Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

8 skånska röster: Så tycker vi om kvotering till bolagsstyrelser

Om du fick bestämma, hade du lagt din röst på kvoteringsförslaget? Vi skickade ut frågan till ett antal beslutsfattare i det skånska näringslivet – och svaren var eniga.

Skånska profiler om kvotering till bolagsstyrelser.
Regeringens förslag handlar om att börsbolag och statliga bolag ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser. Annars får företagen betala en sanktionsavgift. När vi samlade in skånska röster är de flesta kritiska – 7 av 8 ställer sig mot regeringens förslag. Här förklarar de varför, och vad företagare och politiker kan göra för att förbättra jämställdheten i näringslivet.

FRÅGAN: Om du fick bestämma, hade du lagt din röst på kvoteringsförslaget?

1. Rolf Elmér, regionchef för Svenskt Näringsliv:
Nej. Framförallt är det en inskränkning i äganderätten och ett farligt steg på vägen mot en ökad politisk kontroll av företagandet. Det underliggande snedfördelningen baserat på kön är dessutom i mycket snabb takt på väg att försvinna. I flera av de statliga bolagen måste man kvotera in män om förslaget går igenom. Den viktigaste frågan just nu är att politiker försöker stoppa kvinnors företagande inom välfärden genom införande av vinsttak, återkommunalisering av verksamheter inom äldreomsorg och förskola där andelen kvinnliga företagsledare är uppemot sjuttio procent. Politiker kan även reformera LAS så att risktagandet för företagare blir mindre vid rekrytering så att de får större möjlighet att öka rekryteringsbasen.
2. Charlotta Falvin, styrelseordförande för Ideon:
Nej. Argumentet att det blir bättre resultat med en könsblandad styrelse, är inte mer rimligt än att föreskriva att bolag ska ha ett visst antal utländska ledamöter, ett visst antal möten eller en viss organisation ”för att det är bra för dem”. Andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser motsvarar idag andelen kvinnor på chefsposition i privat sektor, nämligen trettio procent. Om man ska prata specifikt om kön så föreslår jag utbyggnad av ridanläggningar, en välkänd grogrund för framtida kvinnliga chefer. Det finns säkert fler sporter eller aktiviteter, det är bara ett exempel. Exponering för kvinnor och män i ”minoritetsyrken” på grundskolenivå kan vara en bra och kostnadseffektiv väg. Poängen är att chefsanlag grundläggs tidigt och det är den viktigaste faktorn, jämte diskrimineringslagstiftningen och den allmänna opinionsbildningen om att ”blandat är bäst”.
3. Stephan Müchler, Sydsvenska Handelskammaren:
Stöder inte förslaget – skulle alltså rösta nej. Det måste vara ägarnas roll att utse sina representanter, inte politikernas! Förslaget är illavarslande och man undrar vad nästa steg är? Inkvotering av norrlänningar eftersom de är eljest? Jämställdhetsarbetet är på väg åt rätt håll. Det är attitydförändring som är viktigast och den sker succesivt. Bästa sättet att åstadkomma förändring är genom fortsatt debatt och modernare ledarskap.
4. Jeanette Andersson, affärsrådgivare och investerare:
Ja – med viss tvekan. För att det tar för lång tid att bryta strukturer och skapa förändring. Det krävs ett nytt tänk i hur och var man rekryterar styrelseledamöter. Samtidigt bär det emot. En mer incitamentbaserad ansats hade varit mer tilltalande än en tvingande. Det kan samtidigt tyckas vara en gåta att ett rationellt vinstdrivande företag inte vidtar dessa åtgärder för att optimera sin vinst, givet antalet studier som pekar på ökad lönsamhet med diversifierad styrelse. Kvinnor kan i många fall bli bättre på att hjälpa varandra att öppna dörrar och rekommendera varandra. För statliga och kommunala bolag borde det vara betydligt enklare att via ett ägardirektiv ha krav på en diversifierad styrelse.
5. Acke Salem, medgrundare av Edument:
Nej. Jag tycker att det är en kvalificerings- och representationsfråga, jag tycker att riksdagen ska fokusera på att få jämställdhet i riksdagen. Jag tror även att jämställhetsfrågan handlar mindre om att tvinga fram jämn fördelning, och mer att förenkla för kvinnor att göra karriär, till exempel bra villkor vid föräldraledighet och lika lön.enhet och kunskap som krävs för att arbeta i styrelser.
7. Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg:
Nej. Frågan om jämställdhet kräver ett betydligt bredare perspektiv än kvotering till bolagsstyrelser som endast berör ett fåtal personer. Politiker ska inte detaljstyra. Man kan arbeta för ökad jämställdhet på andra sätt. Politiker kan arbeta för attitydförändring och skapa förutsättningar för kvinnligt företagande, exempelvis genom RUT-reformen som bidrog till att fler kvinnor kom i arbete, både som egenföretagare och som anställda. Även företagsamhet i kvinnodominerade branscher kan uppmuntras, det handlar inte minst om välfärdssektorn. Det går inte att lagstifta sig till jämställdhet.
6. Kristina Jarring Lilja, styrelseproffs i Helsingborg:
Nej. Jag är emot kvotering då jag ser den som ett angrepp på äganderätten, aktieägarna måste ha rätten att utse styrelsen i de bolag de äger aktier i. Kvotering i styrelser blir fel, det börjar i ledningen med fler kvinnor i ledningsgrupperna. Se till att fler kvinnor har möjlighet att göra operativ karriär för att få den erfarenhet och kunskap som krävs för att arbeta i styrelser.
8. Carin Stoeckmann, vd på Byggmästar’n i Skåne:
Nej. Företagsägare ska själva få bestämma över vilka de vill ha med i sin styrelse. Som kvinna vill jag inte känna mig ”kvoterad”, utan genuint känna mig uppskattad för den kompetens jag har. Hur man driver företag och skapar lönsamhet behöver inte politiker engagera sig i – däremot ska de underlätta företagandets villkor, och säkerställa att kvinnodominerande branscher ges samma möjligheter och acceptans för sitt företagande som typiskt manliga. Idag är debatten hård kring företagandet inom välfärden, som privat regi av skolor, äldreboenden och vårdcentraler. Jag känner många oroliga kvinnliga företagare inom denna sfär som undrar varför politiker inte uppskattar deras insatser och utveckling av dessa branscher.
Thomas Frostberg: ”Kvotering är ett nödvändigt ont”

Fakta: Regeringens kvoteringsförslag

• Lagen ska gälla från 2017. Från 2019 tvingas bolagen att betala en sanktionsavgift på mellan 250 000 och 5 miljoner kronor (beroende på storlek) om andelen kvinnor eller män i styrelserna understiger 40 procent.
• 280 börsbolag och ett femtiotal statliga bolag omfattas.
• Sanktionsavgiften för de statliga bolagen kommer att ligga på max.
Källa: Regeringen/TT
Håll koll på det skånska näringslivet – följ 8till5:s nyhetsbrev.
Gå till toppen