Kultur

Hertha Hillfons unika keramik både urtida och modern

Tomarps kungsgård lyfter fram Herta Hillfons banbrytande konst.

Foto: Tomas Montelius

Hertha Hillfon: Tomarps kungsgård, t o m 28/8.

Hertha Hillfon (1921-2013) var en föregångare inom fri keramisk konst. Men när Tomarps kungsgård lyfter fram hennes livsverk inleder en skulptur i plast. Det kunde knappast börjat bättre. Från start blir det tydligt hur mångsidig hon var, då hon blandade djärvt experimentella former med handfasta krukor, realistiska porträtt med suggestiva masker.
Länge dröjer jag vid vitrinskåpet med anteckningar, modeller, foton och skisser. "Jag smeker skulpturen tills den svarar mig", skrev hon. I ateljén vid hemmet i Mälarhöjden i Stockholm, skapad av maken och arkitekten Gösta Hillfon, växte omfattande offentliga utsmyckningar fram mitt bland vardagens bestyr. Eller som hon uttryckte det: "Medan potatisen kokar drejar jag en skål".
Ta de fylliga läpparna, vars linjer framhävs av plastens mjuka vita lyster. Ursprungligen gjord runt 1970, till Konstfrämjandets multikonstsatsning som i tidstypisk anda visade konst tillgänglig för alla, gav formen i plast möjlighet att tillverka fler exemplar av skulpturen. Med sin överdimensionerade skala är munnen karaktäristisk för Hertha Hillfons verk.
Främst förknippas honmed sina skulpturer i terrakotta, där hon gav tillvarons enkla ting, som en brödlimpa, ett par sandaler eller en barntröja, en monumental storlek och tyngd. Även dessa finns i Tomarp och påminner om hennes djupa intresse för etruskernas konst, som med sina avskalade former och klassiska skönhet tidigt blev avgörande för hennes utveckling.
Bild: Tomas Montelius
Fastän tillverkade i plast pekar dessa läppar på ett annat spår som lätt glöms bort. 1960-talet var också popkonstens era, då gränser lekfullt luckrades upp mellan vardagens och konstens sfär. Det då nyligen öppnade Moderna museet i Stockholm visade bland andra amerikanske Claes Oldenburg som i sina gigantiska, mjuka och uppblåsbara skulpturer utgick från banala konsumtionsvaror. Parallellt drev formgivare som italienske Gaetano Pesce designen i en allt mer radikal riktning, när han 1969 lanserade fåtöljen och skulpturen "Up7", formad som en enorm fot.
Det kan möjligen vara som att svära i kyrkan att nämna den lättsinniga popkulturen i samma mening som Hertha Hillfon. Men det är intressant hur hennes arbete både går att förankra i ett antikt formspråk och mångtusenårig hantverkstradition, och samtidigt kan ses i relation till en helt samtida internationell konst- och formscen.
På liknande sätt är det möjligt att fundera kring hur hennes tidiga abstrakta objekt från genombrottet vid 1950-talets slut förhöll sig till decenniets informella och expressiva konst, däribland franska skulptören Germaine Richier. Inom svensk keramik stod Hillfons verk för något unikt när de likt vulkaniska eruptioner intog rummet, glänsande av glasyrens svärta och oxblod. Andra gånger byggde hon en lika urtida som futuristisk arkitektur av strävt stengods, eller väldiga urnor som nu mjukt buktande tar plats i salarna.
Vid sidan av Tomelilla och Liljevalchs konsthalls omsorgsfulla presentationer i fjol har Hertha Hillfons verk synts sparsamt under senare år. Utställningen på Tomarps kungsgård lyckas väl med att visa kraften i hennes banbrytande konstnärskap.
Gå till toppen