Det är 147 år sedan fasaden på Malmö rådhus – den anrika och pampiga byggnaden i ena hörnet av Stortorget – senast renoverades i denna omfattning. Nu är det dags igen. I februari kom byggställningarna på plats och om allt går enligt plan ska fasadrestaureringen ta drygt ett år.
– Det är viktigt att vi inte stör verksamheterna som är igång och den stora vepan som täcker fasaden har vi bland annat för turisterna, säger Jenny Icosti-Pålsson.
Rådhuset byggdes 1546. Runt 1812 ersattes den medeltida fasaden av en nyklassicistisk. Men fasaden har ändrats ännu en gång och den som syns idag är från mitten av 1800-talet.
– Stilen är holländsk renässans och kom på plats mellan 1864 och 1869. Bakom ombyggnaden stod arkitekten Helgo Zettervall, säger byggnadsantikvarie Björn Bjelke-Holtermann.
Då, för ungefär 150 år sedan, fick fasaden flera byster av Malmöprofiler som Jörgen Kock, Frans Suell, Mattias Flensburg och Lorens Isak Bager. Dessutom statyer av bland annat gudinnorna Afrodite, Athena och Justitia (Themis).
Bygghissen som går utanför byggnaden tar oss högt upp. Men för att komma hela vägen upp får vi gå ytterligare några trappor. Där uppe, ovanför balkongen, jobbar konservatorn Jörgen Schwartzkopf med att ångtvätta Justitia.
– Det gör vi för att se hur det ser ut under, den organiska påväxten och om det finns någon skadebild, säger Kristofer Mattiasson på Stucco Maestro som leder arbetet.
– Vi vill inte plocka ner något som vi inte behöver, fortsätter han.
Även om det ser ut som att Justitia inte behöver tas ner, så är många andra delar i så dåligt skick att de inte kan hänga kvar. Främst handlar det om detaljer i konststen som har fått sprickor efter att järnet som de har fästs med i väggen har rostat.
– Det är järninfästningar på varje liten detalj. Nu byts allt rostigt järn ut till rostfritt så att det inte ska kunna korrodera. Hade det inte varit för järnet så hade detta hållit betydligt längre, säger Kristofer Mattiasson.
De flesta delar som plockas ner går att återställa. När det inte är möjligt görs detaljerna i gips som en exakt kopia.
– Men det gör vi bara när det inte går att konservera, säger Kristofer Mattiasson.
En sådan gipsmodell jobbar Charlotte Neumeyer med. Hon slipar på den med sandpapper.
– Den ska bli mjuk och slät, säger hon.
Hon är från Tyskland och jobbar med fasadbygget fram till oktober.
På det inhägnade området ligger flera lösa bitar. De har alla ett nummer som markerar var på fasaden de ska fästas.
– Först ritas de numrerade bitarnas placering på en pappersritning, en kladd, sedan förs det över på digitala ritningar, säger Kristofer Mattiasson.
Exakt hur mycket arbetet med att restaurera Rådhusfasaden kommer att kosta vet Jenny Icosti-Pålsson inte i dagsläget.
– Cirkus tjugo miljoner kronor men det är löpande räkning, säger hon.