Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Malmö vill få makt över statlig jobbmiljard

Malmö brottas med växande fattigdom, hög arbetslöshet och låg skattekraft. Så här vill tre kommunalråd lösa problemen.
”Man har velat göra det bekvämt för folk. Man har inte uppmuntrat arbete, utan styrt med hela handen mot utanförskap och bidrag.”
Malmö måste få stöd till skolbyggen, ny ebo-lag, mer järnväg, nya jobb på utlokaliserade statliga verk – och makt över Arbetsförmedlingens lokala jobbmiljard.
– Vi behöver statens uppbackning, säger hon.

Tegnhammar: Malmös styre har styrt med hela handen mot bidrag

Moderata oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar skyller Malmös fattigdom på S-styret som systematiskt passiviserat människor.

”Min bedömning är att socialtjänsten i Malmö gör människor sjuka genom att behandla dem som sjuka”, säger Torbjörn Tegnhammar, moderat kommunalråd i Malmö.Bild: Peter Frennesson
Om Torbjörn Tegnhammar fick makten i Malmö skulle han genast ta några radikala grepp.
Lägg ner projektet Jobb Malmö och satsa pengarna på privata arbetsförmedlare som effektivare kan fixa jobb.
Skärp kontrollen och minska socialbidragen genom att ta bort all extra tillägg utöver normen.
Är du ung, utrikes född och dåligt utbildad ligger du pyrt till i Malmö. Då checkar du in i alla boxar.
Gör skolvalet obligatoriskt så att inte barn från resurssvaga familjer fastnar i dåliga ”restskolor”.
Det sista skulle sannolikt leda till att ett antal skolor fick stänga.
– Fine! Jag har inget emot att skolor som misslyckas läggs ner. Då kan man låta en friskola ta över lokalerna, säger Torbjörn Tegnhammar.
I fem artiklar har Sydsvenskan belyst hur Malmö blivit en fattig stad med fattiga invånare.
• Skattekraften har på fyra decennier sjunkit från 117 till 85 procent av snittet i riket. Malmö är lika fattigt som kommunerna i Norrlands inland.
• Arbetslösheten är dubbelt så hög som i Sverige i stort.
• Barnfattigdomen är högst i landet, var tionde familj får socialbidrag.
• Mer än var femte elev lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
• Arbetslösa Malmöbor är ofta för dåligt utbildade för att få de nya jobben.
Läs också Så blev Malmö en av Sveriges fattigaste städer
Varför blev det så?
Torbjörn Tegnhammar pekar på den stora invandringen. Bland utrikesfödda är arbetslösheten mycket högre än bland ”infödda svenskar”.
– Är du ung, utrikes född och dåligt utbildad ligger du pyrt till i Malmö. Då checkar du in i alla boxar, säger han.
Men den stora invandringen hade inte behövt vara ett problem, menar Tegnhammar.
– Det finns ett behov av fler människor i Malmös omvandling från industristad till modern kosmopolitisk stad. Problemet är att Malmö under S-styret gått från arbetarstad till arbetslöshetsstad.
Malmö är lika fattigt som kommunerna i Norrlands inland.Bild: Peter Frennesson
Torbjörn Tegnhammar är hård i sin dom över hur Socialdemokraterna och dess stödpartier under 22 års styre passiviserat stadens invånare.
– Man har pekat med hela handen att du ska gå åt fel håll: Mot ett bidragsberoende som för många leder till svartjobb och kriminalitet.
Enligt Tegnhammar märks Malmös utanförskap tydligast i att så många lever på socialbidrag.
Socialtjänsten i Malmö gör människor sjuka genom att behandla dem som sjuka.
Här är Tegnhammar självkritisk mot den förra alliansregeringen. Fredrik Reinfeldt sänkte a-kassan, men aldrig socialbidragen.
– Vår devis ”det ska löna sig att arbeta” genomfördes aldrig i försörjningsstödet, säger han.
Torbjörn Tegnhammar (i förgrunden) med Anna Kinberg Batra, Moderaternas partiledare, i Malmö förra sommaren.Bild: Albin Brönmark
Om han själv fick makten i Malmö skulle han skala bort alla extra bidrag för tv, möbler och annat som betalas ut utöver den statliga normen. Dessutom skulle han skärpa kontrollen av fusk och styra om bemötandet av bidragstagarna.
– Socialtjänsten i Malmö gör människor sjuka genom att behandla dem som sjuka.
När bara de bästa eleverna väljer får vi ”restskolor” där ofta barn med utländsk bakgrund hamnar. Jag vill att alla ska välja skola.
Tegnhammar hänvisar till en utredning som visat att 20 procent av socialbidragen i Sverige betalas ut på felaktiga grunder.
– Nu har vi människor som levt på socialbidrag i decennier utan att göra något för att få ut pengarna. Inga insatser. Ingen utbildning. Man har bara gett upp.
Läs också Allt fler Malmöbor är för fattiga för ett eget hem
– Jag vill att folk som söker försörjningsstöd ska hamna i en arbetsmarknadsinsats direkt.
Tegnhammar vill skrota kommunens flaggskepp i arbetsmarknadspolitiken ”Jobb Malmö”, som han dömer ut som ”ineffektivt”.
Pengarna därifrån ska läggas i en pott tillsammans med insparade socialbidrag. Totalt skulle 300-400 miljoner kronor kunna användas till effektiva privata arbetsförmedlare och jobbcoacher.
Torbjörn Tegnhammar talar mycket om att det rödgröna styret skickar ut felaktiga signaler. Det gäller även skolan.
– När Katrin (Stjernfeldt Jammeh) slår sig för bröstet och säger att skolresultaten är på väg uppåt skickar man en signal om allt är bra när det egentligen är ett gigantiskt misslyckande.
Tegnhammar vill bygga ut det fria skolvalet på lokal nivå genom att göra det obligatoriskt.
– Styret i Malmö har varit så negativt till fria val och friskolor. När bara de bästa eleverna väljer får vi ”restskolor” där ofta barn med utländsk bakgrund hamnar. Jag vill att alla ska välja skola.
Kockums sysselsatte en gång sextusen människor och var en av Malmös största arbetsgivare. Nu blommar istället många nya företag upp i området kring Västra hamnen.Bild: Jenny Leyman
Malmös skattekraft är i dag katastrofalt låg. Av kommunbudgeten på 20 miljarder kronor kommer en fjärdedel från skatteutjämning och andra statliga bidrag.
En revisionsrapport varnade nyligen för att det kan behövas en skattehöjning på 6 kronor i framtiden.
Näringslivsklimatet i Malmö är fruktansvärt dåligt samtidigt som näringslivet blomstrar.
Det paradoxala är att Malmö lockar till sig en hel del nya företag – samtidigt som arbetslösheten är skyhög.
Därför krävs inte bara bättre utbildning och effektivare arbetsmarknadsinsatser – utan också fler företag av olika slag.
– Näringslivsklimatet i Malmö är fruktansvärt dåligt samtidigt som näringslivet blomstrar, säger Torbjörn Tegnhammar.
Han vill att Malmö ska locka fler företag genom att minska byråkratin och snabba på kommunala tillstånd.
Dessutom måste attityden till fri företagsamhet ändras. Tegnhammar lyfter fram S-kommunalrådet Andreas Schönströms berömda uttalande om stopp för vinst i välfärd som exempel.
– Signalerna är viktiga. När Andreas Schönström står i talarstolen och skriker att ”festen är slut” då känner sig företagen inte välkomna. Men vi behöver fler företag av alla sorter i Malmö.
Öresundsbron.Bild: Johan Pihlemark

SD vill avskräcka flyktingar från Malmö med hårdare hyreskrav

SD vill använda det kommunala bostadsbolaget MKB för att avskräcka flyktingar från att söka sig till Malmö. Partiet föreslår hårdare krav på inkomst för att få hyreskontrakt.

– Tanken är att göra Malmö mindre attraktivt för personer som går på socialbidrag eller är nyanlända, säger kommunalrådet Magnus Olsson.
Han ser en tydlig förklaring till Malmös höga arbetslöshet: Den ”oansvariga invandringspolitik” som alla andra partier förespråkade fram till flyktingkrisen i höstas.
”Vår tanke är att göra Malmö mindre attraktivt för personer som går på socialbidrag eller människor som är nyanlända”, säger SD-kommunalrådet Magnus Olsson, som vill förbjuda kommunala MKB att godta socialbidragstagare som nya hyresgäster.Bild: Peter Frennesson
– Det är den enskilt största orsaken till Malmös problem, säger Magnus Olsson.
Efter regeringens flyktingpolitiska åtstramning har de som söker asyl i Sverige minskat från toppnoteringen 10 500 på en vecka i november till 500 i veckan nu i juni.
– Det är fortfarande för höga nivåer, säger Magnus Olsson, som klargör att SD vill ha fler och permanenta åtstramningar.
Malmös långsiktiga problem är de svaga skolresultaten. Idag går mest pengar till de skolor där eleverna har sämst förutsättningar. Men SD vill ge mindre pengar till de skolor där resultaten är sämst.
– Det är orimligt att de som betalar mycket i skatt hela tiden ska skicka in mer pengar till problemområdena, säger Olsson.
Det är viktigt att stå upp för våra svenska värderingar.
– Vi förstår att det behövs en större satsning i de områden där det råder utanförskap. Men skillnaden är för stor idag. Det är inte rättvist mot de områden där eleverna presterar bra.
SD vill också slopa den skattefinansierade modersmålsundervisningen. Skolforskning visar att modersmålet är viktigt för att klara grundskolan. Men det avfärdar Magnus Olsson:
– I Danmark har man en helt annan debatt där man inte alls ser samma fördelar.
För att minska arbetslösheten vill SD se en mer välkommande inställning till det privata näringslivet och fler enkla produktionsjobb. För att fler unga ska söka gymnasieutbildningar som är inriktade mot bristyrken vill partiet stärka studie- och yrkesvägledningen.
Partiet vill också avveckla den kommunala arbetsmarknadssatsningen Jobb Malmö och lägga pengarna på svenska för invandrare (sfi) och samhällsintroduktion, berättar Magnus Olsson.
Människor som levt många år i utanförskap, som inte känner sig hemma i Sverige, som inte behärskar språket känner kanske att det är bättre att återvända till hemlandet.
SD:s motstånd mot flyktingmottagande handlar inte bara om jobb och ekonomi. Partiet har en nationalistisk ideologi och anser att invandrarna hotar den svenska identiteten. Särskilt islam är enligt SD svårförenlig med svenskhet.
– Det är viktigt att stå upp för våra svenska värderingar, säger Magnus Olsson.
I Malmö är var tredje invånare född i ett annat land, och många är muslimer.
– Det märks i stadsbilden genom butiksskyltar, språk och olika typer av religiösa symboler som slöja eller heltäckande burka. När jag ser det känner jag oro för att vi dras isär. Att Malmö blir ännu mer uppdelat, säger Magnus Olsson.
Läs också De fattiga barnen blir hela tiden fler i Malmö
Vad är oroande?
– Personer som kommer från utomeuropeiska länder, exempelvis i Mellanöstern, har många gånger svårare att bli en del av samhället och ta till sig våra svenska värderingar. Man kanske har en lägre utbildning och en annan syn på demokrati och kvinnor.
Om dem du syftar på har välbetalda jobb och hög utbildning, är det i så fall ett problem?
– Vi hade ändå haft uppfattningen att de traditionellt svenska värderingarna och kulturen ska gälla.
Enligt SD bör de som inte vill eller försöker bli en del av majoriteten lämna landet. Därför föreslås ett återvändarcentrum i Malmö.
– Människor som levt många år i utanförskap, som inte känner sig hemma i Sverige, som inte behärskar språket känner kanske att det är bättre att återvända till hemlandet. Vi vill underlätta för de här personerna.
Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som i Sverige i stort.Bild: Peter Frennesson

Malmö vill få makt över statlig jobbmiljard

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kräver regeringens hjälp för att resa Malmö ur fattigdomen.

”Malmö är långtifrån fattigt. Om vi fick räkna skatteinkomsterna på vår dagbefolkning och kräva skatt av alla dem som jobbar i Malmö och bor i kranskommunerna skulle Malmö stå på egna ben”, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), finanskommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malmö.Bild: Peter Frennesson
När Katrin Stjernfeldt Jammeh kommenterar den djupa fattigdom som Sydsvenskan skildrat i fem reportage både bekräftar och protesterar hon mot den dystra bilden.
Hon blundar inte för att Malmö är en stad med ”många fattiga barn”, där ”många föräldrar inte har ett hem att gå till” och där ”många skolor tar alldeles för stort ansvar för svenskt flyktingmottagande”.
– Jag är inte nöjd så länge vi har allt för många Malmöbor som inte har ett jobb att gå till. Vi har inte råd att låta så många människor gå arbetslösa, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Här måste vi jobba med hela arbetsmarknadsregionen. Malmö behöver kranskommunerna – och kranskommunerna behöver oss.
Samtidigt betonar hon att Stockholm och Göteborg brottas med samma problem. Enda skillnaden är att Malmös fattigdom syns i centrala delar av staden.
– Stockholm har sin fattigdom i förorterna, vi vår i stan. Om vi tittar på Stormalmö - där också orter som Lomma, Vellinge och Lund ingår - blir bilden av rika och fattiga mer utjämnad, säger hon.
Katrin Stjernfeldt Jammeh vill gärna slå fast att den "förortsproblematik” som ofta debatteras som ett storstadsfenomen inte finns i Malmö.
I Stockholm finns en rikedom bland bostadsrättsägare på Östermalm och Vasastan. Fattigdomen finns på någon mils håll i förorter som Rinkeby och Fittja, men även i förortskommuner som Botkyrka och Haninge.
Klicka på bilden för att se hela grafiken.Bild: Krister Cronqvist
I Malmö finns fattigdom i centrala stadsdelar som Södervärn, Rosengård och Heleneholm; välstånd på några mils avstånd på medelklassorter som Vellinge, Lomma och Staffanstorp.
– Här är den klassiska förortsstrukturen omvänd, säger hon.
– Här måste vi jobba med hela arbetsmarknadsregionen. Malmö behöver kranskommunerna – och kranskommunerna behöver oss.
Enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh är detta bara en av Malmös egenheter som makthavarna i Stockholm inte förstått fullt ut. Och stockholmarnas okunskap om Malmö är en del av stadens problem i en tid när rikets tredje största stad blir allt mer beroende av statliga beslut.
Stjernfeldt Jammeh ser Malmö som en tillväxtmotor för regionen. Hon har pekat på att det skapades mer än 40 000 nya jobb i staden förra året.
Det låter imponerande i en stad där det totala antalet arbetstillfällen är runt 165 000. Men sanningen är att de "nya jobben" är allt från någon veckas jordgubbsplockning till fasta jobb.
Det totala antalet arbetstillfällen i Malmö ökar med ett par tusen per år.
En dryg femtedel av Malmös niondeklassare lämnade nyligen grundskolan utan att vara behöriga för gymnasiet.Bild: Jessica Gow/TT
Enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh beror Malmös ökade fattigdom främst på en okontrollerad inflyttning av asylsökande – som i höstas späddes på av flyktingkrisen och som nu ökar ytterligare när Migrationsverket placerat flera hundra flyktingar i Malmö.
Det är orimligt med väldigt många nyanlända i en och samma kommun, på en och samma skola. Vi behöver en bättre fördelning.
Hon hävdar att det pressade läget inte påverkat kvalitén i skola, vård och omsorg. Malmö klarar välfärden tack vare statliga utjämningsbidrag och de ”välfärdsmiljarder” som regeringen gjort till en permanent del i statsbudgeten.
Trots att skolresultaten förbättrats sex år i rad gick en dryg femtedel av Malmös niondeklassare nyligen ut grundskolan utan att vara behöriga för gymnasiet. Det ser Katrin Stjernfeldt Jammeh som oroväckande, men likväl naturligt
Läs också 28 Malmöbarn vräktes från sina hem
– Ungefär 20 procent av våra niondeklassare är nyanlända. De har gått i skolan i mindre än fyra år. Är det rimligt att tänka att den som kom hit för bara någon månad sedan, och som inte kan prata svenska, misslyckas om de inte klarar tolv godkända ämnen på en gång och på så sätt kvalificerar sig för gymnasiet?
Katrin Stjernfeldt Jammeh är mer bekymrad över att Malmös skolor blivit överbefolkade, något hon ser som effekten av dålig statlig flyktingplanering.
För varje ny elev här i Malmö har vi en tung investeringskostnad i form av nybyggda förskolor och skolor.
På Apelgårds-, Dammfri- och Munkhätteskolan har de nyanlända eleverna utgjort mer än en tredjedel av årets niondeklassare.
– Det är orimligt med väldigt många nyanlända i en och samma kommun, på en och samma skola. Vi behöver en bättre fördelning, säger Stjernfeldt Jammeh.
Enligt henne hotar det stora antalet nyanlända stadens ansträngningar att göra fler Malmöbor självförsörjande – oberoende av socialbidrag och annat kommunalt stöd.
Det snabbt ökande antalet skolelever ställer Malmö även inför en finansiell utmaning:
– Staten måste ta ansvar för skol- och förskoleinvesteringar i de kommuner som växer snabbast. För varje ny elev här i Malmö har vi en tung investeringskostnad i form av nybyggda förskolor och skolor.
Arbetsförmedlingen på Storgatan i Malmö.Bild: Henrik Rosenqvist
För att minska flyktingtrycket vill Katrin Stjernfeldt Jammeh se en justering av ebo-lagen, den lagstiftning som ger asylsökande rätt att flytta till Malmö för att själva hyra en lägenhet eller rum i ”eget boende”.
– Regeringen måste erkänna problemen med trångboddhet. Det är orimligt att Malmö med försörjningsstöd och bistånd för hemlöshet ska ta det ansvar vi gör idag - utan uppbackning från staten.
– Många av dem som söker sig till eget boende hamnar i lägenheter där många redan bor. Ibland hamnar de på en adress som inte finns. När boenden havererar måste staten erbjuda något annat. Då måste staten gå in och placera om.
Jag är övertygad om att vi bättre kan utforma insatserna för arbetslösa Malmöbor.
Katrin Stjernfeldt Jammehs mest långtgående krav är dock att få ta över Arbetsförmedlingens miljardanslag för Malmö. Hon anser att arbetsmarknadsåtgärderna inte är tillräckligt anpassade till Malmöbornas behov.
Hon känner dessutom frustration över att AF i fjol skickade tillbaka 4,5 miljarder kronor till statskassan. Det motsvarar 200 outnyttjade miljoner enbart i Malmö.
– Staten äger arbetsmarknadsinsatserna. Verktygslådan är utformad för genomsnittskommunen. De matchas inte mot vad Malmöborna behöver.
Om Katrin Stjernfeldt Jammeh fritt fick använda AF-pengar skulle hon satsa mer på kompetensutveckling, yrkeshögskolor samt kunskapslyft för dem som saknar gymnasieutbildning.
– Jag är övertygad om att vi bättre kan utforma insatserna för arbetslösa Malmöbor.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och Katrin Stjernfeldt Jammeh på tågstationen i Hyllie inför införandet av gränskontroller mellan Danmark och Sverige.Bild: Jens Mikkelsen
Du önskar mycket av staten. Har Malmö svårt att stå på egna ben?
– Alltså. Så här. Sverige består av kommuner. De kommunala, regionala och nationella systemen måste gå hand i hand. Om vi utformar systemen gemensamt går det bättre för Sverige.
Känner du ibland att Malmö är den fattiga kusinen från landet som står med mössan i hand och tigger pengar av regeringen?
– Nej, det kommunala utjämningssystemet bygger på att skillnader i befolkningen utjämnas. Det finns bara femton kommuner som inte är bidragstagare i det systemet.
– Och Malmö är långtifrån fattigt. Om vi fick räkna skatteinkomsterna på vår dagbefolkning och kräva skatt av alla dem som jobbar i Malmö och bor i kranskommunerna skulle Malmö stå på egna ben.
Det vore ju som det svenska skatteavtalet med Danmark, att skatta där man jobbar, inte där man bor?
– Det är en bra jämförelse. Hade vi haft samma skatteregler i Sverige som vi har för 8000 sundspendlare gentemot Danmark skulle Malmö komma väl ut.
Vad är nästa krav gentemot regeringen?
– Jag hyser gott hopp om att höghastighetsbanan börjar byggas från Malmö. Om vi bygger där resandet är tätast får vi upp värden innan hela sträckningen är klar. Då får vi tidigt ökad kapacitet i regiontrafiken. Då kan vår arbetsmarknadsregion funka bättre.
– Och innan vi är redo för ett handslag med Sverigeförhandlingen om höghastighetsbanor så måste Trafikverket presentera en lösning för Malmö Central som inte förstör skånsk lokal- och regionaltrafik.
Regeringen ska utlokalisera myndigheter. Tidigare talades det om ett statligt verk på Rosengård. Vad hoppas du på?
– Vi har en dialog med näringsdepartementet. Viktigast är att vi har ett skånskt perspektiv, att staten satsar i Malmöbornas arbetsmarknadsregion. De nya jobben behöver inte komma just i Malmö. Även nya jobb i Lund eller på ett nytt statligt fängelse i Svedala är ju jobb för människor i Malmö.
Finns det mer på Malmös önskelista till regeringen?
– Nja, jag vill inte att regeringen, riksdagen eller någon annan ska hantera Malmös problematik. Vi gör allt vi kan för att se till att Malmöborna blir självförsörjande, att färre barn växer upp i fattigdom, att fler barn lyckas i skolan. Men vi behöver statens uppbackning.
Även för de dubbla gränskontrollerna mot Danmark vill Katrin Stjernfeldt Jammeh se statlig uppbackning. Hon ogillar att gränspendlande Malmöbor måste lägga dubbelt så mycket tid på själva pendlingen och hoppas på smidigare kontrollrutiner.
Hon berömmer dock regeringen för att flyktingströmmarna över Öresund hejdades i höstas. Men hon anser att de nödvändiga besluten dröjde därför att de fattades utifrån ett Stockholmsperspektiv.
– Flyktingkrisen skapade en unik situation med massor av flyktingar och hjälparbetare kring Malmö Central. Det fanns ingen motsvarighet på andra orter. Först när det började bli lite trångt på Stockholms Central blev problemet "på riktigt".
– Det är inte konstigt. Regeringen sitter ju i Stockholm. Därför är det bra att regeringen breddas och nu fått Karolina Skog som miljöminister och Leif Jakobsson som statssekreterare på finansdepartementet. De kan Malmö och kan bidra till större förståelse för vår speciella situation.
Gå till toppen