Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Stor brist på bussförare i Skåne - men tuffa språkkrav gallrar bort sökande

Bussoperatören Nobina behöver anställa 150 förare om året de närmsta åren.

Att vara bussförare har många fördelar. Lönen är rimlig, anställningstryggheten stor - och utbildningen är inte särskilt lång. Efter avklarat D-körkort och en 140 timmar lång vidareutbildning är du åtminstone formellt redo för att köra stads-, region- eller långfärdsbuss.
Dessutom är arbetsmarknaden lysande. Var femte bussförare är över 60 år, vilket betyder att branschen under 2016 måste rekrytera uppemot 2000 nya chaufförer i hela landet för att fylla luckorna.
- Och det ser likadant ut 2017 och 2018. Vi räknar med att det under de kommande två åren behövs ytterligare 4200 chaufförer, säger Maria Sjölin, som arbetar med rekryteringsfrågor för branschorganisationen Sveriges Bussföretag.
Siffrorna avser andelen i procent.Bild: Grafik: Eskil Fagerström
Problemet är att antalet bussförare som utbildas inte täcker behoven.
Att stora delar av landets cirka 24 000 anställda bussförare är i pensionsåldern är en förklaring till bristen. En annan är kravet på YKB (yrkeskompetensbevis), som infördes 2008 och i ett slag minskade poolen förare som kan hoppa in och vikariera.
Särskilt kärvt är läget i storstadsområdena, där kollektivtrafiken byggts ut i snabb takt på senare år. I en enkät från i vintras angav 77 procent av Skånes bussbolag att de haft svårigheter att rekrytera under det senaste året.
I samma undersökning uppskattades behovet i Skåne till totalt 280 nya förare under 2016 - och lika många nästa år.
Nobina, som bland annat kör stadsbussar i Malmö, Helsingborg och Lund, har 1500 anställda chaufförer i Skåne. Bolaget räknar med att behöva anställa runt 150 förare per år framöver.
Därför jobbar man brett för att hitta nya förare. Inte minst handlar det om att berätta för Arbetsförmedlingen vilka krav som idag ställs på förarna.
- Säkerheten kommer förstås först, säger förarrekryteraren Lars Joelsson på Nobina. Men en bussförare ska ockås vara ansiktet utåt, den som får passageraren att känna sig välkommen och uppskatta att åka buss.
I rollen ingår också ett stort mått av social kompetens och kommunikation - och därmed krav på goda kunskaper i svenska. Det är krav som får många sökande att falla ifrån i urvalsprocessen, säger Lars Joelsson.
- Ofta är det språket som är en brist, vilket vi också lagt fram för Arbetsförmedlingen. Språkkunskapen måste upp ett par steg, annars är de inte anställningsbara.
Vad ligger bakom yrkets bristande attraktionskraft? Mikael Nilsson, vd för Tjörnarpsbuss, menar att en överdrivet negativ bild av jobbet är en av förklaringarna.
- Jag tycket att många yngre har en skev bild av yrket. De negativa sidorna har fått för mycket uppmärksamhet, säger han.
Maria Sjölin från Sveriges bussföretag delar bilden.
- Bussförare har ett imageproblem. Dessutom påverkas vi av att unga idag väljer studieförberedande program på gymnasiet snarare än yrkesprogram. Därför är Arbetsförmedlingen, snarare än skolan, vår hovleverantör av bussförare.
För chaufförerna och bussföretagen innebär personalläget en pressad arbetssituation under arbetstoppar. För samhället betyder förarbristen att utbyggnaden av kollektivtrafiken går trögare, menar Maria Sjölin.
- För en stad att ska kunna växa och får nya intäkter är det superviktigt att kunna erbjuda en bra kollektivtrafik, men då krävs bussförare. För våra medlemsbolag innebär bristen att deras tillväxttakt bromsas.
Gå till toppen