Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

TBC-smittade måste inte varna kollegor

Fyra tuberkulossmittade jobbar på Malmös flyktingboenden. Kommunen har bara namnet på en av de smittade. "Som jag ser det har de ingen skyldighet att informera arbetsgivaren," säger smittskyddsläkaren Håkan Miörner.

Håkan Miörner, smittskyddsläkare
HD och Sydsvenskans avslöjande att fyra anställda vid flyktingboenden i Malmö har testats positivt för tuberkulos har väckt stor uppmärksamhet.
Läs också Tbc hos anställda på flyktingboende
De fyra personernas latenta smitta framkom, enligt Malmö stad, genom smittspårning. Personer som ska testas genom smittspårning väljs ut av behandlande läkare till de barn som har aktiv tuberkulos på boendena.
– Barnets behandlande läkare har skyldighet att göra smittspårning, enligt smittskyddslagen. Infektionskliniken har team som utför smittspårning, säger Skånes smittskyddsläkare Håkan Miörner.
Test görs i första hand med personer som har haft nära kontakt med det tuberkulossjuka barnet.
Läs också Utrotad sjukdom tillbaka - det här bör du veta om tuberkulos
I provtagningen bland Malmö stads anställda vid boenden för flyktingar har alltså fyra personer testats positivt. Malmö stad har bara namn och identitetsuppgifter på en av de fyra.
– Hon kände sig hängig och började spontant prata med mig, har enhetschef Vladana Andersson vid Malmö stad sagt till tidningen.
Hur ser du på att tre anställda med tuberkulossmitta inte har gett sig tillkänna?
– Som jag ser det har de ingen skyldighet att informera arbetsgivaren. Jag tycker att det här är rimligt utifrån patientsekretessen, säger smittskyddsläkaren Håkan Miörner.
– De har en latent eller vilande tuberkulos och de är inte smittsamma.
Men den vilande tuberkulosen kan när som helst bli aktiv och smittsam?
– Ja. Men de här personerna har en upparbetad kontakt med vården. Med det omhändertagandet är sannolikheten liten för att de skulle utgöra något problem genom smittspridning. Och därför finns ingen skyldighet att informera arbetsgivaren.
Kan man veta om de fyra har smittats på jobbet?
– Det är svårt. Många i Malmö har ursprung i länder där det finns mycket tuberkulos. Som vuxna arbetar de nu kanske inom vård och omsorg. Det är inget problem, så länge de är inte är sjuka med de typiska symptomen vid aktiv tuberkulos. Alltså hosta, feber och avmagring.
Hur smittsamt är tuberkulos?
– Bara personer med en aktiv tuberkulos smittar och det krävs ofta en lite längre exponering och relativt nära kontakt. Som regel brukar man säga att man ska ha bott under samma tak. Men sådana förhållanden finns i och för sig inom flyktingmottagandet. Där finns förutsättningar för smittspridning, säger Håkan Miörner.
Var det klokt att stryka tuberkulos ur det allmänna svenska vaccinationsprogrammet i mitten av sjuttiotalet?
– Det korta svaret är: ja. Av de 421 nya tuberkulosfall som har hittats i Sverige det första halvåret i år är det bara 28 som anses ha smittats i Sverige och de allra flesta av dessa är äldre personer som har smittats i barndomen då tuberkulos var vanligare. Att ha ett allmänt vaccinationsprogram för alla nyfödda med risk för biverkningar för att skydda ett så litet antal som löper risk att smittas är inte motiverat. Varken hälsoekonomiskt eller medicinskt.
– Personer som tillhör riskgrupper erbjuds fortfarande tuberkulosvaccination. Dit hör barn till föräldrar som kommer från områden med hög förekomst av tuberkulos. Det innebär att en ganska stor andel av barnen i Malmö erbjuds vaccination.
Hur oroliga ska vi vara?
– Det här väcker mycket oro hos kommuner, sjukvårdspersonal, polis och andra personalgrupper som kommer i kontakt med asylsökande. Man ska vara observant men det finns ingen stor anledning till oro. Det viktiga är att inte sänka garden och att vara uppmärksam på symptom samt att erbjuda hälsoundersökning till nyanlända invandrare.
– Rädsla för tuberkulos finns i folksjälen och det finns goda skäl till det. Det var en fruktansvärd sjukdom och för hundra år sedan fanns det inte någon svensk familj där inte någon hade haft tuberkulos, säger smittskyddsläkaren Håkan Miörner.
Gå till toppen