Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kidnappad pojkvän förhörs

– De säger åt mig att ta av mig kläderna så jag lyder. Jag tar av mig allt. Byxor, kalsonger, linne och tröja. De filmar och fotar mig.
Rättegången om tvångsgifte fortsätter idag.

Här demonstrerar de till stöd för brottsoffret vid andra dagen på rättegången mot tvångsgiftermål.Bild: Sara Johari
Utanför tingsrätten demonstrerade sex personer under fredagsmorgonen mot hedersvåld. De kommer från fyra olika organisationer, varav en är Kvinnorättsförbundet . En annan är Femen.
Polisen kom till platsen eftersom demonstranterna verkade blockera ingången till säkerhetssalen.
Två av tre som demonstrerade med bara överkroppar flyttade på sig efter polisens tillsägelse.
Men en av dem vägrade gå undan. Då fördes hon bort och placerades i polisbilen, misstänkt för att inte ha åtlytt polismans tillsägelse.
– I dag är tvåårsdagen sedan lagen mot tvångsäktenskap infördes. Nu är det första gången som det tas upp i domstol. Det är alldeles för sent. Det här är något som pågått i decennier i Sverige, säger Jenny Wenhammar, Femenaktivist och tidigare Miljöpartist.
Hon och de andra vill visa sitt stöd åt de som kämpat för att rättegången skulle blir av. Samt visa sitt stöd för den 23-åriga kvinnan.
– Den här tjejen ska veta att hon har vänner som oss. Hon är inte ensam, säger en av demonstranterna som inte ingår i någon organisation.
I rättegångssalen fortsätter 23-åringen sitt vittnesmål.
Igår berättade hon om tvångsgiftet och när hennes pojkvän blev bortförd i Landskrona. Idag börjar åklagaren med att fråga om tiden efter bortförandet.
Paret försökte då få ihop mer pengar för att ge till pappan och hans kumpaner, berättar kvinnan.
– Vi var livrädda. Trodde att vi skulle dö om vi inte lydde, säger hon.
Åklagaren Ulrika Ekvall återgår till tidigare skeenden som tagits upp under torsdagens förhör. Bland annat en sak som hon vill få förtydligad. Den enda punkt hittills där 23-åringens vittnesmål varit lite vagt.
Under fredagen ska pappan som misstänks ha tvingat sin 23-åriga dotter att gifta sig med en man hon aldrig tyräffat höras.Bild: Moa Dahlin
Det gäller uppgifter om att hon ska ha skrivit till sin kusin innan det påstådda tvångsgiftet och frågat om han kunde hjälpa henne med att beställa festtält till bröllopsfesten. Försvaret menar att det tyder på att hon ville gifta sig.
– Inför resan var det en massa förberedelser som skulle göras. Bröllopskläder skulle beställas och sånt. De satt med mig vid datorn och såg vad jag skrev. Jag fick hålla med. Jag fick skriva till min kusin och frågade om tält. Jag skrev det för att hålla ned stämningen. För att spela med, säger kvinnan.
Du menar att du var kontrollerad? frågar åklagaren Ulrika Ekvall.
– Ja, det var jag, svarar 23-åringen.
Den 23-åriga kvinnan berättar att hon under tiden i Afghanistan, innan bröllopet, gråtande sagt till sin faster att hon inte ville gifta sig. Fastern, också gråtandes, svarade att hon inte kunde göra något.
Som kvinna hade hon inget inflytande att utöva, berättar 23-åringen.
Målsägarbiträdet Fatima Brobeck Khan tar nu över och förhör 23-åringen. Hennes frågar går i stort ut på hur 23-åringen har mått och känt kring olika skeenden. Hon frågar henne om tiden i Afghanistan efter bröllopet. Hur hon mådde.
– Efter bröllopet mådde jag dåligt. Så dåligt. Efter några dagar blev jag så dålig att jag fick hämtas med ambulans. Mina ber bar mig inte. Jag hade ingen känsel i dem och kunde inte gå. När jag skulle åka ambulans fick min pappa bära mig ned till ambulansen.
Hur kommer det sig att du inte hade någon känsel i dina ben? frågar Fatima Brobeck Khan.
– Jag mådde dålig. Jag kände mig så hjälplös. Att gå runt och tänka på det hela tiden men utan att kunna berätta för någon. Att försöka hålla ut. Till sist klarade inte min kropp av det, säger 23-åringen.
Fatima Brobeck Khans frågor fortsätter. Hade du ett val att gifta dig? Hade du kunnat vägra i Afghanistan? säger hon.
– Nej det hade jag inte. Då hade jag inte levt idag. Då hade han dödat mig på plats.
Vem då? säger Fatima Brobeck Khan.
– Min far.
Vad har varit det svåraste i det här frågar Fatima Brobeck Khan.
– Det har varit för tufft att lämna sin familj, att vara från sin mamma och sina systrar.
Hur ser du på framtiden?
– Jag försöker se positivt men jag tror inte att jag kommer leva så länge. Jag tror inte att jag kommer att leva så länge så att jag kan ordna en bra framtid för mig. Hur jag än tänker så känns det som att de kommer att hitta mig en dag och döda mig. Min far kommer aldrig att ge upp. Inte förrän han hittar mig och dödar mig. Och återvinner sin heder. Det finns inget annat sätt för honom, säger 23-åringen.
23-åringen fick information om skyddat boende flera gånger under sina kontakter med sociala myndigheter, uppger hon. Men hon vågade aldrig ta steget. Hon slutade inte att tro att hennes pappa skulle lugna ned sig. Hon ville vänta och se om det blev bättre. Ge det några dagar.
– Men sen efter den tredje november, efter det som hände med min pojkvän, så var det självklart att det bara skulle bli värre, att det skulle sluta med att någon skulle dö. Och att det var jag som var den som skulle dö. Eftersom det var jag som skämt ut alla och fått familjen att må dåigt.
Förhöret med kvinnan drar ut på tiden och rätten planerar om rättegången. En sjätte dag kommer att behövas. Det är osäkert om den åtalade pappan kommer att höras idag.
Kvinnan berättar om tiden efter att hon flyttat till skyddat boende, efter att hon övergivit familjen.
– Att lämna sin familj är bland det värsta som kan hända en. Att vara i från sina systrar och sin mamma. Jag har inte alls mått bra. Jag försöker att se det bästa i alla situationer. Det går inte.
Hon berättar att hon vid tre tillfällen har lagts in akut på psykakuten. Första gången för att hon efter svåra mardrömmar blev okontaktbar. Personalen på boendet där hon befann sig blev rädda och kontaktade sjukvården. Andra gången fick hon smärtor.
– Jag fick konstig värk. Jag hade värsta stickningen, den gör så att jag inte kan andas. Jag kan inte röra armen, händerna liksom. Den enda saken jag kan göra är att skrika och gråta, ingenting annat. Det kom fram att det också var psykiskt. Inget medicinskt.
– Smärtorna börjar från ryggen och kommer fram i bröstet. Det känns som att man sticks med något vasst. När jag andas är det som värst. Jag önskar inte att någon annan som ska få känna det här. När ambulansen kom fick jag direkt en lugnande spruta för att slappna av. Inte ens det hjälpte.
Målsägarbiträdet frågar henne om hon äter medicin.
– Ja, det gör jag. Minst tre sorts medicin har jag.
Försvarsadvokat Johan Sjöström, som företräder kvinnans pappa, förhör 23-åringen. Han frågar henne om varför hon inte kontaktat sociala myndigheter eller polis innan bröllopet, då hon misstänkte att hon skulle giftas bort.
– Hur ska jag förklara? Det är svårt att förstå för någon som inte lever under heder. Det är inte bara att gå till myndigheter. Man måste hitta en lucka där man kan göra någonting.
Johan Sjöström frågar kvinnan varför hon betalade för biljetten till Afghanistan själv. Köpet av den skedde hemma hos några bekanta till familjen. Mannen i den familjen genomförde köpet av biljetter på en dator, men det var kvinnan som betalade med sin dosa.
– Att jag betalade, det gjorde jag för att jag trodde på dem. På deras ord. De sa att jag inte skulle behöva gifta mig om jag inte ville. Jag litade på dem. Om du säger nej, då blir det nej. Då blir det inget bröllop utan bara en semester för familjen i Afghanistan. Då tror jag på det.
Stämmer det att du med din familj har diskuterat att gifta dig i en påfågelklänning? frågar Johan Sjöström.
– Min dröm har alltid varit att gifta mig i en påfågelklänning. Men inte att bli bortgift i en påfågelklänning, svarar 23-åringen.
– Jag har pratat om det flera gånger. Jag har drömt om det i flera år.
Strax före klockan 12 bryts rättegången för lunchpaus för att återupptas vid 13-tiden.
Förhöret med den 23-åriga kvinnan är avslutat och nu förhörs hennes pojkvän, den 21-åriga mannen.
Han ska den tredje november 2015 ha förts bort av 23-åringens pappa och två andra män, varav en, en 32-årig man nu sitter i rättegångssalen tillsammans med kvinnans pappa.
De är åtalade för att ha misshandlat, kidnappat, rånat, hotat och sexuellt ofredat 21-åringen som nu förhörs.
21-åringen sitter med armarna i kors. Han förhörs av åklagaren Ulrika Ekvall.
21-åringen får frågor om sin mamma. Han ska ha berättat för henne om sin flickvän och att han ville gifta sig med henne och sagt att hon ska gå till flickvännens familj och fråga om hennes hand.
– Hon ville inte att det. Det finns ingen möjlighet att det skulle gå, menade hon. Det krävs pengar och jag har inga pengar.
Vadå för pengar?, frågar åklagaren.
– Mamma måste anordna en fest och så om jag ska be om hennes men det kunde hon inte. Det skulle bli skämmigt för henne. Jag bad henne att fråga efter hennes hand. Men hon gick dit och sa tvärtemot istället. Hon sa att vi kan inte låta det ske.
21-åringen berättar om händelsen den tredje november. Inga nya uppgifter har kommit fram än så länge i förhöret. Han ska ha blivit tagen i sin bil utanför Godisparadiset i Landskrona. Han blev slagen över huvudet och örat. Det började blöda kraftigt. Sedan kördes han till några olika platser utanför Landskrona. Bland annat en toalett där han tvingades klä av sig och fick ett brännbollsträ uppkört mellan skinkorna samtidigt som de tre männen filmade och fotade honom.
– De hotade mig och sa att jag skulle bli dödad den här kvällen. Vem tror jag att jag är, sa de. Jag kan inte rymma från dem. Jag måste betala annars ska de döda mig. De säger att jag var skyldig [pappan] pengar, 50 kronor. Och att jag måste sluta ha kontakt med [23-åringen] och att jag hotat henne. I samband med hoten fick jag lavetter av [32-åringen]. Hårda lavetter.
Gjorde det ont?
– Ja klart gör det ont. Jag fick hela handflatan rakt upp i ansiktet. Det kan ha varit tre, fyra stycken.
Enligt den 44-årige mannen som är åtalad, som alltså är pappa till 23-åringen, har han hjälpt den 21-årige målsägaren att övningsköra tidigare. 44-åringen menar att 21-åringen är skyldig honom pengar för det. 25 000 kronor för bensinkostnader. De har kört till Kristianstad fram och tillbaka flera gånger menar pappan.
– Vi har övningskört tillsammans, säger 21-åringen. Men jag betalade och tankade alltid bilen innan.
Under bilfärden tas han till en offentlig toalett.
– De säger åt mig att ta av mig kläderna så jag lyder. Jag tar av mig allt. Byxor, kalsonger, linne och tröja. De filmar och fotar mig.
Vad filmar och fotar de?
De fotar och filmar när jag är naken.
Sen får jag stå framåtlutad och vända huvudet och säga mitt namn. Medan de filmar och fotar.
Det är lite krångligt med antalet misstänkta och åtalade i rättegången. Fyra män ska ha deltagit under kidnappningen av 21-åringen. Men en av de fyra, 44-åringens son och alltså den 23-åriga kvinnans bror, ska enbart ha närvarat under en stund i ett garage som ska påstås vara 44-åringens. En av de tre männen, en ung man, som deltog under hela kidnappningen har polisen aldrig fått tag på. Han är således misstänkt. Men deltar inte i rättegången.
– I garaget kom [sonen] med i bilden. Pappan tvingade honom att fota och filma.
21-åringen får åter igen ta av sig byxor och skor och kalsonger. De filmar honom igen. Efter en stund kommer [sonen].
– Som jag såg det ville han inte. Han blev tvingad. Pappan skrek på honom och han fick slag. Gå längre fram och filma honom, sa de åt honom.
– Han kommer rakt in i händelsen. Ser skräckslagen ut. Direkt ska han fota och filma. Men han vet inte vad som händer. [Pappan] slår till honom. Gå längre fram säger han till honom.
Det är lite krångligt med antalet misstänkta och åtalade i rättegången. Fyra män ska ha deltagit under kidnappningen av 21-åringen. Men en av de fyra, 44-åringens son och alltså den 23-åriga kvinnans bror, ska enbart ha närvarat under en stund i ett garage som ska påstås vara 44-åringens. En av de tre männen, en ung man, som deltog under hela kidnappningen har polisen aldrig fått tag på. Han är således misstänkt. Men deltar inte i rättegången.
De tre åtalade sitter stilla. De visar inga uttryck för känslor. De bara tittar på videon. En av tolkarna som finns i salen petar sig förstrött i näsan. Två poliser har slumrat till, en tredje lutar sitt huvud tungt i högerhanden.
Åklagaren frågar vad som var värst?
– Att jag fick klä av mig naken och filmas och det där. Jag kände mig kränkt. Jag trodde att de skulle lägg ut video och bilder på internet. Jag undrade vad min släkt och familj skulle säga om de såg det. Sen så klart dödshoten också, säger 21-åringen.
Efter att 21-åringen släppts kör han hem till sig.
– Jag kör hem och lägger mig. Jag kunde inte sova eller äta eller någonting. Jag sov ingenting, hade ont i magen. Jag var skräckslagen.
[Flickvän] har sagt att hon försöker få kontakt med dig. Såg du det?
– Jag såg meddelandet men jag svarade inte. För jag var rädd. Jag var rädd för allt och alla.
21-åringen påstår att han under kidnappningen blev förd till en bankomat där han tog ut pengar. Det finns kameraövervakningsbilder från en bankomat i Landskrona som stöder det påståendet samt kontoutdrag. Pengarna ska han ha gett till de tre männen.
Han hävdar även att han dagen efter givit dem ytterligare 7000 kronor.
– Jag försökte ta ut 10 000 kronor men jag fick inte ut dem. Mitt kort tillåter inte att jag tar ut mer än 15 000 kronor per vecka.
21-åringen säger att hans flickväns pappa, 44-åringen, kräver mer pengar av honom. 50 000 kronor totalt.
– Han hotade mig. Jag har män på plats. Om du inte betalar, om du inte gör som jag säger så dödar jag dig på plats, säger han till mig. (edited)
Men han har inte mer pengar. Han försöker få tag på mer men misslyckas, säger han.
– Jag kan inte hitta mer pengar. De ringer och smsar hela tiden. Jag känner för mycket press. Jag kan inte sova. Det är då jag beslutar att anmäla.
Fatima Brobeck Khan, målsägarbiträdet, tar över förhöret.
Kommer du ihåg vad du tänkte och kände när männen hoppade in i bilen?
– Jag fick panik. Jag blev rädd. Kände mig hjälplös. Jag trodde att jag skulle bli dödad den här kvällen.
Varför trodde du det?
– Jag fick slag och hot. Och en av männen var ju efter mig innan det här hände så... ja.
Vid tillfället när de säger åt dig att av dig dina kläder. Minns du vad du tänker då? Och känner?
– Jag känner mig förnedrad. Och kränkt. Jag tänker på själva släkten. Vad händer om de får se detta? Vad ska de tänka?
Fanns det i dina tankar att du skulle vägra?
– Nej, jag var så rädd. Jag kunde inte neka. Jag gjorde som de sa. Jag hade inget val.
Vad var du rädd för att de skulle göra?
– De hade sagt att de tänker döda mig. Jag var rädd för att de skulle skada mig och döda mig.
Han berättar om tiden efter polisanmälan. Om mardrömmar som gör att han inte kan sova. Om den konstanta skräcken. Svårigheter att äta. Att han inte kan göra saker som han gjorde tidigare.
– Jag tänker hela tiden på hoten. De har sagt att femtio andra män letar efter mig. De kommer inte ge upp. Det finns andra som letar efter mig hela tiden, jag är rädd för att bli hittad.
Fatima Brobeck Khan frågar: Har du kontakt med någon familjemedlem? Din mamma?
– Nej. Det känns tufft. Att inte ha kontakt med någon familj.
Hur ser du på framtiden?
– Jag ser inte det direkt som en framtid. Jag känner det som att jag kommer att bli hittad och dö snart.
Försvarsadvokat Johan Sjöström förhör 21-åringen.
Din och [23-årings] relation. Varför var den förbjuden?
– Den var förbjuden för att [23-åringen] får inte ha pojkvän. Det strider mot [pappans] regler som han satt för sin familj. Det är skam att ha pojkvän, eller vara ihop med någon, det förstör hans familjs rykte och heder.
Man ska inte ha pojkvän, man ska ingå äktenskap. Är det så du menar?
– Eh ja.
Har ni någon gång tänkt på att ta upp att ni har en relation?
– Nej det hade gått illa om vi hade tagit upp det. Om hennes pappa hade fått reda på det hade han kunnat göra vad som helst.
Hur vet du det?
– För jag vet vilken kultur hans följer. Vilka vanor och seder de har. En kvinna ska inte ha pojkvän innan giftermålet.
Du menar generellt i den kulturen?
– Jag menar den kulturen han lever efter.
21-åringen pekar via videolänk ut den åtalade 33-åringen som en av de män som var med i bilen.
Jörgen Rosén, 33-åringens försvarsombud, förhör 21-åringen. Han återkommer till några frågor som han dagen innan ställde till den 23-åriga kvinnan. Frågorna gäller mannens namn som har uttalats olika under förundersökningens gång. Han ställer även frågor om hur 21-åringen känt igen 33-åringen. De två ska nämligen ha träffats många år tidigare, men 21-åringen kände igen honom i bilen utan förstod det först senare under samtal med sin flickvän.
Dagens förhandling avslutas strax före klockan fyra. På måndag återupptas rättegången. Då ska pappan åtalad för att ha gift bort sin dotter mot hennes vilja förhöras. Han skulle egentligen ha hörts idag men förhören med 21-åringen och 23-åringen drog ut på tiden.
***
I går, torsdag, berättade dottern via länk från hemlig ort hur hon lurades till Afghanistan och plötsligt skulle acceptera att gifta sig med en man familjen utsett, men som hon aldrig träffat förut. Hon berättade att pappan hotade att döda henne om hon inte gick med på att gifta sig.
Idag fortsätter rättegången. Forsatta förhör ska hållas med den 23-åriga kvinnan. Sedan ska pappa höras. Han har nekat till brott.
Gå till toppen