Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Bred enighet om energin. Då är vinnarna många.

Enighet över blockgränsen på fredagens presskonferens.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Liberalerna hoppade av. Kristdemokraterna var nära att göra det, enligt källor till Expressen. Men på fredagen kom beskedet att förhandlingarna var i hamn. Regeringen har nått en energiuppgörelse med M, C och KD.
Det var ett bra besked för Sverige.
Energiminister Ibrahim Baylan (S) beskrev överenskommelsen som en klassisk, svensk kompromiss. När partierna höll presskonferens framgick det att alla fått något, men ingen allt:
"Målet att rädda kärnkraften har vi nått", menade Penilla Gunther (KD). Samtidigt beskrev Lise Nordin (MP) uppgörelsen som en satsning på att "bygga sol-, vind-, vattenkraft och bioenergi".
Effektskatten på kärnkraftsel försvinner och det sätts inget slutdatum för den svenska kärnkraften. Formellt finns inga hinder för kraftbolagen att bygga nya reaktorer när de befintliga är uttjänta. Det heter att kärnkraften får finnas kvar efter 2040 – om den fortfarande fyller en roll på energimarknaden.
Marknaden avgör.
Det är en viktig reservation. I uppgörelsen betonas tydligt att kärnkraften ska bära sina samhällsekonomiska kostnader. Skadeståndsansvaret höjs från 3 till 12 miljarder kronor och partierna ska återkomma med en höjning av avgiften för slutförvaring. På dessa villkor går alltså även de avvecklingsivrande gröna med på att fasa ut effektskatten.
Så är det också alliansens oerhört pragmatiska energiuppgörelse från 2009 som varit utgångspunkt för förhandlingarna i kärnkraftfrågan.
Då slopades avvecklingslagen och det blev åter tillåtet att bygga nya reaktorer. Det här var svårsmält för många inom Centerpartiet, men visade sig snart sakna praktisk betydelse. Som villkoren sett ut på energimarknaden har kraftbolagen ändå saknat intresse att satsa på ny kärnkraft. På det hela taget lär den nya uppgörelsen inte ändra på det.
Det övergripande målet är att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi till 2040. Att kärnkraften samtidigt ska få finnas kvar ser ut som en paradox – men i praktiken väntas de kraftigt ökade kostnaderna göra kärnkraften ointressant.
Systemet med elcertifikat förlängs och byggs ut. Vattenkraften ska dessutom få bättre villkor och det ska sättas särskilda mål för energieffektivisering från år 2020 till 2030.
Flera energipolitiska måldatum har visserligen passerats förut utan att de politiska ambitionerna har uppnåtts. Men det behövs ett tidsmässigt ramverk för att utforma strategier och ha någonting att sträva mot. Förutsättningarna för att nå hela vägen stärks dessutom av att marknaden får bestämma hur den framtida blandningen av energislag ska se ut.
"Vi kan inte förtidspensionera svensk kärnkraft", säger Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered.
Sant. Kärnkraften står alltjämt för mer än en tredjedel av landets energiförsörjning och är därmed oumbärlig för både hushåll och basindustri.
Statsminister Stefan Löfven (S) är naturligtvis väl medveten om det. Som gammal kärnkrafts- och näringslivsvänlig fackföreningsordförande hade han stora förväntningar på sig efter valet att ta tag i frågorna som rör energiförsörjningen både på kort och på lite längre sikt.
Ibrahim Baylan berättade på fredagen att han vid sitt tillträde som energiminister fått som huvuduppdrag av Löfven att nå en bred energiöverenskommelse.
Nu har en sådan nåtts och vinnarna i sammanhanget är många.
Pragmatiker har vunnit över idealister i svensk energipolitik. Nu säkras energiförsörjningen samtidigt som det finns en tydlig strävan mot en helt förnybar produktion.
Överenskommelsen är också en liten seger för allianspartierna eftersom den grundas på mycket av det som slogs fast vid uppgörelsen 2009.
Men den största segraren i sammanhanget är ändå Stefan Löfven.
"Det här är en historisk dag, när vi för första gången får en så här bred, långsiktig överenskommelse om energipolitiken", sade statsministern till TT.
Han bildade regering med löften om att samarbeta brett i stora frågor och slå vakt om goda villkor för industrin. Energiuppgörelsen är det tydligaste exemplet på att han levererar.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen