Den svenska modellen bygger på en skola som ger alla elever, oavsett bakgrund, tillgång till kunskap och lärande som rustar dem för livet och arbetslivet.
Att utveckla skolan genom att förbättra kunskapsresultaten är ett måste om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.
Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är rätt förutsättningar för skickliga och engagerade lärare. Från dag ett har regeringen därför prioriterat arbetet för att vända de sjunkande skolresultaten och möta den lärarbrist Sverige står inför.
Vår regering vill lämna den skoldebatt där ansvariga för skolan på olika nivåer pekat på varandra istället för att ta gemensamt ansvar. För att vi tillsammans ska klara att möta den stora lärarbristen behöver vi värdera läraryrket högre och förbättra arbetsmiljön. Regeringen behöver vara med, inte bara i ord utan också i handling.
I somras trädde lärarlönelyftet i kraft, en viktig satsning som ska fördela 3 miljarder kronor på årsbasis för högre lärarlöner och få fler att vilja bli lärare. Satsningen ligger i linje med våra vallöften om att staten ska ta ansvar för höjda lärarlöner.
Lärarlönelyftet är inte ett nytt karriärsteg för vissa lärare, utan en lönehöjning som är utformad för att främja bättre resultat i skolan. Det måste finnas en löneutveckling för dem som har jobbat i yrket och därmed har mer kunskap och erfarenhet än dem som är nyutexaminerade. Man ska inte behöva byta arbetsgivare för att få upp sin lön. Det ska finnas tydliga och transparenta kriterier för vad löneutvecklingen ska baseras på.
Utgångspunkterna för kriterierna i lärarlönelyftet är framtagna inom nationell samling för läraryrket där skolans parter ingår. Kriterierna har förhandlats fram av parterna i dialog med regeringen. De motsvarar just den typen av arbetsuppgifter erfarna lärare i alla tider tagit på sig, men tidigare inte värderats för. Regeringen följer nu noga genomförandet av satsningen och den diskussion som finns på skolorna om lärarnas löneutveckling.
Skolhuvudmännen är lönebildare och lönesättare. Inget i den reform lärarlönelyftet utgör hindrar dem från att ge fler en bättre löneutveckling. Tvärtom är det välkommet eftersom löneutvecklingen har varit eftersatt under många år.
Lärarna har själva förhandlat fram så kallade sifferlösa centrala avtal vilket innebär att man lokalt förhandlar om löneökningar som sedan sätts individuellt. Statens sökbara medel räcker till cirka 60 000 lärare. Det är en bra start, men arbetet för bättre löneutveckling måste fortsätta lokalt om vi ska behålla våra skickliga lärare och få fler att både välja och vilja vara kvar i yrket.
Lärarlönelyftet är en extraordinär insats som görs för att vända en utveckling där lönerna halkat efter länge. Vi har förståelse för att det kan uppstå utmaningar på enskilda skolor då alla lärare inte får del av just den här satsningen. Men det finns inga ”sistelärare”, så som skolledningen på Malmö latinskola skriver i ett öppet brev till utbildningsministern (Aktuella frågor 14/8).
Varje lärare gör viktiga insatser i den svenska skolan. De statliga lönesatsningarna för lärare innebär att alla lärare som stannar och utvecklas i yrket kan komma i fråga för en extra statlig löneförhöjning. Det är tydligt när vi ser volymerna av satsningarna.
Tillsammans med karriärtjänsterna når, fullt utbyggt, statliga lönesatsningar en mycket stor andel av legitimerade lärare i till exempel grundskolan och gymnasiet. Därtill kommer andra insatser som handlar om lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning. Med anledning av detta har regeringen tagit initiativ till den nationella samlingen för läraryrket där samtliga huvudaktörer inom skolan deltar för att hitta lösningar. Det har redan inneburit att lärarlönelyftet blivit verklighet.
Vår regering har brutit med nedskärningspolitiken i skolan, sedan vi tillträdde har antalet pedagogisk personal i skolan ökat med 13 000 personer.
Nu fortsätter samtalen för att stärka läraryrkets attraktivitet. Fler ska välja att bli lärare, fortsätta i yrket eller återvända, och lärare ska kunna utvecklas och växa i sin profession. Yrket ska värderas högre i lön och god arbetsmiljö.
Lärare och skolledare måste få de verktyg och den respekt de behöver för att utöva sitt yrke. Regeringen har skolan som prioritering och har hittills gjort många satsningar för skolan och läraryrket. Det är ett arbete som kommer att fortsätta för att nå högre kunskapsresultat genom en jämlik skola och ett attraktivt läraryrke.
Gustav Fridolin
Helene Hellmark Knutsson
Gustav Fridolin (MP) är utbildningsminister.
Helene Hellmark Knutsson (S) är minister för högre utbildning och forskning.
Regler för kommentarer
Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!
Tänk på att:
Det här är inte ok:
Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.