Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Läkare har svårt att få en tydlig bild över vilka mediciner en patient tar."

Trots att digitaliseringen i samhället går i raketfart är patientens medtagna handskrivna komihåglapp ofta den mest tillförlitliga källan till vilka läkemedel hen tar. Detta faktum är ett hot mot patientsäkerheten, ett arbetsmiljöproblem och ett slöseri med vårdens resurser, skriver Emma Spak, Läkarförbundet.

Att ta reda på vilka läkemedel en patient har innebär ofta ett detektivarbete för läkaren, ett tidskrävande sökande i flera olika källor där tillförlitligheten varierar. skriver Emma Spak.Bild: Bertil Ericson / TT
Nya tekniska innovationer förändrar tidigare invanda beteenden och arbetssätt på många områden, men i vården har vi halkat efter.
För att kunna dra full nytta av digitaliseringens möjligheter har regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en gemensam vision slagit fast att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på e-hälsa. Det är ett mål som idag känns långt borta.
På läkemedelsområdetär informationsbristen i dagens system särskilt påtaglig.
Det saknas en gemensam informationskälla över patientens läkemedelsbehandling och läkare har därmed svårt att få en tydlig bild över vilka mediciner en patient tar.
Den samlade information om en patients läkemedelsordinationer som idag finns i journalsystemets läkemedelsmodul kan innehålla helt olika information hos olika vårdgivare. Även möjligheten att dela information mellan olika delar av sjukvården skiljer sig åt.
När patienter somnu kan söka öppenvård i hela landet och viss högspecialiserad vård koncentreras till vissa orter har det blivit vanligare att patienter har kontakt med vården i flera landsting.
Genom att patienterflyttar, uppsöker vård under semestern eller väljer att söka vård i landsting med kortare köer blir det ännu svårare att följa vilka mediciner patienten i fråga tar eller har tagit. Manuell och tidskrävande överföring mellan olika system medför dessutom en ständig risk för misstag, information tappas bort eller förs över fel.
Att ta reda påvilka läkemedel en patient har innebär ofta ett detektivarbete för läkaren, ett tidskrävande sökande i flera olika källor där tillförlitligheten varierar. Den mest tillförlitliga källan är inte sällan patientens egen handskrivna komihåglapp. Risken är att patienten ordineras nya läkemedel, som i kombination med för läkaren okända ordinationer kan orsaka biverkningar, skadliga kombinationer eller överdoser.
Att dagligen vara tvungen att fatta beslut med avgörande betydelse för människors hälsa på basis av osäker och ofullständig information skapar stor stress för läkare och annan vårdpersonal.
Om både patient och läkare hade tillgång till en samlad nationell läkemedelslista skulle det bli det lättare för patienten att vara delaktig i sin egen behandling.
Dagens splittrade och bristfälliga läkemedelsinformation utgör en allvarlig säkerhetsrisk för patienterna och bidrar till ojämlikhet i vården.
De stora skillnaderna i tillgång till läkemedelsinformation mellan landsting, arbetsplatser och vårdenheter bidrar till att den vård patienterna får skiljer sig åt på ett orättvist sätt och att patienterna inte själva kan vara fullt delaktiga i den vård de får.
Läkarförbundet har länge lyft fram behovet av en nationell läkemedelslista som bygger på att det finns en källa med information om patientens fullständiga läkemedelsbehandling, oberoende av hur och var patienten har fått läkemedlet.
Samtliga aktörer, direkt involverade i hälso- och sjukvårdens läkemedelsbehandling, allt från läkare till apotekare, anser att det behövs en nationell läkemedelslista. Arbetet för att skapa en sådan pågår, men det går alldeles för långsamt. För att komma vidare i processen har Läkarförbundet genomfört en studie för att få en fördjupad beskrivning av vilka problem läkare stöter på i vårdens vardag, när det gäller information kring patienternas läkemedelsbehandling.
Ett absolut krav från läkarna för en framtida nationell läkemedelslista är att den ska vara tillgänglig via vårdens journalsystem så att den fungerar i praktiken.
Vår förhoppning är att socialdepartementet, landstingen och berörda myndigheter i det fortsatta arbetet tar nödvändiga hänsyn till läkarnas och patienternas behov så att den nationella läkemedelslistan kan komma på plats och göra största möjliga nytta.
En nationell läkemedelslista förbättrar vården och stärker patienternas säkerhet.

Emma Spak

Emma Spak är ledamot i Läkarförbundets styrelse och ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs mer: "Låt Skåne bli ett europeiskt försöksområde för e-hälsa"
Läs mer: "Säkert är att vården i stor utsträckning blir digital, men hur ska den utformas?"
Gå till toppen