Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Färre asylbeslut skylls på ”curlade 80-talister”

Migrationsverket brottas med ökad ineffektivitet. Det beror på att asylbesluten fattas av "curlade 80-talister" som har svårt att ta obekväma avgöranden. De känner sig osedda på jobbet och behöver ofta stödsamtal vid företagshälsovården.

Migrationsverket har på ett år fått 500 nya asylhandläggare, men en betydligt sämre produktivitet som enligt en revisionsrapport beror på fler "curlade 80-talister" bland de anställda.Bild: Lars Brundin
Så beskrivs Migrationsverkets effektivitetsproblem i en intern revisionsrapport. Enligt revisionen beror en allt långsammare asylprocess på att ett stort antal nyanställningar fått Migrationsverket att präglas av nya generationer, nya värderingar och nya utbildningar.
"Myndigheten har numera de så kallade curlingföräldrarnas barnkullor i rullorna. Vi har anställda som vant sig vid att bli skjutsade hit och dit och att få allt de pekar på", heter det i rapporten.
Revisorerna använder sig av ett i revisionssammanhang ytterst ovanligt klarspråk i beskrivningen av hur ett stort antal nyanställda fått produktionstakten på Migrationsverket att minska.
Enligt de ansvariga för rapporten har detta tagit skruv.
– Vi har redan sett en reaktion. Effektivitet har uppmärksammats stort inom verket på sistone, säger Erik Stenström, en av de båda internrevisorer som ligger bakom rapporten.
– Det har blivit en hel del reaktioner, säger också revisorskollegan Mathilde Skovdal.
På 1990-talet fattade en handläggare på Migrationsverket tre asylbeslut per vecka. För nio år sedan låg produktionen på två beslut per vecka. Men under den nuvarande flyktingkrisen har handläggarna bara fattat ett enda asylbeslut per vecka.
Då spelar det mindre roll att antalet asylhandläggare tredubblats sedan 2012.
Enligt revisorerna beror den minskade produktiviteten inte på att de nya medarbetarna fuskar med sina arbetsuppgifter:
"De är inte slöare än sina företrädare och man tror inte heller att de surfar bort tiden, men man ser en kulturskillnad", heter det i revisionsrapporten.
Erik Stenström och Mathilde Skovdal ger en rad exempel på hur 80-talisterna förändrat arbetskulturen på Migrationsverket:
• De vill ha snabba förändringar och att karriären ska gå fort, "annars tröttnar de".
• De tycker sig inte få nog med stöd i arbetet. Utvecklingssamtalen räcker inte till. De känner sig inte sedda. Fler behöver stödsamtal efter möten med traumatiserade flyktingfamiljer.
• De sätter inte alltid juridiken i fokus, ofta lägger de mer vikt vid mänskliga rättigheter.
• Det finns handläggare som vägrar fatta avvisningsbeslut eftersom "empatin går för långt" och "beslutsångesten blir dem övermäktig".
– Vi har fått några enskilda kommentarer till vår rapport i form av beröm. Men några är kritiska. De känner sig utpekade, säger Erik Stenström.
– Jag vill dock betona att slutsatserna inte är våra egna. Vi åberopar vad 34 chefer och vad verkets HR-folk berättat för oss.
Enligt revisionsrapporten finns det skäl för Migrationsverkets ledning att uppmärksamma en ökad ovilja bland den egna personalen att fatta tunga avvisningsbeslut.
De betonar att samtliga beslutsfattare måste kunna "avvisa den familj de just utrett" och "kanske känt empati för".
"Det är en förutsättning för prövningen", heter det i rapporten.
Migrationsverkets ledning rekommenderas att i ökad grad informera nya medarbetare om vad som förväntas av dem – och att alla får en bättre introduktion på arbetsplatsen.
Revisorerna vill också återinföra den "pinnjakt" som tidigare varit hårt kritiserad inom Migrationsverket och andra rättsvårdande myndigheter.
"Det går inte att tiga ihjäl att det finns ett centralt produktionskrav som bara kan fullföljas genom att var och en arbetar effektivt", heter det i en av slutsatserna.

Verkets kostnader har ökat med 96 procent

Migrationsverkets kostnader för migration och integration uppgick till drygt 20,4 miljarder kronor under första halvåret i år – nästan fyra gånger mer än under samma period i fjol.
Migrationsverkets kostnader för personal, lokaler och övriga driftkostnader har ökat med 96 procent.
Andelen bifall i Migrationsverkets asylbeslut har ökat successivt under 2016, från 38 procent i januari till 71 procent i juli.
Antalet anställda inom asylprövningen har successivt ökat, från 347 personer 2007, till 586 år 2011, till 1456 i fjol och till 1905 personer i juni i år.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Migrationsverkets ineffektivitet
Gå till toppen