vetenskapliga fakta utan drivs av ideologiskt tyckande. De flesta drogliberala debattörer, till exempel Erik Adelsohn (Åsikter 7/6) riktar in sig på praktiska, legala eller liberala aspekter. En hel del svenska politiker förordar nolltolerans mot alla droger.
Fyra delstater i USA (Washington, Colorado, Alaska och Oregon) har, liksom Uruguay, nyligen gjort cannabis lagligt. Samtidigt räknas cannabis som narkotika i andra länder, ett ringa innehav eller bruk leder till böter medan försäljning kan ge fängelsestraff.
Hur kommer det sig att bilden är så splittrad? Var står forskningen idag?
Cannabis är torkade växtdelar av cannabisplantan, oftast Cannabis sativa, som företrädesvis röks och då ger psykoaktivaeffekter, till exempel en känsla av lycka och avspändhet. Samtidigt förvrängs tidsuppfattningen och film, musik och sex kan upplevas oerhört intensivt.
Cannabis innehåller hundratals kemiska ämnen, så kallade cannabinoider, effekten av de flesta är okänd. De två viktigaste är tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol (CBD). Det är THC som ger drogeffekten men också en lång rad negativa biverkningar. Forskarna är idag eniga om att THC kan ge upphov till psykoser och ångest samt att ämnet har en negativ inverkan på inlärningsförmågan och minnet. Ämnet CBD, som inte har någon psykoaktiv effekt, har rakt motsatt verkan och är ångestdämpande och har snarast positiv effekt på inlärning.
I de ursprungliga varianterna av cannabisplantan balanserades halten THC av CBD. Det är rimligt att anta att CBD i viss mån motverkade negativa effekter av THC. Under de senaste två decennierna har cannabisplantan förädlats med ett uttalat syfte att öka effekten. I mitten av 1980-talet innehöll cannabis omkring 4 procent THC medan halten idag kan ligga över 12 procent. Samtidigt har halterna av CBD minskat. Vissa varianter saknar helt CBD. Det gör att gamla forskningsresultat inte längre är relevanta.
Den drog som nyttjas idag är inte samma som den som forskningen hittills har baserat sig på och det är rimligt att anta att drogen successivt blivit farligare.
För att förståverkan av cannabis måste det till betydligt mer forskning. På sätt och vis fungerar de cannabisliberala delstaterna i USA som ett fullskaligt, men moraliskt tvivelaktigt, experiment.
De senaste decenniernas forskning på hjärnan har gett spännande insikter i hur cannabis verkar. Droger av olika slag tjuvkopplar in sig på hjärnans belöningssystem och ger tillfredsställelse utan ansträngning, något som kan leda till beroende. I hjärnan binder THC till så kallade CB1-receptorer som i sin tur är kopplade till belöningssystemet.
Cirka 9 procent av dem som regelbundet använder cannabis blir beroende – att jämföra med 15 till 23 procent för alkohol och 32 till 67 procent för nikotin. Det är i sammanhanget värt att notera att det idag inte finns någon fungerande terapi mot cannabisberoende.
Modern forskning visar att CB1-receptorerna är avgörande för att hjärnan ska utvecklas normalt. Under lång tid har forskare ansett att hjärnan varit färdigutvecklad i 15-årsåldern, men de senaste årens forskning har visat att hjärnan är helt färdig först i 25-årsåldern. CB1-receptorerna är viktiga för hjärnans mognad. THC stör denna process.
De flesta som använder cannabis är unga. För vuxna är sannolikt de negativa konsekvenserna av cannabis jämförbara med nikotin eller alkohol, medan riskerna är betydligt större för ungdomar.
Medan de flesta vuxna brukare är återställda efter en månads uppehåll kan unga drabbas av långsiktiga neurala skador.
THC passerar moderkakan och det gör att en cannabisrökande gravid kvinna delar drogen med sitt ofödda barn – och dess extremt känsliga hjärna.
Om cannabis, alkohol och rökning hade uppfunnits idag är det inte glasklart vilka som hade blivit lagliga. Det höjs därför allt fler röster för legalisering, även i Sverige, och med ökande möjligheter att bruka cannabis i länder där det är lagligt får vi se fler cannabisbrukare.
Jag uppmanar därför folkhälsominister Gabriel Wikström (S) att ta initiativ till en modern tvärvetenskaplig utredning av följderna av den förändrade synen på och kunskapen kring cannabis. Målet bör vara att ta fram en handlingsplan för att minska bruket av cannabis hos unga i Sverige.

Ulf Ellervik

Ulf Ellervik är professor i bioorganisk kemi, författare till böckerna Ond kemi, Njutning och Den svåra konsten att leva samt programledare för TV-serien Grym kemi.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen