Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Inte bara utbilda fler. Få poliser och lärare att trivas.

Alltfler poliser slutar.Bild: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT
Polisen har problem. Andelen uppklarade brott är beklämmande låg och stora omändringar tycks, åtminstone så här långt, göra en redan tidigare bristfällig organisation ännu sämre.
Det är visserligen inte ovanligt att organisationsförändringar skapar övergående problem för de arbetstagare som berörs. Men antalet poliser som väljer att lämna yrket antyder att problemen sträcker sig längre än så.
I fjol slutade 832 poliser – 154 fler än under 2014. Siffrorna ser inte ut att bli bättre i år. Enbart under perioden januari till augusti har 713 poliser valt att lämna jobbet. Visserligen är en stor del av dem som slutar över 60 år, men trenden är allt tydligare även bland de yngre. Enbart under första halvåret i år avslutade 102 polisanställda under 40 år sina anställningar.
Så vad tänker Polismyndigheten då vidta för åtgärder för att förbättra situationen?
Fel åtgärder, att döma av en ny rapport om "förbättrad planering och resursdimensionering" som TT uppmärksammade i veckan. Trots att arbetsgivare enligt lagtexten ska underlätta för anställda att förena arbets- och familjeliv fanns bland annat följande formulering:
"Cheferna måste orka stå upp för verksamhetens behov i förhållande till andra konkurrerande intressen såsom medarbetarnas familj och fritid. Verksamhetens behov måste gå före individuella behov."
Just som många i familjebildande åldrar slutar som poliser tror sig Polismyndigheten alltså ha något att vinna på att försämra möjligheterna att förena yrkesliv med partner- och föräldraskap.
Detta i en tid då alltfler arbetsgivare – inte minst i privat sektor med höga krav på effektivitet – inser att de måste ge sina anställda goda möjligheter till en vardag i balans. Endast så går det att rekrytera och behålla de främsta talangerna, resonerar kloka personalstrateger.
När det gäller en annan offentlig yrkeskategori, lärarna, har insikten om arbetsvillkorens betydelse så smått börjat sjunka in. Genom förstelärarreformen och lärarlönelyftet har pedagogernas karriärmöjligheter och löner i viss mån förbättrats.
Men mycket återstår att göra för att läraryrket ska bli mer attraktivt. Rekryteringsbehovet lär bli stort framöver. Det råder redan brist på behöriga pedagoger i flera olika ämnen och en förhållandevis stor del av landets lärare är över 55 år.
Samtidigt är det inte bara en utmaning att locka fler unga till läraryrket. Liksom inom polisen är det också svårt att få de yngre att stanna kvar. Enligt en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet bytte nästan var fjärde grundskollärare yrke inom tre år efter examen under åren 2011–2013.
Skolan och polisen hamnar som regel högt på listan över viktiga frågor för väljarna. Den politiska debatten är därefter. Det talas ofta om behov av mer resurser och fler utbildningsplatser. Men det förs sällan några djupare diskussioner om polisers och lärares arbetsvillkor. Det behöver bli ändring på det. Endast så går det att slå vakt om den personalförsörjning och kontinuitet som så väl behövs inom polis- och utbildningsväsendet.
Gå till toppen