Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Kriminalitet eller politisk protest? Så säger forskningen om bilbränderna

Sambandet mellan tuffa sociala förhållanden, segregation och bilbränder är starkt. Ofta har bränderna tolkats som en politisk protest – ett ”mikrouppror”. I realiteten har bilbränderna mer gemensamt med annan brottslighet, visar forskning.

Bild: Hussein El-alawi
Är bilbränder i förorter ett nytt fenomen?
Under 1980-talet började anlagda bilbränder bli vanligare i framför allt USA och Storbritannien. De tolkades nu också på ett nytt sätt, som en typ av "urbana uppror" i förorten.
Under 2005 drabbades Paris, ett par år senare Köpenhamn. Året efter var det Sveriges (och även Malmös) tur. Under denna brandvåg attackerades även räddningstjänst och polis.
Läs också Flera nya bilbränder i Malmö under natten
De bränder som väckt mest debatt i Sverige inföll 2013 i förorten Husby utanför Stockholm. I Husby förekom också stenkastning och våld mot polisen, vilket fick många att tolka bränderna som ett socialt uppror och ett tecken på att majoritetssamhället "tappat kontrollen" i förorterna.
Varför förekommer bilbränderna i just förorter?
Studier har visat att bilbränder i Sverige koncentrerats till stadsdelar med hög boendesegregation, alltså områden där befolkningen har liten kontakt med majoritetsbefolkningen.
I Malmö sticker fem områden ut: Herrgården, Kroksbäck, Lindängen, Oxievång och Örtagården. Särskilt utsatt var Herrgården i april-maj 2009.
Att förorten drabbas av bränder handlar också om att det här finns en stor andel unga. En annan viktig förklaring är trångboddheten i dessa områden, som gör att unga umgås mer utomhus, utanför vuxnas kontroll.
Läs också Oro och rädsla efter våg av bilbränder
Däremot finns inget tydligt samband mellan andelen utrikesfödda i ett område och bilbränder.
Det är inte heller givet att bilbränderna utförs av personer som bor i området där det brinner, menar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
– Bränderna utförs i områden med låg social kontroll, där människor är upptagna med annat och där befolkningen omsätts snabbt. Skulle en bilbrand inträffa i ett höginkomstområde skulle chansen vara större att någon ser - och till och med filmar - det som händer och ringer polisen.
Är det rätt att förstå bilbränder som politiska fenomen - eller är det bara kriminalitet?
Frågan är komplex. Å ena sidan finns sambanden (se ovan) mellan livsvillkor, särskilt segregation, och bränder. Å andra sidan uttalas sällan några direkta politiska krav av dem som ägnar sig åt bränderna.
– Faktum är att brottslighetsmodellen fungerar ganska bra för att förutsäga var bränder inträffar. Bilbränder förekommer i samma områden som annan brottslighet, säger Bo Malmberg.
Läs också Så ska polisen och MKB stoppa bilbränderna
Det är också så att de som ägnar sig åt bilbränder också gör andra brott.
– Människor är i allmänhet ganska dåliga på att vara våldsamma. Vi har starka hämningar. Det gör att det krävs ett socialt sammanhang för att utföra det här.
Vilka är motiven för att utföra bilbränder, om de inte är uttalat politiska?
2013 publicerades en studie som granskade anlagda bränder i Malmö. I den konstaterades att spänning, uppmärksamhet och gemenskap var viktiga förklaringar till för varför unga anlägger bränder. Att tända eld kan vara ett sätt att bryta tristessen, till exempel genom att provocera fram konflikter med polis och räddningstjänst, menade forskarna.
Och här spelar fattigdomen i förorterna en roll.
– Rika ungdomar kan åka ut och festa på segelbåten. De som inte har tillgång till sådana materiella resurser ordnar något annat - som att bränna en bil. Det blir en slags party det också, eller åtminstone en upplevelse, säger Bo Malmberg.
Hur kan forskningen om bilbränder komma vidare?
En trend inom kriminologin är geografiskt baserade studier, något som framför allt möjliggjorts av bättre dator- och kartteknik. På Malmö högskola har till exempel kriminologen Manne Gerell studerat anlagda bränders fördelning ner på gatu- och kvartersnivå.
Hans slutsats är att förebyggande åtgärder får bäst effekt om de sätts in på ytterst lokal nivå vid särskilt utsatta platser, som skolor, parkeringsplatser och sophus i fattiga bostadsområden.
Ett annat spår kan vara att utvärdera det förebyggande arbete som gjorts.
– I Uppsala brann det 2008-2009, men polisen lyckades sedan få bukt med problemen. Det strategi som används där skulle kunna granskas.
Ett annat tänkbart samband är polisens arbetsbelastning, menar Bo Malmberg.
– Polisen är ju ganska överbelastad just nu, vilket kanske kan vara en förklaring till att bränderna blossar upp igen.
Gå till toppen