Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Rolig – men har inte rätt magkänsla

Emma Thompson och Renée Zellweger i "Bridget Jones's baby". Den tredje filmen i serien efter "Bridget Jones dagbok" (2001) och "På spaning med Bridget Jones" (2004).Bild: Giles Keyte

Bridget Jones's dagbok

BIO. KOMEDI. Storbritannien 2016. Regi: Sharon Maguire. Med: Renée Zellweger, Colin Firth, Patrick Dempsey, Emma Thompson. Åldersgräns: 7 år. Längd: 2.03.
För ett par veckor sedan Patsy och Edina och nu Bridget. Det är verkligen säsong för kvinnliga hjältinnors återuppdykande den här hösten. Helen Fielding skrev sin tredje bok om Bridget ("Bridget Jones: Mad about the boy") 2013, men den tredje filmen har en helt annorlunda story, skriven av Fielding med bland annat Emma Thompson som hjälp.
Bridget (Renée Zellweger) är 40 plus, singel och framgångsrik tv-producent. Hennes gamla vänner har förvandlats till ständigt upptagna småbarnsföräld­rar och de nya vill dra ut henne så att hon får ligga. I bakgrunden surrar oron över att kanske aldrig bli mamma samt en ung ny klick- och apphetsande chef med ett gäng ironiska skägghipstrar i släptåg.
När Bridget i samband med sin födelsedag slår sig lös på en musikfestival och på ett dop, med ett paket uråldriga ekokondomer i väskan, så sätts saker i (väntad) rullning, både privat och på jobbet. Frågan som resten av filmen sedan handlar om är: Vem av de två liggen är barnets far? Och vem vill Bridget ha?
Det finns en hel del riktigt roliga scener i "Bridget Jones’s baby" som på ett dråpligt, skarpt och åtminstone halvvågat sätt blottlägger de konflikter, motsättningar och dilemman som kan finnas i en inte längre purung kvinnas liv. Både inombords och på grund av omvärlden.
Allra bäst är skådespelarna som bär den här filmen. Zellweger såklart, men framförallt den korrekte men känslige Colin Firth, som lyckas ge Mr Darcy ett stort djup, trots sammanhanget, och Emma Thompson som en mycket pragmatisk barnmorska. Och för den delen Sally Phillips, Shirley Henderson och Sarah Solemani, som Bridgets vänner. Fantastiska. Och roliga.
Dock lämnar man salongen med fel känsla i magen. Slutet på filmen liksom neutraliserar hela den föregående delen och undergräver tematik och intressanta frågeställningar. ”And then they lived happily ever after.” 2016? Det tror väl inte ens någon över 30 längre?
***
LYSSNA: Nord & Francke-podden korsanalyserar Bridget Jones-filmen med Absolutely fabulous:
Gå till toppen