Av alla julbasarer som den flitige reportern hann besöka häromåret var Hjortensbergskyrkans bäst. Här dignade kaffeborden, frestade bakverken, snurrade tombolan och prunkade handarbetet, läser vi i en mellansvensk lokaltidning.
I det allra praktfullaste ståndet hittade journalisten syföreningens Margot S – "i en uppsjö av vackra kuddar, grytlappar, tygkassar och tomtar". Allt hade hon gjort själv. Allt var till salu.
En vacker bild. Men hotad.
Om Margot S tänker sälja grytlappar i framtiden måste hon förse dem med teknisk dokumentation som visar att de provats och uppfyller grundläggande säkerhetskrav. De ska också vara försedda med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning, antingen anbringad på grytlappen eller i ett medföljande dokument.
Margot S måste också ange namn, registrerat firmanamn eller varumärke och den postadress där hon kan kontaktas.
Hon ska också se till att grytlappen åtföljs av en bruksanvisning och information som lätt kan förstås av konsumenten.
Vad i all världen är detta? Innebörden i EU-förordning 2016/425, som nyligen antogs av unionens parlament och ministerråd och träder i kraft våren 2018.
Den handlar om personlig skyddsutrustning.
EU har sedan länge krav på personlig skyddsutrustning som används i yrkeslivet. Nu utvidgas bestämmelserna till utrustning för privat bruk.
Exempelvis grytlappar.
"Personlig skyddsutrustning som är utformad för att skydda hela eller delar av kroppen mot hetta och/eller brand ska ha en värmeisoleringsförmåga och mekanisk styrka som är lämpliga för de förutsägbara användningsförhållandena."
Så lyder grundkravet som Margot S och andra grytlappsfabrikanter har att rätta sig efter. Grytlappen ska skydda oss mot grytans hetta. Antingen den säljs ny eller begagnad ska ingen riskera att bränna fingrarna vid användandet.
Som ett tecken på detta ska grytlappen, grillvanten och all annan personlig skyddsutrustning för hemmabruk vara testad och försedd med EU:s speciella CE-märkning.
Är detta slutet för de konstfullt handvirkade grytlappar som varje julbasar med självaktning tillhandahåller uppsjöar av?
Kanske inte. Det finns en brasklapp i EU-förordningen:
"Dekorativa hantverksprodukter" som inte gör anspråk på att ha en skyddande funktion utgör per definition inte personlig skyddsutrustning och berörs inte av bestämmelserna, står det.
Så länge Margot S inte hävdar att hennes grytlappar går att använda slipper hon alltså CE-märka dem.
Men gränsdragningen är knepig och i Tyskland har Bundesverband für den gedeckten Tisch, Hausrat und Wohnkultur blåst till strid. Detta är branschföreningen för handlare som säljer köksprylar, husgeråd och heminredning.
– För den enskilde handlaren blir det närmast omöjligt att avgöra vilken produkt som måste ha CE-märkning och vilken som slipper, säger föreningens talesperson Imke Ide till tidningen Spiegel.
Hur ska vi veta om tillverkaren avser att grillvanten eller grytlappen ska fungera eller bara hänga som dekoration?
Och om en hemvirkad grytlapp inte gör anspråk på att ha en skyddande funktion, vad ska den då hänga i köket för?
För grillvanten tillkommer för övrigt ännu en aspekt:
"Personlig skyddsutrustning ska utformas och tillverkas på ett sådant sätt att den svettning som uppkommer genom användningen minimeras", står det i förordningens bilaga punkt 2.2.
I annat fall ska den utrustas med en anordning som absorberar svett.