Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Googlande patient ställer nya krav

Att patienter googlat sina symptom kan vara till hjälp på vårdcentralen. Nackdelen är att vissa tolkar allt som cancer. Sjuksköterskor behöver bättre utbildning i hur de ska möta pålästa patienter.

Det finns seriös medicinsk information på nätet, som Vårdguiden. Men bloggar och forum gör ofta mer skada än nytta.Bild: Bertil Ericson / TT
– Nätsökningarna kan skapa onödig oro, för den som snubblar på en potentiell cancertråd. I de flesta fall innebär ju inte ont i magen att man har cancer, säger sjuksköterskan Ivar Strömdahl.
Tillsammans med Kristian Kornhag skrev han sin c-uppsats på sjuksköterskeutbildningen om hur sköterskor på fyra vårdcentraler i Malmö upplever mötena med allt mer pålästa patienter.
Det är främst yngre och resursstarka som googlar sjukdomar. Sjuttio procent av nätanvändarna 2015 sökte hälsoinformation, enligt Internetstiftelsen.
Sjuksköterskor på vårdcentralerna är oftast de som först möter personer som har besvär och söker en diagnos. De flesta av de åtta sköterskor som Strömdahl och Kornhag djupintervjuade tyckte det var enbart positivt med kunniga patienter.
– Det underlättar samarbetet, särskilt med dem som har kroniska sjukdomar. Exempelvis diabetiker som utövar mycket egenvård, de ska läsa av blodsocker och justera insulinnivåer själva.
Det finns seriös medicinsk information på nätet, som Vårdguiden. Men bloggar och forum gör ofta mer skada än nytta.
– Det kan bli effektiva möten om sjuksköterskan och patienten tillsammans diskuterar sig fram, kanske gemensamt tittar på information som den vårdsökande hittat. Det blir på mer jämlik nivå, säger Ivar Strömdahl.
En vanlig uppfattning bland de intervjuade sjuksköterskorna var att patienterna inte längre såg dem som självklara kunskapsauktoriteter. För en del kändes rollförskjutningen inte helt bekväm.
Men mest besvärligt var det när patienter "hittat" sin diagnos själva, hamnat i ett tunnelseende och egentligen bara kom för att få sina pessimistiska tolkningar bekräftade av vårdpersonalen.
I det läget är det ändå viktigt att respektera deras oro, menar de intervjuade.
"Man vill ju inte säga åt patienter att 'nämen du har helt fel här' utan hellre lägga fram det som 'jamen vad bra att du har läst på...'"
En bild som kommer fram är att patienter misstror vården och är inställda på att argumentera sig fram till vård de anser sig behöva - och ibland också lyckas.
De kan kräva omfattande provtagningar, som inte ingick i rutinbehandlingarna.
– En del sköterskor upplevde att patienter tror att de inte är välkomna, att de måste kämpa med näbbar och klor för att få en läkartid, berättar Ivar Strömdahl.
Yngre och småbarnsföräldrar var de grupper som tagit reda på mest, och krävde mest av vården.
Det är viktigt att möta patienterna så de känner att vårdpersonalen är på deras sida, anser Ivar Strömdahl.
– Under min primärvårdspraktik märkte jag att det pratades jättemycket om patienter som var kunniga men inte förmådde sätta kunskapen i sammanhang. Men det saknades en strategi för att hantera de "oroliga" patienterna, säger Ivar Strömdahl.
– På sjuksköterskeutbildningen bygger undervisningen också på ett mer traditionellt patientmöte.
Slutklämmen i Strömdahls och Kornhags uppsats, som fått pris som bästa examensarbete, är att sjuksköterskor behöver utbildas mer för att möta de pålästa patienterna. Något som i grunden är bra, anser de båda.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen