Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Rätt tolk kan rädda livet

Tolkföretagen växer snabbt – nu slukar de över en miljard om året av skattebetalarnas pengar. Störst är Malmöföretaget Språkservice, som kritiseras hårt för sina tolkar. För Mohammed Bakir al-Tmimi kan en dålig tolk leda till döden.

Mohammed Bakir al-Tmimi har varit knappt ett år i Sverige och söker asyl på Migrationsverket i Malmö. Han blev tvungen att begära en ny asylutredning, eftersom den första tolken han fick var för dålig. "Jag vet att jag får vänta längre på ett beslut, men jag är rädd att felen kommer att påverka mitt fall negativt", säger han.Bild: Henrik Rosenqvist
Som en följd av den stora flyktingvågen förra året finns det ett enormt behov av tolktjänster i Sverige. Branschen domineras av de tre giganterna Språkservice, Semantix och Transvoice, som på kort tid har fördubblat sin omsättning. Det största tolkföretaget i Sverige är familjeägda Språkservice, som har sitt huvudkontor vid Triangeln i Malmö.
Tolkjätten dominerar marknaden i Skåne eftersom de har vunnit upphandlingarna hos stora kunder som Migrationsverket, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och Malmö stad.
Men Språkservice får också hård kritik för att tolkarna är för dåliga. Kritiken kommer från Migrationskollegiet i Malmö, som består av mer än hundra jurister som arbetar med migrationsrätt.
För personer som behöver tolk under en asylutredning kan det vara livsavgörande att tolken gör en korrekt översättning.
– Det handlar om jag ska få uppehållstillstånd och få stanna i Sverige eller skickas tillbaka och riskerar att dö, säger Mohammed Bakir al-Tmimi som är asylsökande från Irak.
Mohammed Bakir al-Tmimi får hjälp av sin advokat Anna Lööv Schöning under asylprövningen på Migrationsverket i Malmö. Schöning vittnar om stora brister i svenska bland tolkarna på Migrationsverket i Malmö. "Det blir inte levande, tolkarna säger inte hela meningar och det blir fel prepositioner. Jag kan höra hur min klient berättar sin historia men när tolken ska översätta görs det hackigt, osammanhängande och inte detaljerat", säger honBild: Henrik Rosenqvist
Klockan är kvart över nio på morgonen torsdagen den 28 juli och Mohammed Bakir al-Tmimi är redan på plats i väntrummet på Migrationsverket i Malmö. Hans juridiska biträde, Anna Lööv Schöning, är på väg in i lokalerna. Hon måste först passera en väktare i dörren, några entrévärdar som frågar vad saken gäller och anmäla sig i receptionen innan hon kommer fram till sin klient.
– Hur är det? frågar Anna Lööv Schöning.
– Det är bra. Jag är inte nervös. Du är med mig, säger Mohammed Bakir al-Tmimi.
Minuterna senare dyker Migrationsverkets handläggare som har hand om Mohammed Bakir al-Tmimis asylärende upp. Enhetschefen Clara Eriksson är också med eftersom hon har fått reda på att vårt reportageteam är på plats. Tillsammans går de in genom en låst dörr till avdelningen där samtliga utredningssamtal pågår. Där ansluter Bakir al-Tmimis nya, auktoriserade tolk. De slår sig ner i ett rum med kala väggar. Endast den röda brandvarnaren och den mossgröna heltäckningsmattan bryter mot de vita ytorna. Handläggaren sätter sig framför sin dator och hälsar välkommen.
– Anledningen till att vi träffas idag är att du, Mohammed, vill klargöra och komplettera uppgifter som vi har gått igenom tidigare, säger handläggaren.
Mohammed Bakir al-Tmimi får hjälp av en auktoriserad tolk i arabiska och sin advokat Anna Lööv Schöning under asylprövningen på Migrationsverket i Malmö. Schöning vittnar om stora brister i svenska bland tolkarna på Migrationsverket i Malmö. "Det blir inte levande, tolkarna säger inte hela meningar och det blir fel prepositioner. Jag kan höra hur min klient berättar sin historia men när tolken ska översätta görs det hackigt, osammanhängande och inte detaljerat", säger hon.Bild: Henrik Rosenqvist
Mohammed Bakir al-Tmimi var inte nöjd med sin föregående tolk och har begärt en auktoriserad tolk i arabiska den här gången. Handläggaren frågar om han förstår den nya tolken bra. Det gör han.
– Det är väldigt viktigt att du under utredningen säger till om du har problem med tolken, säger handläggaren.
Här måste journalisterna lämna lokalen eftersom det råder sekretess under pågående asylutredningar.
När tidningen träffar Mohammed Bakir al-Tmimi några dagar tidigare berättar han om problemen med den första tolken. Under utredningssamtalet hos Migrationsverket använde tolken sin mobil flera gånger för att slå upp ord som hon inte förstod, berättar han. Bland annat viktiga ord som "thabet" som betyder officer.
– Jag upplevde tolken som väldigt ung och oerfaren. Jag hade inget förtroende för henne, säger Mohammed Bakir al-Tmimi.
Hon kunde heller förmedla känslan i hans historia, att han bland annat utsatts för direkta dödshot.
– Det var som att hon beskrev en tecknad film, som Tom och Jerry. Det var ingen känsla av allvar i det hon översatte, bara "copy and paste".
– Och hon avbröt mig flera gånger. Först måste hon lyssna på vad jag har att berätta för att förstå hela bilden.
Mohammed Bakir al-Tmimi tänkte ändå att det inte skulle vara så många fel när Migrationsverket väl sammanställt protokollet. Men när han senare hade möte hos sin advokat Anna Lööv Schöning tillsammans med en auktoriserad tolk upptäckte de flera misstag. De kom bara till sidan fyra innan de gav upp. Mohammed Bakir al-Tmimi plockar upp protokollet och pekar ut de felaktiga detaljerna, som hans adress i Bagdad och på vilken domstol han arbetade som advokat.
– Alla detaljer är viktiga, det ger en helhetsbild och ett intryck om Migrationsverket kan lita på mig eller inte.
Migrationsverket har ett stort behov av tolktjänster.Bild: Henrik Rosenqvist
Mohammed Bakir al-Tmimi är inte ensam om att ha råkat ut för en tolk med bristande kvalitet. Advokaterna Anna Lööv Schöning och Sait Umdi i Malmö, som främst arbetar med asylärenden, stöter ständigt på liknande fall.
Jag har jobbat med detta sedan 2012 och jag har aldrig varit med om att avbryta så många utredningar hos Migrationsverket som nu. Bara det senaste året har jag ställt in cirka tio möten på grund av dåliga tolkar, säger Sait Umdi.
Han jobbade tidigare själv som auktoriserad tolk i nordkurdiska och har även tolkat i turkiska.
– De flesta fall där jag har fått gå in och bryta utredningar har handlat om situationer där jag förstår tolkspråket och kan kontrollera att tolken inte översätter som min klient pratar.
De är båda aktiva i Migrationskollegiet i Malmö där Sait Umdi är ordförande och Anna Lööv Schöning är styrelseledamot. Det är en intresseorganisation för drygt hundra advokater och jurister som arbetar med migrationsrätt. Flera styrelsemöten har handlat om problemen med dåliga tolkar och organisationen har upprepade gånger påpekat det för Migrationsverket.
– Vi har träffat många icke-auktoriserade tolkar på Migrationsverket som säger att de inte skulle ställa upp och tolka i en domstol. De tar tolkningen på Migrationsverket för lättvindigt och förstår inte hur viktigt det är, säger Anna Lööv Schöning.
De är också kritiska till att handläggarna inte går in och avbryter utredningssamtalet när det är uppenbart att tolkningen brister. I ett fall berättade en asylsökande att hon bodde i dalen i hemlandet. Det översattes till att hon ”bodde i marken”. I ett annat fall berättade en klient att hon skulle hämta korna och släppa ut dem på bete. Det översattes till att klienten ”befann sig i korna”.
– Vi som advokater har inget egenintresse i att kritisera tolkar utan det handlar om den enskildes rättssäkerhet som måste tas till vara. Det är oerhört viktigt att tolkningen blir rätt. Det är klientens muntliga berättelse som oftast ligger till grund för Migrationsverkets beslut. För oftast har de ingen skriftlig bevisning, säger Sait Umdi.
För Migrationsverket blir det billigare att anlita icke-auktoriserade tolkar, eftersom deras timtaxa är lägre. Men enligt Sait Umdi blir det snarare dyrare i slutändan.
– Att utredningar måste ställas in och tas om kostar samhället mer pengar. Det tar mer tid från alla parter: Migrationsverkets personal, den asylsökande och oss advokater. Och den sökande tvingas bo på flyktingboende längre, vilket blir dyrare.
Migrationsverket köper in tolktjänster för cirka 200 miljoner kronor om året. Den här hösten behövs det extra många tolkar, eftersom det är full fart på utredningarna av de asylsökande som kom förra hösten. Migrationsverket använder sig av flera olika tolkförmedlingar. Men Språkservice är myndighetens huvudleverantör av kontakttolkar i nästan hela landet, med undantag av västra Sverige.
Christian Öhlin är expert på Migrationsverket med särskild kunskap om tolk- och språktjänster. Han tror att klagomålen från migrationsjuristerna i Skåne också beror på den allmänna tolkbristen i samhället – inte bara på att Språkservice gör ett dåligt jobb.
– Jag tror inte att vi löser problemet om vi byter leverantör från tolkförmedling A till tolkförmedling B. För de anlitar ungefär samma tolkar.
– Det finns en brist på auktoriserade tolkar och kvalificerade tolkar i hela samhället, och den gör sig gällande. Det som migrationsadvokaterna märker i Malmö är sannolikt gällande över hela landet. Och det är konsekvenser av betydligt fler orsaker än att det bara rör sig om en enskild leverantör eller enskilda tolkar som inte håller måttet, säger Christian Öhlin.
Anders Fredberg är vd på Språkservice. Han säger att klagomålen på oskickliga tolkar hos Migrationsverket beror på att det inte finns fler eller bättre tolkar att skicka.
"De tolkar vi skickar ut till våra kunder kan vi stå för. Vi avregistrerar tolkar som inte sköter sig, som inte klarar kompetensnivån", säger Anders Fredberg, som är vd på Språkservice.Bild: Lars Brundin
– Där har vi det där med tolkbristen. Enligt våra avtal ska vi tillsätta uppdragen med den bästa kompetensen som finns. Finns inte den bästa tolken tillgänglig så tar vi den näst bästa.
Men vid en asylutredning kan det ju vara en fråga om liv eller död om tolken är tillräckligt duktig?
– De tolkar vi skickar ut till våra kunder kan vi stå för. Vi avregistrerar tolkar som inte sköter sig, som inte klarar kompetensnivån. Sedan har vi 4 000 uppdrag om dagen - då blir det fel ibland, säger Anders Fredberg.
Språkservice håller just nu på att anställa ett femtiotal tolkar i Malmö. Framför allt letar de efter tolkar som behärskar arabiska och dari, eftersom det behövs inom vården och på Migrationsverket.
Språkservice har tidigare fått hård kritik för att erbjuda för dåliga tolktjänster. När tingsrätten och migrationsdomstolen i Malmö började anlita Språkservice hösten 2008 klagade domstolarna på allvarliga brister hos tolkförmedlingen. Tolkarna kom ofta för sent – eller inte alls. När tolkarna dök upp hade de ofta för dåliga språkkunskaper, och domstolarna fick inte kompetenta rättstolkar i den utsträckning de önskade.
Språkservice har också sålt tolktjänster till Kronobergs läns landsting i många år. Men när landstinget gjorde en ny upphandling 2012 fick Språkservice inte vara med. Skälet var att tolkar hade uteblivit för ofta och med kort varsel. Språkservice överklagade och vann mot landstinget i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Domstolen ansåg att Språkservice inte hade gjort sig skyldigt till ett sådant ”allvarligt fel i yrkesutövningen” som krävs för att utesluta företaget från en upphandling.
Tillbaka i Migrationsverkets lokaler i Malmö den 28 juli. Efter tre och en halv timmes utredning kan Mohammed Bakir al-Tmimi pusta ut för den här gången.
– Det gick bra. Tolken var mycket bättre. Hon lät mig tala till punkt och översatte först när hon hade förstått hela bilden, säger han.
– Nu känner jag mig mer avslappnad när jag vet att det översatts rätt.
Det blev en helt ny utredning och inte bara kompletteringar till den ursprungliga.
– Först ville handläggaren på Migrationsverket bara läsa upp en sammanfattning av vad som kommit fram tidigare. Men hon hann bara läsa en mening och redan där reagerade Mohammed över att det inte stämde, säger advokat Anna Lööv Schöning.
Mohammed Bakir al-Tmimi säger att det är värt att utredningen drar ut på tiden.
– Jag vet att jag får vänta längre på ett beslut, Men jag är rädd att felen kommer att påverka mitt fall negativt.

Många sorters tolkar

Vem som helst kan kalla sig tolk, eftersom det inte är någon skyddad yrkestitel. Cirka 6 000 personer i Sverige jobbar som tolkar, men det finns stora skillnader i deras utbildning och kompetens.
Knappt 1 000 personer är auktoriserade tolkar, vilket innebär att de har klarat det kvalificerade yrkesprovet hos Kammarkollegiet. Myndigheten har bara auktorisationsprov för 46 olika språk.
Kammarkollegiet har också särskilda prov för tolkar som har specialistkompetens inom sjukvård eller juridik för att bli sjukvårdstolkar eller rättstolkar. Kammarkollegiet har även tillsynsansvar för de auktoriserade tolkarna. För övriga tolkar finns ingen tillsyn.
En tolk som har genomgått en godkänd grundutbildning kan också registrera sig som "utbildad tolk" hos Kammarkollegiet. Men de flesta personer som tar tolkuppdrag tillhör kategorin "övrig tolk". Där finns det ingen kontroll av vilken utbildning eller kompetensnivå de har.
Källa: Kammarkollegiet mm
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Tolkkrisen
Gå till toppen