Från Sverige strömmar hundratals krigare till IS och deltar i våld, krig och mördande. Det är ett av resultaten av misslyckad svensk integrationspolitik. Från Europa åker tusentals frivilliga för att delta i IS terror. Kan vi förstå det?

Kristna kidnappas, våldtas, dödas. Ungdomar som inte kan fly tvingas bli dödsmaskiner i krig. I Aleppo i Syrien, som är världens farligaste land för vårdarbetare, bombas sjukhus. Hundra nyfödda barn sprängs till döds på ett BB. Den siste barnläkaren dödas. Hjälparbetare har inte längre kraft att bry sig om barn som sitter på trottoaren och håller på att svälta ihjäl. Enda utvägen för lokalbefolkningen är flykt. Kan vi förstå det?

De som genom en livsfarlig resa tar sig till Sverige tvingas inse att Sverige är ett u-land vad gäller kunskap om de krig och den utsatthet de kommer ifrån. Flyktingar tvingas behöva känna att det hade varit bättre att dödas i krig än att utsättas för det obegripliga hat som sprids mot dem som lyckats ta sig från detta helvete, anklagade för att vara dem som de flytt ifrån. När de som förväntas hjälpa sviker så grovt, skapas hopplöshet. Kan vi förstå det?

Ansvariga politiker ställer utsatta grupper mot varandra, blundar för viktiga fakta, skapar också fortsatt ökade klyftor mellan dem som har och dem som inte har. Politiker som främst gynnar sig själva och inte tar sitt ansvar för utvecklingen skapar politikerförakt, misstro och instabila samhällen. Det är negativt för alla. Det borde alla förstå.