Sport

”Alla barn fick en tröja. Jag fick ingen. Tjejer spelade inte fotboll och jag blev fruktansvärt ledsen”

Det är 43 år sedan debuten i Malmö FF:s A-lag och 32 år sedan EM-guldet i Luton för Camilla Andersson. Den här kvällen gör Camilla Neptune mål för Janstorp när Oxie/Klågerup besegras med 4-2 i division 3. Och jodå, det är samma Camilla. – Fotboll är så mycket mer än bollen och planen. Det är att vara tillsammans och utvecklas. Nu på senare år har det varit en enorm kick att få vara med alla de här yngre och deras snack i omklädningsrummet, säger 54-åringen.

För 43 år sedan gjorde Camilla Neptune (tidigare Andersson) debut i Malmö FF:s a-lag. I veckan spelade hon match med sitt Janstorp i division 3.Bild: Christian Örnberg
Vi skriver försommaren 1973 och Gunnar Sträng sköter fortfarande Sveriges finanser bokstavligt talat med både livrem och hängslen. Bensinen spränger priset en krona per liter, det är ”Sommaren som aldrig säger nej” med Malta som representerar Sverige i Eurovision Song Contest och Abba – som ännu inte blivit Abba – blir bara trea med ”Ring, Ring”.
I USA för Richard Nixon ett obegripligt krig borta i Vietnam och proteströrelsen växer, samtidigt som en skandal vid namn Watergate börjar nystas upp.
Bosse Larsson slår in straffen på Maltas grusplan (!) vilket innebär omspel mot Österrike, där han på en snötäckt plan gör om bedriften och Sverige kvalar in till VM 1974.
På grusplanen vid Videdal och på gräsytorna, spelar ständigt en enda tjej fotboll, själv eller med killarna.
– Föräldrarna var elaka. Alla barn fick en tröja, en gul tröja som det stod ”Huskvarna kök” på. Jag fick ingen. Tjejer spelade inte fotboll och jag blev fruktansvärt ledsen.
Camilla Neptune (då Andersson), supertalang i Malmö FF 1975.Bild: Martin Reychman
Camillas mamma förstod att det gällde att agera för att ta vara på hennes brinnande intresse.
– Det var IFK Malmö som gällde då och mamma hade läst en annons att de startat en fotbollsskola. Jag tog bussen dit, men det kom ingen till stadion plan 2 och jag åkte hem igen till Videdal och spelade för mig själv.
Men Fritidsgården ordnade en fotbollsturnering och från den härstammar en av Camilla Neptunes käraste medaljer.
– Gårdsmästerskapet, nere i den lilla lokalen under sporthallen. Jag minns att "Chippens” pappa, Thomas Wilhelmsson var med, för han var så snäll. Jag var enda tjejen.
Hon visar upp den med EM-guldet, det inofficiella VM-silvret - och Eric Perssons hedersmedalj.
För en dag låg en lapp i brevlådan hos familjen Andersson.
– Den var från Anki Nilsson en MFF-spelare som jobbade på dagis. Jag har den kvar. ”Hej Camilla, vill du spela fotboll i Malmö FF?”. Jag trodde det var ett skämt.
Uppvärmning med de unga lagkamraterna inför hemmamatchen mot Oxie/Klågerup.Bild: Christian Örnberg
Men lappen var inget skämt. 11-åringen gjorde debut i B-laget direkt.
– Jag fick hoppa in i andra halvlek mot Västra Klagstorp. Vi vann med 1-0 och jag gjorde målet. Senare på sommaren fick jag göra debut i A-laget, minns Camilla Neptune.
Hövdingen Eric Persson hade själv satt fart på satsningen på kvinnlig fotboll.
– Han var väldigt positiv, damsektionen fick ha en adjungerad i styrelsen. Vi fick ärva mycket kläder, strumpor där hälen satt vid vaden och många fick köpa barnskor, för det gjordes inte riktiga fotbollsskor i så små storlekar. Men vi som var födda 1961-64 fick bli sommarproffs. Det var stommen som blev framgångsrik. Vi fick in gästtränare, bland annat Bob Houghton. Vi fick tid att nöta och lära taktik. Och vi fick ersättning. 400 kronor för fyra veckor.
I Sunnanå, dit hon sedan flyttade, var approachen en annan.
– Musiken var central. Vi satte ihop musikaler. Det var en annan typ av utveckling av mig själv och omgivningen. Några satte ihop ett band – ”D´bandet”, någon fixade med ljuset, någon var duktig dansare. Plötsligt hade de som inte hade så stark rankning i fotbollslaget en annan position och fick växa och bli sedda.
Mörkret föll över Kämpavallen, men spelat fortsatte. "Det var nog första gången jag spelat match där man inte ser ena långsidan", förklarar Camilla NeptuneBild: Christian Örnberg
I en elitkarriär som kom att omfatta spel i MFF och Sunnanå i flera omgångar, slutade det med att hon gjort 438 A-lagsmatcher. För MFF. Och 436 för Sunnanå…
Flest i MFF, bland de flesta i Sunnanå. Under den tiden blev det 23 A-landskamper också.
27 maj 1984, Sverige vinner EM-guld efter straffläggning mot England.
– Jag har spridda minnesbilder. Matchen var inte bra, men spännande. Det var väldigt gyttjigt, bollen var storlek fyra och vi spelade nog bara 2 gånger 35 minuter. Jag värmde upp hela andra halvlek och frös om fötterna i leran. Skulle komma in om det blev straffar, men det blev aldrig någon avblåsning. Sen satte Pia (Sundhage) den avgörande straffen.
– Det betydde väldigt mycket då, blev ett fokus på oss damer en viss period. Potentaterna började bry sig mer. Vi fick kläder att resa i, men vi hade ingen ersättning. Folk började lära sig våra namn. Det betydde nog mer än vad jag reflekterat över.
12 augusti 2016. Sverige slår USA på straffar i OS, TV visar bilder på EM-guldet 1984, Camilla ser sig själv skymta förbi. Matchen ser hon i en landslagströja, bilden lägger hon ut på Facebook.
– Jo, det är originalet, erkänner hon. Från finalen 1984, med nummer 13 på ryggen.
– Gruppspelet var inte det roligaste. Jag var tveksam. Visst var det kanske tråkigt disciplinerat sen, men det var fantastiska insatser, för det går ju ut på att vinna. Utvecklingen har gått enormt framåt – det är fantastisk fotboll som spelas i världen.
Mål blev det för Camilla Neptune i segermatchen mot Oxie/Klägerup.Bild: Christian Örnberg
8 september 2016. Det är en sensommarkväll med julikänsla, Janstorp tar emot Oxie/Klågerup i division 3. På en plan på vägen in till Kämpavallen – vilket underbart namn – tränar typ ett 15-årslag, flickor. Bakom stora planen tränar småttingar som inte ser ut att ha börjat skolan – alla är flickor.
– Visst är det härligt underbart att se. Det satsas väl lika här; fotbollsskola, ungdomslag, killar och tjejer, säger Camilla Neptune.
På innermittfältet – precis som alltid – springer med lätta steg och en outstanding bollbehandling hon i tröja nummer, jodå, 13.
Det börjar illa för Janstorp, som ligger under med 0-2 när man får en frispark. Camilla tar plats framför mål och när bollen dimper ner trycker hon upp den i nättaket.
Senare ligger hon bakom 3-2-målet och Janstorp vänder till 4-2 och vi ser nästan ingenting, för andra halvlek spelas i mysbelysning, några få lampor lyser upp den fortsatt varma – 19 grader – septemberkvällen, men mörkret kan ingen värme hindra. Camilla Neptune, 54, har spelat 90 minuter.
– Det här var nog en av våra bästa matcher. Men det var nog första gången jag spelat match där man inte ser ena långsidan…
I perioder har Camilla Neptune släppt fotbollen, men den har ständigt kommit tillbaka. I Janstorp, så i Skurup och nu i Janstorp igen.
– Jag var med och tog upp Skurup till division 1 – men då var jag ju runt 50 och det blev lite för bra. Därför trappade jag ner i Janstorp igen.
Camilla Neptune (då Andersson) i Malmö FF 1988.Bild: Hans Jonsson
Hon hävdar att det är slut snart. Att politiken ska få sitt igen. Tidigare har Camilla Neptune suttit i kommunstyrelsen i Skurup för Liberalerna, nu finns hon med i tekniska nämnden i Lunds kommun.
– Jag har aldrig varit så bestämd tidigare. Jag ser mig själv sätta upp skorna på hyllan bredvid böckerna.
Den 25 september spelar Janstorp sista seriematchen, borta mot Oxie/Klågerup. Sluts cirkeln då – 9 kilometer från Västra Klagstorp, 43 år senare?
Det vore synd för fotbollen. Camilla Neptune har mer att ge.
Gå till toppen