Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

"Målet är att antalet högstadietjejer med medlemskap i en idrottsförening ska fördubblas till år 2020."

Vi sluter nu ett avtal med syftet att tillsammans arbeta för ett mer jämställt fritids- och idrottsliv i Malmö. Det skriver Frida Trollmyr (S), kommunalråd, Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, och Tommy Theorin, ordförande för Malmö idrottsföreningars samorganisation.

I december anordnas EM i handboll för damer i Malmö. Sabina Jacobsen spelar i det svenska landslaget.Bild: Maja Suslin/TT
Med flera SM-guld i fotboll, spel i Champions League och många segrar och fantastiska prestationer inom hockey, tennis, basket, innebandy och parasporter är Malmö en av landets mest framgångsrika städer inom idrott.
Malmö har två år i rad utsetts till landets bästa idrottsstad av Sveriges Television, för såväl de sportsliga framgångarna som förmågan att arrangera evenemang som lockar besökare. Bara i år står staden värd för ett flertal mästerskap, så som EM i handboll för damer, VM i dragkamp, SM för i ponnyhoppning och i boule, ungdoms-SM i handboll, VM i hopprep och Malmö open – en av världens största parasporttävlingar där personer med funktionsnedsättningar idrottar.
Malmö är helt enkelt en idrottsstad att räkna med för elit, bredd och publik. Förutsättningarna för att skapa sportsliga framgångar är bra, men de skulle kunna vara ännu bättre. Grunden till prestationer i världsklass läggs med ett rikt och tillgängligt idrottsliv som ger alla samma möjligheter att utöva sitt fritidsintresse. Tyvärr är det inte så i dag.
Fritidsförvaltningen har tillsammans med forskningsgruppen Ung livsstil tagit fram en undersökning som visar på stora skillnader mellan olika grupper i Malmö, och att kön, social klass och etnisk bakgrund har stor betydelse för idrottsdeltagandet.
Det är glädjande att se att antalet aktiva flickor och kvinnor inom idrotten har ökat de senaste decennierna, men idrottsrörelsen präglas fortfarande av manliga normer och maktstrukturer, som ett resultat av att den skapats av män och för män.
Forskning visar att såväl tränare som föräldrar har olika förväntningar på pojkar respektive flickor och att flickors drömmar om idrottskarriärer hålls tillbaka. Olika idrotter förknippas fortfarande med manlighet respektive kvinnlighet, som till exempel ishockey och ridsport eller gymnastik, och det påverkar hur barn och ungdomar väljer aktiviteter.
Den nya undersökningen visar på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor med svensk respektive utländsk bakgrund. Medan pojkar, oavsett bakgrund, är mest aktiva är flickor med utländsk bakgrund minst aktiva, vilket känns igen från Sverige i stort. En mätning från 2013/2014 visar att 71 procent av flickorna med svensk bakgrund uppger att de idrottar minst en gång i veckan, mot endast 41 procent bland flickor med utländsk bakgrund.
Fritidsnämnden har arbetat målmedvetet i flera år för att göra fritids- och idrottslivet mer jämställt. De senaste åren har kommunen satsat över 80 miljoner kronor på ridsport, som utövas främst av tjejer och kvinnor. Satsningen är en av landets största ridsportsatsningar och också betydande när det gäller jämställdhet.
Malmö satsar också på gymnastik och damfotboll. På kommunens träningsanläggningar råder jämställda fördelningsprinciper av träningstider för att inte män ska tilldelas de bästa tiderna.
Jämställdhetsutbildningar och jämställdhetsbidrag är numera en självklar del i arbetet med att ändra strukturerna i föreningslivet, liksom jämställd sponsring som innebär att Malmö stads bolag ska ta hänsyn till jämställdhet och icke-diskriminering när de fördelar resurser genom sponsringsavtal.
Malmö är en av de kommuner i Sverige som har kommit längst i arbetet med jämställdhet. Ambitionerna ska vara fortsatt höga. Men vi är inte nöjda. Den nya undersökningen visar att dagens situation inte är optimal. Nu måste arbetet med att förändra rådande strukturer och för att skapa ett fritids- och idrottsliv för alla skruvas upp. Och det ska göras av politiker, forskare och föreningslivet tillsammans.
Vi sluter nu ett avtal mellan Malmö stad, Malmö högskola och Malmö idrottsföreningars samorganisation med syftet att tillsammans arbeta för ett mer jämställt fritids- och idrottsliv. Flickor och kvinnor, pojkar och män ska ha samma möjlighet att utöva sport, genom ytterligare satsningar på rättvisa träningstider och jämställd sponsring.
Kommunen, högskolan och föreningslivet ska arbeta tillsammans och skapa kunskapsallianser för att öka aktiviteten bland unga tjejer. Målet är att antalet högstadietjejer med medlemskap i en idrottsförening ska fördubblas till år 2020. Ett särskilt fokus ligger på flickor med utländsk bakgrund.
Malmö stad ska se över investeringarna i fritids- och idrottslivet ur ett könsperspektiv. I varje beslut som fattas om en idrottsanläggning ska det redovisas hur den påverkar pojkars respektive flickors aktiviteter. Samtidigt måste stadens ytor för idrott ses över; fler utövare kräver fler ytor.
Malmö högskolas forskning om genus och idrott ska fördjupas i syfte att förklara och förändra de skillnader mellan olika grupper flickor som nu är tydliga. Malmö idrottsföreningars samorganisation ska påbörja ett värderingsarbete för att få till en attitydförändring inom idrotten.
Med de nya satsningarna lägger vi grunden för ett jämställt samhälle genom fritids- och idrottslivet men också för många framtida segrar och fantastiska prestationer för den framgångsrika idrottsstaden Malmö.
Frida Trollmyr (S), kommunalråd med ansvar för kultur, fritid och folkhälsa
Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, Malmö högskola
Tommy Theorin, ordförande, Malmö idrottsföreningars samorganisation
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen