Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Sofia Nerbrand: Sofia Nerbrand: Länge leve den gamla staden – bygg ny

Bostadsområdet Jakriborg i Hjärup är ett bra exempel på nyurban stadsstruktur.Bild: Hussein El-Alawi
Varför är ett kvarter mysigare än ett annat? Vad är det som gör att man vill leva i en viss stad?
Bostadspriser är en indikation på hur mycket människor värdesätter olika miljöer. Sekelskifteslägenheter i attraktiva och centralt belägna områden betingar ofta ett högre pris. Det säger inte bara något om att många uppskattar stuckaturens organiska slingor och den rymd som hög takhöjd ger. Även sammanhanget, grannskapet, stadsplaneringen lockar.
Den gamla kvartersstadenmed gator i rutnät och gångavstånd till butiker och bio är helt enkelt mänsklig. Vi möts tack vare kommers, kontor, kultur och kommunikationer. Urbaniseringen är en del av människans historia; vi söker oss till varandra och tycks leva gott så.
Men istället har Le Corbusiers modernistiska normer tillåtits förstöra svenska städer under de senaste decennierna. Punkthus, villamattor och motorvägar har glesat ut samhällen. Brutalismen har förfulat dem. Köpcentra i tätorternas utkanter har fått tömma gågatorna inne i stan.
Och hur mycket vi än målar om miljonprogrammens hus är de storskaliga bostadsområdena inte trivsamma. Grönytorna inbjuder inte till picknick. De kala fasaderna frestar inte till att längtansfullt fotografera dem. Balkongerna rymmer inte stora grannfester.
Gamla stadskärnorär däremot populära. Så vad är det för fel på att lära av historien och bygga mer "riktig" stad? Nyurbanism är ett stadsbyggnadsideal som betonar småskalighet, väl definierade stadsrum och variation. Inspirationen kommer från kontinentaleuropeiska städer som växt fram successivt under flera århundraden.
Ett svenskt exempel på en nyurban miljö är Jakriborg som kännetecknas av trevliga gränder, innergårdar och små torg. Bostadsområdet i Hjärup har emellertid bespottats av många förståsigpåare som menar att det är en pastisch som andas inskränkt nostalgi.
Jakriborg kan tyckas speciellt på grund av att husen är byggda i en Hansainspirerad stil med höga gavlar och många detaljer. Det är dock inte främst arkitekturen utan hur byggnader och andra element bildar en levande miljö som är det mest intressanta. För städer är bara en förlängning av de människor som lever och verkar där.
Människan är en social varelse. Hon uppskattar också det vackra. Estetik är viktigt för vårt välbefinnande, vilket bland annat Virginia Postrel visar i sin bok The Substance of Style.
I en tid då bostadsbristen är skriande, inte minst i städerna, finns det emellertid en risk att skönhet och trivsamhet underordnas bostadspolitiska volymmål – för att använda storskalighetens byråkratiska terminologi.
Det vore förödande om modernismens totala dominans fortsätter. Att skapa varierade och vackra miljöer där människor enkelt möts är en långsiktigt viktig strategisk fråga.
Skåne har en för Sverige ovanlig tillgång: ett stort antal städer med fina stadskärnor. Bygg vidare på dem – istället för att strössla ut lamellhus och villamattor på den bördiga jorden. Det är till exempel sorgligt att se hur en medeltida stad som Lund har dödat kvarteren väster om centralstationen med själlösa punkthus. Torget intill är en ödslig plats.
När staden planerar området Brunnshög vid ESS och Max IV borde den ta sin utgångspunkt i Lunds unika karaktär. Den borde inte kasta ut barnet med badvattnet.
Det tål att fundera på varför många miljöer för barn ter sig sagolika – och osannolika i den vanliga världen: alltifrån Valleby där LasseMajas Detektivbyrå löser brott till Tivoli i Köpenhamn. Varför måste vardagen vara så enformig för vuxna?
Gå till toppen