Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Forskningsartiklar kostar miljoner – dränerar biblioteken.

Galna prisökningar. Färre bibliotekarier. Forskare som arbetar gratis åt globala medieföretag. Forskare som måste betala tiotusentals kronor för att deras artiklar ska få läsas av allmänheten. Systemet för hur forskningsrön publiceras och sprids är under hård press. I Lund har kostnaderna tredubblats på tio år.

I år kommer svenska staten att lägga ungefär 35 miljarder kronor på forskning. En klok investering för ett kunskapsland. Men om forskning ska få effekt behöver den spridas. Det sker framför allt genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
Totalt finns runt 28 000 tidskrifter för nästan varje nisch av forskningen. Varje år publiceras cirka 2,5 miljoner vetenskapliga artiklar i denna flod av nyproducerad kunskap.
Alla tidskrifter är dock inte skapade lika. En artikel i titlar som The Lancet, Nature, Science eller Cell kan avgöra en forskarkarriär. Det som publiceras där är både rigoröst kvalitetsgranskat och utvalt i extrem konkurrens.
Tidskriftssystemet är inte enbart ett sätt att sprida nya resultat, utan även det främsta sättet att värdera forskningsrön. Det avgör vilken forskning som räknas. Situationen har gett förlagen bakom tidskrifterna en särställning.
En särställning som de utnyttjat maximalt, menar kritikerna.
– Forskare är beroende av att publicera sig i de här tidskrifterna. Förlagen som ger ut dem har i stort sett monopol. Det har försatt högskolorna i en rävsax, säger Wilhelm Widmark, chefsbibliotekarie vid Stockholms universitet.
Publicering i en vetenskaplig tidskrift omges av särskilda regler. Forskare får till exempel ingen betalning för inskickade bidrag. De ger också ofta förlaget ensamrätt på artikeln under all framtid. Och en viss tid råder ett embargo: det vill säga, artikeln får bara läsas inom tidskriftens egen ram.
Universitetsbiblioteket i LundBild: Anders Berggren
Den säregna marknaden har gjort att förlagen kunnat göra rejäla prishöjningar. Situationen i Lund, med en tredubbling på tio år, återspeglas också nationellt. Affärsmetoderna har väckt en storm av kritik i högskolevärlden.
– Deras avgifter och vinstmarginaler är hutlösa, säger Anna Lundén, ansvarig för nationell bibliotekssamverkan på Kungliga Biblioteket.
För Lunds universitet kostar prenumerationer, e-böcker och tillgång till digitala artikelarkiv 64 miljoner om året. Det är en tredubbling på tio år. Av det är 38 miljoner rena prenumerationsavgifter, varav huvudparten går till de tunga tidskriftsförlagen.
Enbart förlaget Elsevier (som ger ut The Lancet, Cell och ytterligare cirka 2000 tidskrifter) kostar Universitetet 15 miljoner kronor varje år - eller motsvarande ett tjugotal bibliotekarietjänster. I snitt stiger kostnaderna med fem procent om året, långt mer än universitetens budget som helhet.
– Men vissa avtal kan öka ännu mer, uppemot femton-tjugo procents ökning är inte ovanligt, säger Jette Guldborg Petersen, bibliotekschef för Lunds universitet.
– Vi tvingas alltså spara på andra områden.
De svenska biblioteken har en gemensam organisation, BibSam, som hanterar inköp av vetenskapliga prenumerationer. Bibsams kostnader följer samma utveckling som Lunds. Sedan 2005 har kostnaderna tredubblats, från 107 till 325 miljoner kronor.
"Det är ett fantastiskt stort problem, men också svårt att komma åt för ett enskilt universitet. Men vi har skrivit under ett upprop och är med i lobbyinggrupper för att få en förändring." Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.
Beroendet av vissa viktiga titlar gör en prispress svår eller omöjlig. Svensk högskola är en i sammanhanget liten spelare. Det är för övrigt även prestigeuniversitet som Harvard eller Oxford, som även de beklagat sig över priserna. Vilket kanske inte är så konstigt, när tillgång till de viktigaste tidskrifterna kan kosta så mycket som 100 000 kronor om året.
– Vill du ha tillgång till Cell Press så kan du bara köpa paketet från förlaget Elsevier, säger Anna Lundén. Och samtidigt menar forskarna att de måste ha tidskrifterna. Därför har vi i tio, tjugo år accepterat de här galna prisökningarna.
När allt mer pengar läggs på prenumerationer, måste andra kostnader dras ner.
– Man prioriterar det som kallas big deals. Material från mindre förlag, enstaka titlar, köps inte längre in, säger Anna Lundén.
– Många kritiker menar också att humaniora och samhällskunskap är förlorare, eftersom pengarna går till tidskrifter inom naturvetenskap och medicin, säger Anna Lundén.
På Stockholms universitet har pengar gått från personal till prenumerationer.
– Vi har fått flytta pengar inom vår budget. Genom digitaliseringen har mycket blivit effektivare, men det har också varit nödvändigt att ta från personalbudgeten, säger Wilhelm Widmark.

Liten ordlista

Vetenskaplig tidskrift: En (nät)-tidning som publicerar nya forskningsresultat. Är ofta ytterst nischad inom ett vetenskapligt fält.
Peer review: Ett system för kvalitetskontroll där andra forskare utgör en slags kommitté för att bedöma och godkänna de artiklar som får publiceras i tidskriften.
Impact factor: Ett sammanlagt, matematiskt, mått på hur mycket artiklar i en viss tidskrift citeras av andra forskare.
Open access: Samlingsterm för forskning som publiceras i former så att den kan läsas fritt av alla.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen