Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lars Dareberg: Peter Widing

Fotografen Peter Widing, Göteborg, har avlidit, 48 år gammal. Han sörjs närmast av sambon Cecilia (Cicci), barnen Kajsa och Albin samt pappa och bror.

Bild: peter@widing.se
Peter Widing är död. De senaste åren är han mest känd för sina bilder i fotbollsmagasinet Offside, där han jobbade som förstefotograf i många år. Det var Peter som gjorde magasinet till den starka bildtidning den är idag.
Rötterna fanns i Sydsvenskan, där han började i tidig ålder innan han gick vidare via värnplikten på Värnpliktsnytt och senare Expressen med Göteborg som bas, innan han tog sig an fotbollsmagasinet Offside.
Sport, men kanske allra helst fotboll, var Peters grej och han utmärkte sig tidigt som en av landets främsta sportfotografer.
Tillsammans med fotograferna Anders Deros och Per-Anders Jörgensen började Peter sin karriär i Malmö och de tre såg du troligen på varenda idrottsarena där det spelades boll i Skåne i slutet av 1980-talet. Jag kan bara tänka mig hur roligt de hade på Stadion tillsammans och senare i mörkrummet på Krusegatan i Malmö.
Peter fotograferade Lugi handboll så mycket att det till sist blev en liten bok av den tiden. Under många år dokumenterade Peter, tillsammans med Sydsvenskans förre bildchef Per Lindström och några andra fotografer, Lundakarnevalen. Per berättar fint om hur driven han var i de där projekten.
Jag fick ofta höra, när jag själv började på Sydsvenskan, om hur slarvig Peter var med att stänga kartongen till fotopapperet i mörkrummet av de äldre kollegorna. Men jag har aldrig fått ihop det där. Peter var noggrannheten själv så jag ser det mer som en skröna än en sanning. Men det där spelar ingen roll idag, nu är han borta.
Som fotograf var Peter något riktigt extra, och jag tjuvkikade ibland i hans negativ för att se hur han jobbade och det jag såg var något alldeles extra. Han var säkerheten själv i att fånga det moment som det snackades om efter en match och dessutom var det alltid skarpt, vilket inte var jättelätt på den tiden vi ställde skärpan för hand.
Peter var noggrann i allt han gjorde och det konservativa, att fotografera med film istället för digitalt, höll han sig till ända tills kvalitén var tillräckligt bra, enligt honom. Han ville ha det perfekt i alla lägen.
Peter var svår att komma riktigt in på livet, många skulle säga att han var tystlåten. Han pratade helst med någon annans röst och han var en riktigt duktig imitatör. Fotografkollegor, chefer eller kända fotbollspelare fixade han hur lätt som helst.
När vi sågs räckte det med ett ”Nej!” och jag visste direkt att han härmade en annan, numera bortgången, fotograf på Sydsvenskan. Sedan skrattade vi båda glatt och så fortsatte repertoaren, oftast på sidlinjen vid en fotbollsplan. Den tidigare förbundskaptenen Tommy Söderberg satte han också klockrent.
Peter lämnar tragiskt efter sig sin familj i Göteborg och hans pappa Hans Widing, mångårig medarbetare i Sydsvenskan, och storebror Johan.
Mina tankar går till dem de här dagarna. Men också hans arbetskamrater på Offside och alla hans fotografkollegor, som har och har haft honom som förebild på så många sätt under lång tid.
Peter finns inte mer, men hans bilder kommer alltid vara något extra.
Gå till toppen