Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Lite bättre i skolan. Men mycket kvar att göra.

Jan Björklund kommer med nya skolförslag.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Goda skolnyheter hör inte till vanligheterna i Sverige. Men på torsdagen kom i alla fall det glädjande beskedet att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar inom nästa alla kategorier av elever.
Det är bara gruppen "okänd bakgrund", där nyanlända ingår, som avviker från den positiva trenden. Antalet nyanlända har ökat så mycket att Skolverket i år väljer att redovisa behörighetssiffrorna både med och utan eleverna med okänd bakgrund. Räknas de in, som tidigare år, minskar andelen gymnasiebehöriga. Men det ger knappast någon rättvisande bild av den totala utvecklingen. Och som Skolverket påpekar är det inte konstigt att elever som bara gått några månader i svensk skola har svårt att få tillräckliga betyg.
Mot den bakgrunden är det tänkvärda förslag som Liberalerna nu presenterar. L-ledaren Jan Björklund vill förlänga skolplikten till tjugo års ålder och halvera sommarlovet för nyanlända i avsikt att ge dem rimligare möjligheter att komma ikapp med studierna.
Men att få fler nyanlända att nå gymnasiebehörighet är bara en av många utmaningar som svensk skola står inför.
Forskarna Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall konstaterar i en ny rapport från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien att svenska skolresultat – nästan oavsett mätmetod – har fallit kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Kunskaperna har blivit sämre på alltifrån avancerad till elementär nivå. De säger sig dessutom se klara belägg för betygsinflation i grundskolan, vilket i någon mån tar udden av torsdagens glädjebesked.
"I vår kartläggning av svenska elevers kunskap ser vi klara bevis för att resultaten faller och att det rör sig om kunskapsförsämringar både i absoluta och relativa tal", skrev Henreksson och Jävervall häromdagen på DN Debatt.
Hur kunde det bli så illa?
Från rödgrönt håll finns en tendens att skylla skolmisslyckandet på beslut som togs under alliansregeringens tid vid makten. Men som Christer Nylander (L) och Helene Odenjung (L) skrev i torsdagens Göteborgs-Posten började kunskapstappet långt tidigare än 2006.
I backspegeln framstår det inte minst som ett misstag med kommunaliseringen av skolan på 1990-talet. Den genomfördes under en socialdemokratisk regering.
Staten borde återta huvudmannaskapet för skolverksamheten. Men framför allt borde partierna sluta bolla gris med skuldfrågan över blockgränsen och istället försöka nå breda uppgörelser som förbättrar villkoren för den pedagogiska verksamheten.
"Vi måste bygga ihop den svenska skolan igen", säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en TT-kommentar.
Tyvärr är det inga överord. Även om Skolverkets nya siffror tyder på att en förbättring har skett, så är det från en förhållandevis låg nivå. Det är fortfarande nästan 13 procent av grundskoleeleverna som inte blir behöriga till gymnasiet.
Regeringen betonar ofta att Sverige ska konkurrera på världsmarknaden med kunskap och inte med låga löner. Gott så, men då gäller det också att fler i skolan får tillräckliga kunskaper att konkurrera med.
Gå till toppen