Malmö

Har grannen haft inbrott? Då ska du också se om ditt hus, visar ny Malmöforskning

Har grannen haft inbrott? Då ska du också installera larm. Störst risk för att drabbas av inbrott är den som vars granne nyligen drabbats – särskilt första veckan, och inom en radie på max 100 meter, visar ny Malmöforskning.

Kriminologi är vetenskapen om brott och brottslighet. De senaste åren har ämnet förändrats, inte minst genom ny teknik. Analyser av när och var brott sker kan nu göras med långt större lätthet, även på stora datamängder. För stora städer kan det handla om miljoner brott över många år.
Det är metoder som gett nya insikter.
- De sista tio-femton åren har det här sättet att jobba vuxit väldigt starkt inom kriminologin, säger forskaren Manne Gerell vid Malmö högskola.
Ett resultat handlar om tidens betydelse, när på dygnet brott sker. En annan är att tydliga "hotspots", brottsdrabbade platser, kan identifieras med större säkerhet.
Ett tredje viktigt resultat är förekomsten av så kallade near repeat patterns (ungefär: "mönster av nära upprepning"). Mönstret gäller framför allt bostadsinbrott, och innebär att forskare tydligt kunnat iaktta hur inbrott samlas i tids- och rumsmässiga kluster.
Laura Hoppe har i sin mastersuppsats bearbetat data om 7257 inbrott i Malmö under fem år: plats, tid och klockslag. Och hon har - vilket är första gången i Sverige - kunnat visa att "near repeat patterns" förekommer också här.
– Det finns ett tydligt mönster för varje år att det sker nya inbrott i området. Första veckan efter ett inbrott är det störst risk inom 200 meters avstånd. Andra vecka inom 100 meter, säger Laura Hoppe.
Laura Hoppe, masterstudent i kriminologi vid Malmö Högskola. Området kring Triangeln-stationen var inbrottsdrabbat åren efter invigningen, visar hennes analys av inbrottsmönster i Malmö 2009-2014.Bild: Eskil Fagerström
Det finns också vissa områden som sticker ut under vissa perioder.
– Ett exempel är åren 2010 och 2011, då Triangelstationen var ny. Då skedde många inbrott kring stationen. Förmodligen för att tillgängligheten hade förbättras, säger Laura Hoppe.
Inbrottsvågen på Triangeln ebbade dock ut efter ett par år.
– Kanske för att de boende började skydda sig mer, med bättre larm och lås. Eller för att polisen informerade, så att man var mer vaksam. Eller så ökades bevakningen, menar Laura Hoppe.
Bakom "near repeat" ligger brottslingens rationella tänkande, är teorin. Kan vederbörande ett område, minskar behovet av research vid nästa inbrott. Eller så gav första inbrottet ett bra resultat - och så utgår man från att grannhusen ska ge liknande utdelning.
Men det finns också fysiska kännetecken som gör vissa områden särskilt drabbade. Det var åtminstone en del av förklaringen till en inbrottsvåg på Kroksbäck i Malmö för ett par år sedan.
– Då skedde en mängd inbrott i lägenheter, eftersom man höll på att renovera och hade satt upp byggnadsställningar som gjorde det enkelt att ta sig in i lägenheterna, berättar Manne Gerell.
Men en mer kraftfull analys av geografi, tid och brottslighet kan också ge oväntade resultat. Laura Hoppe berättar att inbrotten i Malmö är som högst i centrum, i rejält befolkade områden.
– I ytterområden går det mer i perioder. Att det är mer folk i rörelse kan faktiskt göra det lättare att försvinna i mängden och vara anonym. En bil med utländska nummerskyltar på en villagata blir lättare noterad, säger hon.
Bild: Albin Brönmark
Vissa av slutsatserna kring "near repeat" kan tyckas självklara, lite av vanligt sunt förnuft. Men att de faktiskt beläggs i data är viktigt - och den här sortens kunskaper borde i högre grad omsättas i brottsförebyggande arbete, menar Manne Gerell.
– Den här sortens analyser borde kunna automatiseras hos polisen, så att de kan sätta in sina resurser på bästa. En viss plats kan till exempel vara väldigt brottsbelastad under en viss tid på dagen, på fredagar, men helt fri från brott under vardagar.
Upplever du att polisen är intresserad av den här sortens dataanalys?
– Det tror jag absolut, jag vet att de känner ett stort behov av den här sortens analyser. Däremot finns det inte någon riktig systematik i hur man arbetar än, vad jag vet, säger Manne Gerell.

Antalet inbrott är konstant

Under det senaste decenniet har antalet bostadsinbrott legat på ungefär samma nivå i Malmö. År 2005 anmäldes 1304 bostadsinbrott i Malmö, tio år senare 1243. Dock var antalet åren 2009-2010 markant lägre, runt 900 anmälda inbrott.

Så använder Malmöpolisen dataanalys i brottsförebyggande verksamhet

Datorstödd analys av brottsmönster har på senare år hjälp Malmöpolisen vid ett flertal tillfällen, inte minst när det gäller att få fast inbrottstjuvar och stöldligor. - Vi har satsat pengar på det här, både på att anställa analytiker och på programvara, säger Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.
Hur använder ni nya former av dataanalys i polisarbetet?
– Vi följer vissa brottskategorier kontinuerligt, andra vid behov. På det sättet märker vi om det är något nytt på gång. Bostadsinbrott tillhör de vi alltid följer. Vi har program som kan plotta brotten på en karta, så vi kan lägga mer resurser på ett visst område.
Om min granne har drabbats, så är risken stor att jag också blir utsatt. Hur ska jag skydda mig?
– Som enskild behöver du göra något aktivt för att bryta trenden. Det är det vanliga: klipp ner häcken, sätt upp lampor, installera ett larm. Något som ändrar förutsättningarna.
Vem är det som står för den här sortens analyser hos polisen?
– Det är vår underrättelseavdelning som gör det här arbetet, men det finns alltid med i vår utsättningsinformation till dem som arbetar på fältet.
Upplever du att databaserad analys är prioriterat hos polisen?
– Ja, det tycket jag. Och Malmö ligger långt framme, eftersom vi avsatt pengar till det här området. Vi har på senare år anställt flera analytiker och polisen har också köpt in ny och kostsam programvara för att bättre kunna analysera brottstrender.
Brukar dataanalyser bekräfta sådant som erfarna polismän redan vet eller anar?
– Det sammanfaller ofta med vad vi trott sedan tidigare. Men inte alltid. Det kan också ge nya insikter, som för tre-fyra år sedan då vi insåg att andelen som verkligen reser till hit från utlandet för att begå inbrott var betydligt större än vi trodde.
– Vi kunde också se mönster, hur de etablerade "ankarplatser" i Sverige där de tilldelades kartor och fordon av organisatörer. Den bilden var ny för oss, och vi kunde också göra gripanden efter den nya information.
Hur kan ni ta arbetet med nya analysmetoder vidare?
– Ett sätt är ett nytt avtal med Malmö högskola, där vi ska förbättra kunskapsöverföringen. De har ju människor som analyserar sådana här saker, och det ska vi dra nytta av. Och vi ska rekrytera fler analytiker.
Gå till toppen