Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Lägg bort prestigen. Gör skolan bra för varje unge. Och gör det tillsammans.

Stefan Löfven är orolig över skolan. Det finns det skäl att vara.Bild: Christine Olsson/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Tre partiledares sommartal på en och samma augustisöndag höjer förväntningarna inför den politiska hösten. Men talen bestod mer av problembeskrivningar än av lösningar.
Det behövs mer för att möta flyktingkrisen, mer för att förbättra integrationen, mer för att skapa jobb och även mer för att lyfta skolan. Både statsminister Stefan Löfven (S) och Liberalernas ledare Jan Björklund hade fokus på just skolan, eftersom den är avgörande för om integrationen ska lyckas.
Denna gemensamma insikt kunde vara en grund för att bygga ett långsiktigt blocköverskridande samarbete om skolan.
I dagarna har det varit terminsstart för landets elever. För de förväntansfulla och ambitiösa, för de ängsliga och skoltrötta. I skolor som har behöriga lärare på alla tjänster och i skolor som väljs bort.
Den allra första skoldagen sitter djupt i mångas minne. Stefan Löfven berättade om sin första skolväska, den var stor och i blå kanvas. Jan Björklund talade om hur han kramade sin mammas hand och inte ville släppa taget, under det där första hisnande mötet med skolvärlden.
Sverige befinner sig mitt i en lärarkris, och den drabbar framför allt dem som allra mest behöver en bra skola.
Som Liberalernas ledare Jan Björklund sade när han talade på Hisingen i Göteborg:
"Skolans utmaning är dubbel. Samtidigt som kunskapsresultaten sjunkit i decennier så ska skolan möta den största integrationsutmaningen någonsin."
I regnet i Vasaparken i Stockholm medgav Stefan Löfven att han är orolig över läget i skolan. Inte bara för vad nästa jämförande Pisaundersökning – som presenteras i december – ska visa, utan för hur utanförskapet riskerar att fortsätta att växa när allt fler unga slutar nian utan gymnasiebehörighet:
"För varje ung som inte kan följa sin livsdröm eftersom de misslyckas i skolan. Och för att föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll."
Såväl S-ledda som borgerliga regeringar har del i ansvaret för att det har blivit som det har blivit. Kommunaliseringen ökade skillnaderna mellan skolorna och tillät olika kommuner att prioritera olika. Varken kunskap eller ordning och reda i klassrummen ansågs tillräckligt viktigt och därmed urholkades lärarnas mandat.
Sedan kom en friskolereform och ett fritt skolval som i grunden är bra, men som reglerades för lite och ledde till ojämlikhet. Och därför behöver ses över.
Stefan Löfvens tal föregicks av en pressträff tillsammans med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Där presenterades en satsning på fler platser på lärarutbildningen, utbyggd lovskola för dem som riskerar att missa kunskapskraven, samt en bred lässatsning där höstlovet blir ett "läslov".
Jan Björklund för sin del vill höja kraven på dem som vill bli lärare, men även införa obligatorisk fortbildning.
Även regeringen har uppenbarligen insett att det tar tid att vända utvecklingen för den svenska skolan – ingen, inte ens Fridolin själv, talar längre om 100 dagar – och att det handlar både om krav och förväntningar och om hjälp och stöd.
"Skolan är en alldeles för viktig fråga för fastlåst blockpolitik", sade Stefan Löfven och betonade behovet av blocköverskridande skolsamarbete.
Det finns förutsättningar för att bygga ett sådant samarbete och det är regeringen som måste ta initiativet. Bakom retoriken om vilkas fel det är att läget ser ut som det gör, finns en samsyn i flera nyckelfrågor. Som behovet av att stärka läraryrket och att lita på att lärarna kan utforma pedagogiken.
Men alla skolor måste bli tillräckligt bra – det fria skolvalet får inte innebära att de som inte väljer får en sämre start – och då måste staten skärpa tillsynen och greppet. Bäst hade varit att gå hela vägen och förstatliga skolan, men där är regeringen ännu inte.
Skolan behöver ett tydligt regelverk, en långsiktighet som sträcker sig över mandatperioder och arbetsro. Inte ideliga förändringar, politiskt ängsliga reformer.
"Det krävs höga förväntningar", sade Stefan Löfven och menade på eleverna,
Han har rätt även i detta. Men det gäller också på dem som utformar skolpolitiken.
Gå till toppen