Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Allt fler Malmöbor är för fattiga för ett eget hem

Allt fler Malmöbor är för fattiga för ett eget hem. Antalet asylsökande som bor hos släkt och vänner har fördubblats på ett år. Och bland flyktingar sprider sig desperationen. ”Vi blev hemlösa i Syrien. Snart står vi utan hem även i Malmö”, säger Bassan Zawahri, som nyligen vräkts med sin familj.

Bassan Zawahri och hans hustru Siba Abbas bor med sonen Yazan i en andrahandslägenhet på Herrgården. De riskerar att ansluta sig till en snabbt växande grupp hemlösa i Malmö sedan de blivit uppsagda från sin bostad. Beskedet blev så tungt för Siba Abbas att hon svimmade och fick åka till sjukhus.Bild: Hussein El-Alawi
I Malmö söker tiotusentals personer ett bättre boende, men allt färre har råd att betala hyran.
Just nu står 64 500 personer i bostadskö i Malmö. Så många har registrerat sig på den officiella bostadsförmedlingen Boplats Syd. Men allt fler Malmöbor behöver bidrag från stat och kommun för att få tak över huvudet.
Samtidigt blomstrar en dunkel marknad med falska adresser, svarta hyresavtal och otrygga andrahandslägenheter.
Den som bor på andras nåder hamnar lätt i trånga, hälsofarliga och osäkra boenden.
Bassan Zawahri och hans hustru Siba Abbas är flyktingar från Syrien. De är på väg att bli vräkta från en trea på Herrgården där de bott i andra hand. Sedan den egentlige hyresgästen sagt upp sitt kontrakt har fastighetsbolaget Victoria Park gett dem fram till den 1 juli att hitta ny bostad.
Jag har betalt hyran punktligt med hjälp av mitt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Ändå kastas vi ut. Victoria Park påstår att vi har ett falskt hyreskontrakt.
De har fått ett uppsägningsbesked med en uppmaning om att städa lägenheten noga och återlämna samtliga nycklar.
– Jag har betalt hyran punktligt med hjälp av mitt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Ändå kastas vi ut. Victoria Park påstår att vi har ett falskt hyreskontrakt, säger Bassan Zawahri.
Hustrun Siba Abbas, som är gravid i sjätte månaden, svimmade när hon fick beskedet om uppsägning. Hon är orolig för att familjens otrygga tillvaro ska smitta av sig på tvåårige sonen Yazan, som ängsligt kommer fram för att hälsa.
Siba Abbas är också bekymrad för att familjen ska hamna långt från närmaste vårdcentral.
– Min man har en skottskada och har svårt att gå. Han behöver ständig läkarhjälp. Vi är väldigt bekymrade över vår situation. Vad ska vi göra? Ska vi bo på gatan? frågar hon.
När vi får tag på Per Ekelund, fastighetschef på Victoria Park, är han oförstående till att Bassan Zawahri skulle ha ett falskt kontrakt. Det som hänt är att familjen Zawahri nu står med ett ogiltigt andrahandskontrakt och därför råder Per Ekelund familjen att vända sig till socialen.
Vi vill att våra hyresgäster har arbete för att få en bra dygnsrytm i våra fastigheter. Vi vill inte ha störningar sent på kvällarna.
– Vi säger nej till familjen av den enkla anledningen att de inte uppfyller ett av de krav vi har i vår policy: arbete, säger Per Ekelund.
– Vi vill att våra hyresgäster har arbete för att få en bra dygnsrytm i våra fastigheter. Vi vill inte ha störningar sent på kvällarna. Vi vill få in hyresgäster som betalar in sin hyra själva i stället för att få den betald via samhället.
Innebär det att ni inte tar social hänsyn i valet av hyresgäster?
– Nej, det gör vi inte.
Tiotusentals människor i Malmö är beroende av bidrag för att få tak över huvudet. Det tynger kommunens ekonomi:
• Just nu får nästan 14 000 Malmöfamiljer – en tiondel av samtliga hushåll – statliga bostadsbidrag via Försäkringskassan som hjälp inför varje hyresinbetalning. Av dem får 10 000 hushåll dessutom kommunala socialbidrag för att klara hyran.
• Därutöver får 4 800 Malmöbor med sjuk- och aktivitetsersättning samt 11 500 fattigpensionärer bostadstillägg via Försäkringskassan och statliga Pensionsmyndigheten på i genomsnitt 3 200 respektive 2 700 kronor per månad.
• Drygt 3 600 personer i Malmö får sina hyreskostnader i ebo (eget boende) betalda via statliga Migrationsverket. Det är dubbelt så många som för drygt ett år sedan.
• Uppemot 600 rumänska EU-migranter har periodvis behövt kommunens hjälp med tak över huvudet.
• Samtidigt förser socialtjänsten uppemot 3 000 personer i 1 200 lägenheter med sociala hyreskontrakt. Socialen hyr därtill allt fler hotellrum för dem som akut behöver tak över huvudet.
– Kommunen har fått en ny roll som buffert på bostadsmarknaden. Socialtjänsten tar ansvar för en situation som den inte kan göra något åt, säger Helen Karkkola, ansvarig för Malmö kommuns anskaffning av lägenheter för andrahandsuthyrning.
Fastighetskontorets lägenhetsenhet skapades 2005. Då försåg enheten socialtjänsten i Malmö med 600 lägenheter, som alla hyrdes ut i andra hand till mindre bemedlade invånare.
MKB är Malmös största hyresvärd, men antalet sociala lägenhetskontrakt gör socialen till sjätte största i Malmö. Arkivbild.Bild: Johan Pihlemark
Sedan dess har antalet sociala lägenhetskontrakt fördubblats. Det gör socialen till Malmös sjätte största hyresvärd – efter fastighetsbolag som kommunala MKB, privata Stena, Willhem och Akelius samt kooperativa HSB Sundsfastigheter.
– Det främsta skälet till att de här kontrakten ökar är att vi har en bostadsbrist som är extrem i ett läge när Malmö har stor inflyttning. De som vi hjälper har inte ekonomisk möjlighet att själva skaffa sig lägenhet, säger Helen Karkkola.
Jakten på andrahandslägenheter har nyligen lett till att Malmö stad ska köpa på sig 56 bostadsrättslägenheter, som ska hyras ut i andra hand till fattiga hyresgäster. Och situationen kommer att förvärras.
• Socialtjänsten måste i år ta emot 488 flyktingar med uppehållstillstånd, men MKB har hamnat i tidsnöd med att försöka bygga hundratals modulbostäder med tillfälliga bygglov.
• Nästa år väntas flyktingkvoten fördubblas. Då måste MKB ta fram ännu fler billiga bostäder.
• Dessutom väntas antalet asylsökande i eget boende (ebo) nå nya rekordnivåer. Så snart dessa personer får uppehållstillstånd i Sverige kommer de att efterfråga ett bättre boende. I längden finns det få Malmöbor som vill dela en tvåa med sex-sju andra personer.
Om du inte har jobb och inkomst är det omöjligt för dig att skaffa ett boende på egen hand. Det som byggs nytt är inte något som sådana grupper har råd med.
De adderas nu till andra stora grupper som vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med sin hemlöshet: unga vuxna som inte kan bo kvar hos föräldrarna, stora barnfamiljer, makar som separerat, Malmöbor med betalningsanmärkningar och flyktingfamiljer som flyttar till Malmö från andra kommuner.
– Vi har en fattig befolkning i Malmö. Det slår igenom i hälsotalen, i levnadsstandarden. Och definitivt i boendefrågorna. Om du inte har jobb och inkomst är det omöjligt för dig att skaffa ett boende på egen hand. Det som byggs nytt är inte något som sådana grupper har råd med, säger Helen Korkkola.
Varför har så många Malmöbor fastnat i djup fattigdom? Hur uppstod problemet? Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S) anser att svaret kan sammanfattas i tre bokstäver: ebo.
Han menar att han och andra kommunpolitiker stod maktlösa när ett stort antal asylsökande sökte sig till Malmö under kriget i Bosnien 1994-95.
”Den ursprungliga tanken med ebo var att ge asylsökande en snabbare introduktion i det svenska samhället. Så blev det inte. Vi har förstört en hel generation med ebo”, säger Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S). Arkivbild.Bild: Lars Brundin
De stödde sig på den nyinförda lagen om eget boende, som tillåter asylsökande att söka och få bistånd till bostad i vilken kommun de vill.
Flera privata bostadsbolag stod då med outhyrda lägenheter på Rosengård. De löste problemet med hjälp av asylsökande från småländska flyktingförläggningar.
– Bolagen satte på förläggningarna upp anslag om lediga lägenheter och lockade med färgteve. De visste att bara vi får hit dem har vi hyran betald via Migrationsverket, säger Ilmar Reepalu.
Sedan dess har Malmös kommunledning enträget uppvaktat både socialdemokratiska och borgerliga ministrar för att förmå dem att skrota ebo-lagen och stoppa den okontrollerade inflyttningen av asylsökande till Malmö.
– Den ursprungliga tanken med ebo var att ge asylsökande en snabbare introduktion i det svenska samhället. Så blev det inte. Vi har förstört en hel generation med ebo, säger Ilmar Reepalu.
Jag tycker att det är sorgligt att det faktiskt blev så illa som vi kände att det var på väg att bli.
Ebo blev i Malmö en tidig katalysator för ökad fattigdom och är än idag något av en symbol för hur staten tvingat en utsatt storstad att passivt godta mer av trångboddhet och utanförskap.
– Jag tycker att det är sorgligt att det faktiskt blev så illa som vi kände att det var på väg att bli, säger Ilmar Reepalu idag.
När Bassan Zawahri först kom till Sverige bodde han på flyktingförläggning i Nybro. När han fick asyl flyttade han vidare till Malmö.
Han sökte efter jobb och bostad inför återföreningen med hustrun och sonen, som for illa i hemstaden Homs.
– Vi bodde först i en svart lägenhet, men när en vän såg vår situation kontaktade han ägaren till den här lägenheten. Vi fick kontrakt och sedan dess betalar jag 6 649 kronor i månadshyra för att bo här, säger han.
Vi kom hit till Sverige för att vi trodde det var säkert för oss. Men just nu känns framtiden väldigt osäker. Det känns orättvist och omänskligt att vi kastas ut från den här lägenheten.
Hustrun flikar in:
– Vi kom hit till Sverige för att vi trodde det var säkert för oss. Men just nu känns framtiden väldigt osäker. Det känns orättvist och omänskligt att vi kastas ut från den här lägenheten.
Vi sitter i ett stort kalt vardagsrum, möblerat med fyra små skinnsoffor längs väggarna. Det finns ingen tv. På ett litet bord står sonen Yazans leksaksbil och några gosedjur.
– Pengarna räcker inte till tv. Allt går till mat och leksaker. Och till min medicin, säger Bassan Zawahri, som visar upp en lång lista med läkemedel som han använder för att minska smärtorna i ryggen.
Han pekar ned mot ländryggen och berättar att en rysk kula från ett syriskt gevär borrat sig in i kroppen.
– Jag blev kidnappad i Homs av några milismän. Jag vet inte vem de var. De var bara ute efter pengar, säger han.
Just nu råder det högkonjunktur i Sverige. Det är goda tider för dem som arbetar och för dem som gör bostadskarriär.
Det får klyftorna att öka mellan dem som har och inte har. Just nu slår många siffror i taket i Malmö. Flyktinginvandringen är rekordhög. Barnfattigdomen breder ut sig.
Också hemlösheten har nått en ny rekordnivå. Men den som tänker sig de hemlösa som uteliggare och missbrukare tänker fel. De som är hemlösa idag har oftast bara ett grundläggande problem: de har för dålig ekonomi för att ta sig in på bostadsmarknaden.
I Holma tar MKB 5 014 kronor i månadshyra för en etta på 28 kvadratmeter. En nybyggd trea kostar 9 337 kronor i månaden. Arkivbild.Bild: Lars Brundin
För fattiga Malmöbor räcker ofta inte socialbidraget till för att hyra en bostad. Enligt riksnormen för försörjningsstöd kan en vuxen utan barn få bistånd för sitt boende med högst 4 965 kronor per månad, en familj med två barn får högst 8 805 kronor per månad.
MKB tar exempelvis 5 014 kronor i månadshyra för en etta på 28 kvadratmeter på Holma, 9 337 kronor per månad för en nybyggd trea i samma område på 78 kvadratmeter.
En familj som vill flytta in i en nybyggd lägenhet måste därför tränga ihop sig för att få bidrag till hyran.
– Ökningen av hemlösa beror på bostadsbristen. Det handlar ofta om barnfamiljer där kommunen måste gå in med hjälp, säger Karin Andersson, utredningssekreterare på Stadskontoret i Malmö.
Enligt kommunens senaste kartläggning från oktober i fjol saknar drygt 2000 Malmöbor ett hem. Det är närmast en fördubbling av hemlösheten sedan 2012. Mest oroande är att 675 av de hemlösa är barn.
Kommunens sociala skyddsnät ser till att ingen barnfamilj ställs på gatan, men den ökade hemlösheten bland barn skapar oro för att unga Malmöbor slussas in i ett livslångt utanförskap.
Varken Göteborg eller Stockholm har så hög andel hemlösa som Malmö. Och inte i någon annan storstad betalar Försäkringskassan ut så stora belopp i bostadsbidrag som här.
Många barnfamiljer måste bo uppemot ett halvår på hotell eller vandrarhem. Det är inte bra. Barnen drabbas hårdare av att ha en flyktig tillvaro.
Linda Aarni, socialsekreterare i Malmö, vet att åtskilliga klienter är i desperat behov av egen bostad.
– Vi är ingen bostadsförmedling, men många har höga förväntningar på vad vi kan bistå med. Det är väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden idag och de familjer som söker boende via socialtjänsten kan bli kvar väldigt länge, säger hon.
– Många barnfamiljer måste bo uppemot ett halvår på hotell eller vandrarhem. Det är inte bra. Barnen drabbas hårdare av att ha en flyktig tillvaro.
Än så länge har Bassan Zawahri och Siba Abbas inte vänt sig till socialtjänsten. De är vilsna i Sverige och känner dåligt till vart de ska vända sig om de blir hemlösa.
Det är inte bara vi som är i den här situationen. Det är många här i Malmö som är i samma svåra sits som oss.
De är väl medvetna om att det blir svårt för dem att bo så rymligt som de bor på Herrgården nu. Och de vet att de omöjligt kan få en så stor lägenhet som de en gång hade hemma i Homs.
– Där hade vi fem rum och tre balkonger. Det var en fin lägenhet – tills den totalförstördes av en raket. Då flyttade vi hem till mina svärföräldrar, berättar Bassan Zawahri.
Nu brottas han med samma känslor som då. Än en gång måste de fly till en ny lägenhet.
– Det är inte bara vi som är i den här situationen. Det är många här i Malmö som är i samma svåra sits som oss, säger Bassan Zawahri.
Siba Abbas har bara en önskan:
– Jag hoppas bara att allting ordnar sig tills det blir dags för mig att föda.

