Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Norén och meningen med döden

Lars Norén. En dramatikers dagbok – 20132015. Albert Bonniers förlag.

Det tredje dagboken sägs skildra ålderdom, medan den kommande ska skildra döden, enligt Lars Norén.Bild: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
I dialogen ”Faidon” låter Platon sin läromästare Sokrates säga att de som bedriver filosofi på det rätta sättet ägnar sig åt en enda sak: att förbereda sig för att dö och att vara död. När den snart sjuttioårige Lars Norén, i början av den tredje delen av sina dagböcker, går in i ett allt djupare filosofiskt läsande, så är det lätt att se det i ljuset av detta. Han vill sitta i döden som en klädnad, skriver han. Det är ett paradoxalt sätt att närma sig världen innan den helt drar sig tillbaka från honom. Det maniska shoppandet av märkeskläder och lavendelplantor har i stort sett helt ersatts av böcker. Ofta är han på jakt efter "mer" Adorno eller "mer" Blanchot, som om de såldes i lösvikt i fruktdisken.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen