Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tusentals forskare med hjärnkoll kommer till Köpenhamn

Om två år planeras den första stamcellstransplantationen hos en Parkinsonpatient i Lund. – Jag berättar om vägen dit, säger professor Malin Parmar vid Lunds universitet. Hennes åhörare är några av de tusentals hjärnforskare som i helgen möts i Köpenhamn.

"Vi ligger i den absoluta framkanten vad gäller att använda stamceller på patienter". Det säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap på Lunds universitet.
Malin Parmar är en av de 7000 hjärnforskare som lördagen den 2 juli samlas på Bella Center i Köpenhamn.
Under fem dagar ska de utbyta erfarenheter och forskningsresultat från olika delar av världen.
Malin Parmar, till vardags professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, är en av talarna på konferensen.
Hon ska berätta om stamcellsforskning, närmare bestämt om hur hon och hennes forskarlag just nu förbereder sig för att transplantera in stamceller i hjärnan på Parkinsonssjuka patienter. I hopp om att kunna bota dem från den kroniska sjukdomen.
– Vi ligger i den absoluta framkanten vad gäller att använda stamceller på patienter. Det är mycket fokus på stamcellsforskningen just nu och Parkinson är en av de sjukdomar som är först ut, säger Malin Parmar.
Parkinsons sjukdom drabbar en av hundra över 60 år, den kan också drabba yngre. Cirka 2000 personer får diagnosen varje år. Sjukdomen förstör cellerna som producerar ämnet dopamin i hjärnan.
Professor Malin Parmar ska på konferensen berätta om den första stamcellstransplantationen hos en Parkinsonpatient. Forskarna planerar att genomföra den i Lund om två år.Bild: Kennet Rouna
Hjärnan använder dopaminet för att skicka signaler inom hjärnan. När dopaminet förstörs får personen svårt att kontrollera kroppens rörelser, vilket kan ge upphov till de skakningar och svårighet med rörelser som förknippas med sjukdomen.
I dag finns inget botemedel mot Parkinsons. Men det finns mediciner som tillfälligt ökar mängden dopamin i hjärnan. Forskarna i Lund vill ha en mer långsiktlig lösning och ska därför försöka att "plantera in" stamceller som tjänstgör som dopamintillverkande celler hos Parkinsonsjuka livet ut.
Liknande försök gjordes på 80- och 90-talet i Lund på 18 patienter. Då användes celler från hjärnan på aborterade foster.
– Det fick varierad effekt. Vissa fick mycket god effekt, hos andra blev effekten liten eller ingen alls.
Metoden är förenad även med andra problem. Etiska problem i en del länder, men också logistiska problem.
Framför allt för att tillgången till fostervävnad är oförutsägbar och begränsad, berättar Malin Parmar.
Till transplantationen som beräknas äga rum om två år vill forskarna istället använda en ny källa av celler, stamceller från befruktade ägg som blivit över efter provrörsbefruktningar.
– På så sätt blir tillgången på celler obegränsad, eftersom stamcellerna delar sig. Förutom den obegränsade tillgången ger det också en möjlighet att i förväg kontrollera kvaliteten innan de används på patienterna, så att fler patienter kan få en mycket god effekt, säger hon.
I Lund används stamceller som härrör från provrörsbefruktningar som gjordes i Storbritannien för tio år sedan.
Hur är det med etiken kring forskningen?
– Det finns olika lagar och uppfattningar i olika länder. I länder som Sverige, Storbritannien och USA accepteras både användning av fosterceller och stamcellslinjer från provrörsbefruktade ägg. Som alltid har vi en väldigt aktiv diskussion med medicinska etiker. Det är viktigt att poängtera att detta är inom aktuell lagstiftning.
Forskarna samarbetar med andra som också ligger långt framme just nu, som forskare i USA och i Japan.
– Vi samarbetar med våra främsta konkurrenter för att det ska bli så bra som möjligt. Någon av oss kommer snart att göra den första transplantationen.
Vet de om att ni tänker vara först?
– De tänker också vara först. Alla vill vara först. Men vad som är viktigast är att vara bäst och inte att vara först. Så egentligen spelar det inte så stor roll, bara resultatet blir bra.
På lång sikt, om allt går som planerat, är det tänkt att forskningen ska mynna ut i en botande cellterapi som ska erbjudas på universitetssjukhusen.
Första steget är dock, efter att ha samlat in all nödvändig data och ha fått alla tillstånd, att operera de tio första patienterna om två år.
Det är vägen dit hon kommer att berätta om i Köpenhamn.
– Det är världsstjärnor inom hjärnforskningen som kommer, säger Cecilia Lundberg, vice dekan på medicinska fakulteten i Lund.
I egenskap av ordförande för svenska sällskapet för neurovetenskap är hon Sveriges representant på Fens-mötet.
– Det är på sådana möten som forskarna får tillfälle att träffas, diskutera och ställa frågor till varandra. Ämnena är väldigt breda - det är hjärnan på längden, tvären och bredden, säger Cecilia Lundberg.
De som gästar mötet är bland andra läkare, kemister, psykologer, biomedicinska analytiker och matematiker, men också språkvetare, samhällsvetare och filosofer - samtliga med fokus på hjärnan.
– Eftersom man träffar andra forskare som inte precis tänker som en själv kan det bli väldigt fruktbart. Det är väldigt fruktbart för all sorts mänsklig verksamhet, och för vetenskapen i synnerhet, säger Cecilia Lundberg.
Själv forskar Cecilia Lundberg om hur en skadad hjärna kan få hjälp att reparera sig själv.
Förutom det kommer hennes intresse på mötet att rikta sig mot det mesta inom utvecklingsbiologi.
– Som hur det kommer sig att det blir något så komplext som en hjärna av en äggcell och en spermie. Inte nog med att det blir en kropp, det blir en hjärna också. Det tycker jag är väldigt spännande.
Vilka världsstjärnor inom hjärnforskning kommer att delta?
– Bland andra Maj-Britt Moser, tidigare Nobelpristagare i medicin, säger Cecilia Lundberg.
Cecilia Lundberg tipsar om tre saker som är bra att veta om hjärnan:
*Hjärnan kan lagas och laga sig själv. Det är inte definitivt när hjärnan går sönder att den inte kan bli hel igen.
*Att röra sig med kroppen är också hjärngympa, eftersom hjärnan även styr rörelser. Det är alltså inte bara sudoku och korsord som är hjärngympa. När man tränar kroppen tränar man också hjärnan. De flesta vet nog det, men tänker inte på det i vardagen.
*Att hjärnan också mår bra av att ha roligt och vara motiverad. Både i rehabilitering, i inlärning och i vardagliga situationer.

Den tionde konferensen hålls i Köpenhamn

Sammankomsten 2-6 juli arrangeras av Fens, en sammanslutning av europeiska sällskap för hjärnforskare. Fens står för Federation of European Neurosciences Societies. Gästerna är hjärnforskare från hela världen. Mötena arrangeras vartannat år i olika länder. Årets möte är det tionde och hålls i Köpenhamn.
Ämnena på konferensen spänner över allt från depressioner, stress, sömn, kommunikation och motion till genetik, sjukdomar, hur hjärnan kan reparera sig själv och överhuvudtaget om hur hjärnan blir till. Två av talarna är Maj-Britt och Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014.
Gå till toppen