Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ingrid Runsten: Sjuksköterskorna har fått nog.

Vårdanställda demonstrerar för bättre arbetsvillkor. På söndag är det dags igen, runt om i landet.Bild: Maja Suslin / TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Under parollen Slut på rean. En annan vård är möjlig arrangeras på söndag demonstrationer runt om i landet. Initiativtagare är framför allt vårdpersonal.
Demonstrationerna kommer efter en sommar som kännetecknats av en akut personalkris inom vården. I Region Skåne har grupper av specialistsjuksköterskor och barnmorskor sagt upp sig. I Helsingborg slutade det med en överenskommelse i elfte timmen som gjorde att barnmorskorna återvände till jobb som de enligt egen utsago egentligen trivs med, men där stressen ökat och tiden för återhämtning minskat.
Andra har valt att sluta, vilket leder till ett ökat behov av inhyrd personal. När SVT nyligen granskade inhyrningen av vårdpersonal i regioner och landsting framgick att kostnaderna fördubblats mellan 2010 och 2015.
"Det går väldigt fort uppåt, vi känner att vi inte riktigt har kontroll", sade Dag Larsson (S) som är ordförande för Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation till SVT.
Regionerna och landstingen försöker nu införa hyrstopp. Region Skåne gjorde det nyligen inom psykiatrin. Men det blir bara ord på papper om inte den offentliga vården blir en bättre arbetsgivare.
Viktigast är ändå patientperspektivet. Den som blir allvarligt sjuk kan drabbas hård av bristen på kontinuitet. Den innebär dessutom att få landsting fullt ut kan leva upp till patientlagens krav på att kunna erbjuda en fast vårdkontakt. I Region Skåne har inställda operationer och brist på vårdplatser varit ett ständigt återkommande problem.
Förtroendet för sjukvården är fortfarande högt, det ligger i topp när SOM-institutet i Göteborg mäter förtroendet för olika samhällsinstitutioner. Men det riskerar att långsamt urholkas.
Enligt Novus augustimätning är sjukvården den näst viktigaste politiska frågan för svenska väljare, strax efter invandringen och före skolan.
Det borde öka också politikernas engagemang: För att lösa akuta problem och långsiktigt för att ta itu med sjukvårdens utmaningar.
Det gäller regionpolitiker i första hand, men även rikspolitiker. Inte minst måste den ivrige folkhälsoministern Gabriel Wikström (S), bli tydligare i sin andra roll, som sjukvårdsminister.
En bra början för Region Skånes del vore att låsa upp den skadliga blockpolitiken. Börja med skattefrågan:
Det rödgröna minoritetsstyret vill höja skatten, enligt regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) med mellan 10 till 30 öre. De borgerliga partiernas ledande politiker säger nej. SD å sin sida kastar in sin favoritfråga och ställer som villkor att Fritzon i så fall ska förhandla med SD om invandringen till Skåne. Som om invandringspolitiken vore en regionfråga.
Så fortsätter ställningskriget i Region Skåne med allmänhetens förtroende för vården som insats. Skåne har landets lägsta regionskatt (10:69).
Det kan vara bra, men bara om vården fungerar. Kom överens om en höjning, men öka samtidigt ansträngningarna för att effektivisera och hitta smartare lösningar. Och få med personalen på den resan.
Arbetsförmedlingens lista över bristyrken toppas av specialistutbildade sjuksköterskor. Under de närmaste åren går många i pension och enligt Vårdförbundet kan omkring 11 000 specialistsjuksköterskor saknas om tio år. Det kommer också att saknas läkare, grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor.
Bristen blir ännu större om de som nu är yrkesverksamma inte vill vara kvar. Det är som med lärarna. De vill ha anständiga arbetsvillkor.
Gå till toppen