Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Förföljelse in på huden

Petra Holst.Bild: Emil Malmborg

Petra Holst: Bländad. Forum

”Varför tror du egentligen att jag gör det här?”
”På grund av Julian så klart.”
”Du har fel. Julian betydde ingenting för mig.”
Alltså stämmer ingenting längre. Livs vardagar är numera allt annat än vanliga och Malena, som flyttat så att hon bor nära Liv, kan vända allt emot Liv. ”Du har fel.”
Och jag börjar tänka: Ja, så är det nog. Och också jag kan ha hamnat fel. De tvåhundra sidor jag hittills läst i ”Bländad” är kanske inte den vanliga historien om att någon förföljer en annan på grund av något som hände för länge sedan när de båda gick i skolan. Åtminstone inte bara.
Så vad handlar då allt om? Hur ser såret ut?
Petra Holst, som är född 1969 och bor i Bjärred, går från lätt missbrukade scener - någon ser ut över ett lugnt villakvarter, meningar om felfria människor som lägger ut bilder på sina gourmetmåltider och välartade barn på nätet – till att någon annan alltid ligger steget före. Och att det alltid kommer en höst. Utan tröst.
Fastän Petra Holsts språk är endimensionellt och mycket enkelt – nästan som en bok i en lättlästserie – och att bilderna om sommarloven, tonåren, spriten som gör världen uthärdlig, vårdboendet, jobbet på skolan (Petra Holst är högstadielärare) är lättköpta, så finns det en alldeles särskild ton i berättelsen som börjar ljuda först när jag läst alla 368 sidor, och den lyder: När man inte längre har något val, det är då man är förlorad. Och det såret, det varar.
Jag börjar läsa om boken och känner in på bara huden hur säkert Holst planterar triviala händelser och att de lyser starkt i mörkret. Jag undrar allt mer hur jag ska lyckas ta mig ut ur berättelsen.
Gå till toppen