EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker försöker hålla modet uppe.
– Vårt nya handelsavtal med Kanada – Ceta – är det bästa och mest progressiva avtal som vi någonsin har förhandlat fram, bedyrade Juncker på sin presskonferens vid helgens G20-möte i Hangzhou.
– Mer handel betyder mer tillväxt och mer tillväxt betyder mer jobb, sade i sin tur handelsansvariga Cecilia Malmström när kommissionen i somras formellt bad om att avtalet ska godkännas.
Kommissionens förhoppning är att under hösten få klartecken från såväl EU:s ministerråd som EU-parlamentet och på så vis kunna låta avtalet träda i kraft provisoriskt redan från årsskiftet, även om det då ännu inte fått slutligt klartecken från EU-ländernas nationella parlament.
Men att nå dit lär inte bli lätt. Österrikes förbundskansler Christian Kern lovade i förra veckan att "det här kan bli nästa konflikt i EU som Österrike utlöser".
Och i EU-parlamentet slipar motståndarna sina argument – exempelvis mot att Ceta-avtalet underlättar för Kanada att exportera nötkött till EU.
– Det är absurt att handla internationellt med kött när vi kan producera det här, fräser franske socialisten Guillaume Balas, en av ledarna för en ny tvärpolitisk grupp i EU-parlamentet som samlar avtalskritiker från olika partigrupper på vänstersidan.
Balas tyske kollega Fabio De Masi säger sig inte vara emot handel, men anser att Ceta och TTIP bara ger mer makt och möjligheter åt internationella storföretag.
– Vad vi behöver är offentliga investeringar. Det skulle ge mycket mer tillväxt och jobb, hävdar De Masi.
Han är för sin del övertygad om att Ceta kommer att stoppas – sannolikt genom att något av alla nationella eller regionala parlament säger nej till avtalet. Han utesluter heller inte att det till och med blir ett nej redan i EU-parlamentet.
– De säger ju att festen börjar alltid i Bryssel, ler De Masi.
Fakta: Svår väg mot Ceta
EU-kommissionen och Kanada hoppas i höst få slutligt godkännande för frihandelsavtalet Ceta (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Planen är att låta avtalet träda i kraft provisoriskt, så fort som EU:s ministerråd och EU-parlamentet gett tummen upp.
Oenighet inom EU-parlamentet tycks dock leda till att behandlingen drar ut på tiden och klartecken på utskottsnivå väntar inte förrän tidigast i oktober. Därefter väntar sannolikt en mycket oviss omröstning i hela parlamentet.
Det är även högst ovisst om det går att få stöd för avtalet i samtliga de totalt 38 nationella och regionala parlament som efteråt ska säga sitt.