Miljöaktivisten och miljardärsfrun Gunhild Stordalen led aldrig av "Nature deficit order" som barn. Begreppet myntades av den amerikanska författaren Richard Louv för att benämna fenomenet barn som slutar vara ute i naturen och i stället sitter inne, allt oftare framför en skärm. Men Gunhild Stordalens föräldrar såg till att hon fick tillbringa mycket tid i naturen, lärde sig om den och tröstade henne när hon drabbades av ångest vid tanken på ozonhålet. Här föddes miljöengagemanget och att rädda världen har blivit hennes livsprojekt, trots den livshotande sjukdomen systemisk skleros.