Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Visste du det här om höstdagjämningen?

Idag är dag och natt exakt lika lång. Över hela jorden. Här är fem fascinerande fakta om den ovanliga dagen.

1. Vad är höstdagjämningen egentligen?

Precis som vid vårdagjämningen så markerar höstdagjämningen skiftet mellan säsongerna - åtminstone astronomiskt sett. Eftersom jorden lutar på sin axel - med 23,5 grader - så får norra och södra halvklotet olika mängder solljus under året. Solljuset faller helt enkelt in snett, i förhållande till jordaxeln.
Under solstånden så står dock jordens axel i direkt vinkel mot solstrålarnas riktning. Det betyder att bägge jordhalvorna är lika långt borta från solen. Solen står alltså direkt ovanför ekvatorn – och dag och natt blir alltså (nästan) lika långa.
Att de inte blir exakt lika långa beror bland annat på när man säger att solen sjunkit under horisonten, och på att optiska fenomen i atmosfären förlänger tiden då solen kan ses med ungefär fyra minuter.
För svensk del infaller den exakta punkten klockan 14.21 idag den 22 september. Men den kan också inträffa 23 september om det är skottår.
Bild: Britt-Mari Olsson

2. Hur mycket kortare blir dagarna så här års?

Mycket! Så här års tappar vi ungefär fem minuters dagsljus per dag. Å andra sidan inträder just idag – på syd- och nordpolerna – totalt vintermörker. Och det kommer att bestå i ett halvår.
I Malmö gick solen upp klockan 06.54 idag, och går ner klockan 19.05.

3. Varför är skymningen så snabb och kort så här års?

Övergången mellan dagsljus och mörker är faktiskt snabbare runt höst- och vårdagjämningarna. Det beror på att solen korsar horisonten i en någon brantare vinkel än vid till exempel sommarsolståndet. Den "sneddar" alltså inte ner, utan dyker.
Långt i norr blir banan särskilt flack – och ger alltså extremt långa soluppgångar och solnedgångar. Nära ekvatorn är det tvärtom; alltså snabba, korta solnedgångar.
På våren märker vi inte så mycket av det här, dagarna blir ju längre hela tiden. Men på hösten kan det kännas för den observante.

4. På engelska heter dagjämningarna "equinox". Vad betyder det?

Det är förstås latin. "aequus" betyder lika, eller jämn, och "nox" förstås natt. Termen har varit i bruk sedan 1400-talet.
Det är för övrigt också de gamla romarna som vi har att tacka för etablerandet av equinoxerna i kalendern. Julius Caesar introducerade en kalender där vårdagjämningen sattes till den 25 mars.
Tyvärr var datumet lite fel, vilket fick vårdagjämningen att förflytta sig något från år till år. Runt år 300 hade vårdagjämningen glidit iväg till den 21 mars och är 1 500 ända till 11 mars.
Detta fick påven Gregorius XIII att införa en ny kalender – den gregorianska, som är den kalender vi än i dag använder. Den trädde i kraft i oktober 1582. Kalendern var en modifiering av den julianska, och gjorde ett år ungefär 0,002 procent längre. Antalet skottår justerades också. Med den gregorianska kalendern slutade datumet för vårdagjämningen att förflyttas.

5. Hur har höstdagjämningen firas i historien?

I det antika Grekland markerade den här dagen början på hösten. I mytologin är det idag som gudinnan Persefone återvänder till underjorden för att vara med sin make, Hades.
I Kina hålls en höstfest ungefär så här års. Den firar skörden och man äter månkaka med lotus, sesamfrön och andägg. Också i Japan högtidlighålls den här dagen, som dessutom är allmän helgdag. Ofta besöks gravar, lite som vid svensk allhelgonahelg.
Enligt kristna traditioner firas så här års Mickelsmäss, som var en av de viktigaste festerna i det gamla agrara samhället. Kring höstdagjämningen var förråden fyllda med mat och det blev tillåtet att tända lyktor och ljus. Tjänstefolk kunde också säga upp eller omförhandla sina kontrakt. Många fick också en helt ledig vecka. Marknader förekom också, ofta kallade Mikaelimarknad.
Mickelsmäss var ursprungligen en katolsk helgdag, ägnad åt ärkeängeln Mikael. Den började firas i Rom redan på 400-talet.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen