Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Migrationsverket anmäler allt fler terrorhot

Migrationsverket upptäcker allt fler terrorkopplingar bland personer som söker asyl i Sverige. – Vi ser en stigande kurva, säger generaldirektören Anders Danielsson.

Bild: Hussein El-Alawi
Så snart Migrationsverket under en asylutredning upptäcker misstankar om att en asylsökande kan ha kopplingar till terrorism ska Krigsbrottskommissionen och Säkerhetspolisen få anmälningar om saken.
Under hela fjolåret anmäldes drygt 500 sådana fall till Säpo. Hittills i år har Migrationsverket anmält ungefär 280 asylsökande.
– Ju fler människor som kommer från ett konfliktområde desto större är riskerna, sade Anders Danielsson när Migrationsverket på tisdagen anordnade flera seminarier om flyktingar och terrorism.
Enligt Åsa Nilsson, operativ ledare på Säpo, bygger Säkerhetspolisens intresse för Migrationsverkets anmälningar inte i första hand på misstankar om förestående terrorattentat.
– Attentatshoten har vi andra kanaler för. De här ärendena handlar om att vi långsiktigt ska förhindra att Sverige blir en bas för terrornätverk, säger hon.
– Vi vill inte att Sverige blir en plattform för dem som vill finansiera terrorism, rekrytera personer för terrorism eller ge logistiskt stöd till terrorister.
Hittills i år har Säpo avrått Migrationsverket från att bevilja asyl i 29 ärenden, men enligt Åsa Nilsson lär antalet "erinranden" bli betydligt fler i höst när asylbesluten blir fler.
Migrationsverket har nyligen utbildat 25 specialister för att analysera enskilda asylärenden i sökandet efter terrorhot eller flyktingspionage.
Säpo har utsett en handfull regionala kontaktpersoner som regelbundet sitter i möten med Migrationsverkets personal.
– Sverige ska inte vara ett land där man kan gömma sig för att begå brott här eller i andra länder, säger Åsa Nilsson.
Enligt Gunnar Karlsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (Must), vore det dock naivt att tro att de personer som utgör de allvarligaste säkerhetshoten mot Sverige och andra EU-länder gömmer sig i flyktingströmmarna.
– Många av de som utfört terrorattentat i Västeuropa har ju varit födda här. Andra har lämnat sina hemländer på helt legala resor.
– Hotet är genuint gränsöverskridande. Det rör sig över Europa. Därför är det viktigt med internationellt samarbete i de här frågorna, säger han.
Även anmälningarna om misstänkta krigsbrott ökar. Hittills i år har drygt trettio personer misstänkts för sådana folkrättsliga förbrytelser, vilket kan jämföras med de tjugo personer som under hela förra året nekades asyl i Sverige på grund av krigsbrott.
I sex ärenden har det väckts åtal i Sverige för krigsbrott i andra länder. I ett uppmärksammat fall dömdes två personer för en massaker i Rwanda för tjugo år sedan.
– Det är ett bra sätt att mäta vårt arbete. Vi vill ju inte att Sverige ska uppfattas som en fristad för krigsförbrytelser, säger Hanne Lemoine, krigsbrottsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Stockholm.
Migrationsverket förbereder just nu ett arbete för att samlat vittnesmål från asylsökande som sett eller blivit offer för krigsförbrytelser i Syrien.
Enligt Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket, kan sådana vittnesmål bli värdefulla om några år i samband med att misstänkta krigsförbrytare då eventuellt ställs inför rätta.
Gå till toppen