Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Emma Leijnse: Det lönar sig att lära hela livet – så ska fler vuxna få plugga

Utökad rätt att läsa Komvux, mer pengar till yrkesvux och studielön till vuxna på väg. Det är utgifter som antagligen kommer att löna sig.

Utbildning lönar sig, också för vuxna.Bild: Fredrik Johansson
Nu ska fler utbilda sig till undersköterskor, byggarbetare och andra bristyrken. En av nyheterna i regeringens budget på tisdagen var pengar till en fördubbling av antalet platser på yrkesvux och lärlingsvux nästa år.
Under torsdagen kom en proposition som utökar rätten att läsa in högskolebehörighet på komvux. Dagens regler gör att vissa är beroende av hemkommunens välvilja när det gäller att få komplettera eller utöka sin behörighet. En person som har läst ett yrkesprogram på gymnasiet har till exempel rätt att läsa in högskolebehörighet på komvux, medan en person som läst ett studieförberedande program inte har rätt att göra det. Från årskiftet blir det många fler som får en lagstadgad rätt att läsa på komvux.
Nyligen avslutades remisstiden för ett tredje förslag som regeringen vill genomföra: att omvandla studielån till studielön för vissa utvalda grupper av lågutbildade vuxna. De som är över 25 år och fortfarande inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, ska helt enkelt kunna få lön i ett års tid för att börja läsa in antingen en grundskole- eller gymnasiekompetens. Tanken är att ge en ekonomisk morot till grupper som annars är svåra att få att studera.
De flesta av remissinstanserna är mycket positiva. Malmö Högskola tycker att det ligger "väl i linje med högskolans arbete med breddad rekrytering och mångfald." Skolverket påpekar att när vuxna studerar så betyder det också "ökade möjligheter att ta del av och engagera sig i barnens skolgång."
Gruppen lågutbildade har upplevt en dramatiskt förändrad arbetsmarknad sedan millennieskiftet. De förlorar i jobbkonkurrensen med högre utbildade sökande. Allt fler lågutbildade fastnar i långtidsarbetslöshet trots att det saknas arbetskraft på många delar av arbetsmarknaden.
De lågutbildade är också många. En tredjedel av alla 20-åringar saknar idag en fullföljd gymnasieutbildning. En stor del av dem tillbringar viss tid på komvux för att komplettera underkända gymnasiebetyg eller läsa in en hel utbildning. Men fortfarande vid 25 års ålder är det nästan var tionde som bara har grundskola som högsta avslutad utbildning. Invandring och allt fler som saknar gymnasiebehörighet från nionde klass, gör att andelen lågutbildade bland de unga inte minskar trots att utbildningsnivån totalt sett hela tiden stiger.
Vuxenutbildning kostar. Men det smakar ännu mer. Den slutsatsen drog nationalekonomen Anders Stenberg i en rapport som publicerades för ett par veckor sedan på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Han har analyserat inkomstutvecklingen för 60 000 personer som läste på Komvux eller arbetsmarknadsutbildning under 1990-talet. Utbildningen innebar en genomsnittlig inkomsthöjning för individerna på ungefär fyra procent. Utvecklingen var positiv också för arbetslösa män mellan 40 och 50, en grupp där arbetsmarknadspolitiska program annars inte har varit så framgångsrika.
Konklusionen i rapporten är att arbetslösa vuxna som saknar gymnasiekompetens, borde få betalt motsvarande a-kasseersättning för att läsa in en gymnasieutbildning på komvux. Samhällets utgift idag skulle löna sig på längre sikt.
SNS-rapportens resultat gäller 1990-talet. Med tanke på hur mycket svårare det har blivit för lågutbildade att få jobb och inkomst, så borde de ekonomiska effekterna av vuxenutbildning vara ännu starkare idag, både för individen och för samhället.
Gå till toppen