Allt fler Malmöbor utan eget boende

Hemlösheten har mer än fördubblats.
2015: 1333 vuxna, 675 barn. Totalt 2008.
2014: 1142 vuxna, 467 barn. Totalt 1609.
2013: 973 vuxna, 329 barn. Totalt 1302.
2012: 997 vuxna, 231 barn. Total 1228.
2011: 1039 vuxna, 240 barn. Totalt 1279.
2010: 900 vuxna, 196 barn. Totalt 1096.
2009: 860 vuxna, 147 barn. Totalt 1007.
2008: 862 vuxna, 208 barn. Totalt 1070.
2007: 840 vuxna, 126 barn. Totalt 966.
2006: 849 vuxna, 115 barn. Totalt 964.
2005: 694 vuxna, 29 barn. Totalt. 723.
Källa: Stadskontoret i Malmö.

Socialen står för fler hyror

Antal sociala kontrakt.
2016: 1 205.
2015: 1 128.
2013: 1 062.
2012: 1 027.
2010: 1 000.
2008: 750.
2005: 600.
Källa: Malmö stads fastighetskontor.

Asylsökande i ebo blir fler

Antal asylsökande i eget boende (ebo).
2016: 3 658.
2015: 3 801.
2014: 1 723.
2013: 1 243.
2012: 1 141.
2011: 977.
2009: 1 088.
Källa: Migrationsverket.

Antal lägenheter

Så här många lägenheter har de största hyresvärdarna.
MKB: 22 500.
Stena: 6 300.
HSB Sundsfastigheter: 2 000.
Socialtjänsten: 1 205.
Akelius: 1 200.
Heimstaden: 1 000.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen