Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kritik mot regeringens polissatsning

Regeringen vill ge polisen sammanlagt två miljarder kronor mer fram till och 2020. Polisförbundet anklagar regeringen för att inte ha insett poliskrisens vidd.

Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson under pressträffen i Rosenbad i Stockholm.Bild: Stina Stjernkvist/TT
– Det här är inte tillräckligt och min första reaktion var att de inte har insett vidden av poliskrisen. Vi klarar inte av att komma närmare medborgarna och vara effektivare i vårt arbete. Därför behövs mer resurser för att klara oss ur den här situationen, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz till TT.
Nitz lyfter upp att i år har i snitt tre poliser varje dag valt att lämna yrket och hon kräver ett krispaket för polisen.
– Vi har inte råd att förlora en enda polis till. Om man inte förstår att vi är i en kris så vidtar man heller inte tillräckliga åtgärder för att ta sig ur den.
Bo Wennström, professor i rättsvetenskap i Uppsala och författare till boken Svensk polis, är också tveksam till regeringens budgetförslag:
– Det här kommer inte att lösa någon kris inom polisen. Alla tycker väl det är bra med tillskott men det här är ju rätt så litet och problemen kan inte lösas så enkelt att man tillskjuter resurser, säger han till TT.
Wennström anser att polisen grundproblem är organisatoriskt och att man måste fundera igenom grunderna vem som ska göra vad i polisen.
Regeringen föreslår i sin kommande budgetproposition att polisen får 100 miljoner kronor mer nästa år. Därefter ska anslagen trappas upp ytterligare så att polisen under perioden 2017-2020 får sammantaget drygt två miljarder kronor mer.
Polisen begärde i sitt budgetunderlag från i mars 3,9 miljarder kronor extra sammantaget för åren 2017–2019. Orsaken var framförallt migrantsituationen och det ökade terrorhotet. Sedan dess har dock prognosen för antalet asylsökande skrivits ned kraftigt vilket innebär minskade kostnader för polisen.
Dessutom fick polisen, efter att budgetunderlaget lämnats in, 283 miljoner kronor extra i vårändringsbudgeten för 2016.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) anser att regeringens budgetförslag är ett "rejält tillskott" och "i paritet" med vad polisen begärt.
Regeringen lovar också att polisen ska få behålla mer av de anslag man inte hunnit använda, det så kallade anslagssparandet. Det handlar om 400 miljoner från 2015 och kanske 700 miljoner kronor i år.
Rikspolischefen Dan Eliasson tycker att budgetförslaget är "ett viktigt bidrag" och tillägger att han kommer att fortsätta dialogen med regeringen om polisens långsiktiga resursbehov.
Den förra justitieministern, moderaten Beatrice Ask, kallar regeringens förslag för en besvikelse. Alliansen har krävt 2 000 fler poliser till 2020 och avsätter i stort sett lika mycket pengar som regeringen under de fyra åren. Däremot kommer deras satsningar tidigare.
En annan skillnad är att regeringen vill låta polisen självt avgöra mixen av poliser och civilanställda som ska nyanställas.
Polisen siktar på att anställa 1 500 fler poliser utöver dagens nivå på cirka 20 000. Dessutom ska 700 fler civilanställda tas in i år och 600 nästa år.

Fakta: Regeringens satsning

Mer pengar till polisen:
2017: 100 miljoner kronor (mkr)
2018: 280 mkr
2019: 700 mkr
2020: 1 miljard
Sammanlagd ökning 2017-20: 2 080 mkr
Mer pengar till Säpo:
2017: 80 mkr
2018: 170 mkr
2019: 200 mkr
2020: 200 mkr
Sammanlagd ökning 2017-20: 650 mkr
Gå till toppen