Aktuella frågor

Debattinlägg: "Nerväxt är ett alternativ."

Jakten på ekonomisk tillväxt medför allvarliga felprioriteringar. Det skriver Ekaterina Chertkovskaya och Alexander Paulsson, som har koordinerat ett forskningstema om nerväxt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) intervjuas om årets höstbudget. Det är hög tid att diskutera den ekonomiska tillväxtens sociala och ekologiska kostnader, skriver artikelförfattarna.Bild: Janerik Henriksson/TT
Dagens ekonomiska, ekologiska och sociala kriser hänger nära samman med den meningslösa fixeringen vid ekonomisk tillväxt.
Tillväxt kan vara socialt och ekologiskt destruktiv och medför inte per automatik ökad lycka och eller ökat välmående. Nerväxt är ett alternativ.
Låt oss konstatera ett faktum: dagens värld ser ganska dyster ut och står inför stora ekologiska problem. Miljontals människor bor och arbetar under närmast omänskliga förhållanden. Många säljer sin arbetskraft billigt till företag som tillverkar varor för marknader i USA och Europa, medan de själva inte tillnärmelsevis har råd att köpa vad de tillverkar. Andra tvingas lämna sina hem och migrera, antingen på grund av krig, fördrivning eller klimatförändringar.
Livet är inte heller så tillfredsställande i mer utvecklade delar av världen.De sociala skyddsnäten försämras och arbetsförhållandena blir alltmer otrygga. För många människor är inte heller deras arbete särskilt meningsfullt, och ofta medför det höga nivåer av stress. Ibland leder det till utbrändhet. Att finna tid för att umgås med dem man älskar och göra det man gillar tycks bli allt svårare.
Livet har reducerats till ett pussel. Halvautomatiskt drivs den överdrivna konsumtionen på, liksom den teknikfixerade utvecklingen. Frågan är om det leder till lycka eller långvarigt välmående.
Samtidigt är ekonomisk tillväxt ett övergripande socialt och politiskt mål i så gott som hela världen. Ekonomisk tillväxt presenteras som ett botemedel för alla problem.
Om ekonomin växer, kommer alla att gynnas. Jobben blir fler och välfärden kan utvecklas. Så lyder den vedertagna uppfattningen. Men det är inte hela sanningen.
Givetvis har ekonomisk tillväxt inneburit stora vinster, särskilt under efterkrigstiden i de samhällen där starka välfärdsstater omfördelade överskottet mer rättvist. Men den ekonomiska tillväxten har hela tiden medfört ekologiska och sociala kostnader. Användning av icke-förnybara naturresurser och utsläpp av växthusgaser, men också ökade orättvisor inom olika länder, hör till de mest uppenbara kostnaderna.
Jakten på, har förödande konsekvenser. Handelsavtal, såsom det omdiskuterade TTIP, vars mål är att bidra till ökad ekonomisk tillväxt, riskerar att bli verklighet genom ett högt pris: sämre miljöstandarder, urholkade arbetsvillkor och inrättandet av rättsliga instanser som inte är demokratiskt utformade.
I strävan efter högre bnp och de skenbara fördelar som detta skulle medföra genomdrivs privatisering av offentliga tjänster samtidigt som den allmänna samhällsservicen försämras.
Nerväxt (décroissance på franska och degrowth på engelska) är ett forskningsområde och en framväxande social rörelse som erbjuder ett möjligt alternativ till fixeringen vid ekonomisk tillväxt avgörande betydelse för samhället.
Nerväxt uppmärksammades först inom det tvärvetenskapliga fältet miljöekonomi, men har idag spridit sig till flera andra forskningsfält. Som en social rörelse för nerväxt samman aktivister, icke-statliga organisationer, forskare, radikala politiker och beslutsfattare.
Nerväxt inkluderar en rad olika tankeströmningar som syftar till ekologisk hållbarhet, social rättvisa och mänskligt blomstrande. På gräsrotsnivå är omsorg, ömsesidig hjälp och demokratiskt beslutsfattande vägledande principer. På politisk nivå kan införandet av minskad arbetstid, basinkomst och andra mått på välstånd än det snäva bnp-måttet innebära att steg tas mot nerväxt.
Välstånd och välmående är kvalitativt annorlunda värden än ekonomisk tillväxt. Aktivt deltagande i samhällslivet, ökad fritid och mer resurser för att trygga kvaliteten i den offentliga sektorn bidrar inte direkt till ökad ekonomisk tillväxt, däremot till att öka möjligheten för ett hållbart samhälle. Initiativ som ekobyar, urbana trädgårdar och delar av delningsekonomin kan också bidra till nerväxt. Ekobyar och så kallade transition towns, vars mål är att all odlingsbar mark i städerna ska tas tillvara för matproduktion, ingår idag i globala nätverk. Andra idéer är desto svårare att realisera i ett tillväxtfokuserat samhälle.
Röster som utmanar den världsbild där tillväxt är ett fundament eller som är i samklang med nerväxttanken förekommer i dagens politiska diskussion, även om begreppet nerväxt inte används.
Nerväxt kan låta främmande, särskilt jämfört med vissa mer etablerade och tilltalande begrepp, till exempel hållbar utveckling, cirkulär ekonomi eller grön ekonomi, men det är ett nödvändigt begrepp. Det tvingar människor att tänka i nya banor kring det nuvarande ekonomiska systemet och dess mål.
Diskussionen om nerväxt har tilltagit i Sverige och i de övriga nordiska länderna i takt med att både forskningen kring begreppet och den sociala rörelse som hänger ihop med det etablerat sig här. Under senare tid har flera böcker publicerats på temat och vid Lunds universitet har forskare diskuterat nerväxt inom ramen för ett tema vid Pufendorf Institute for Advanced Studies. På en internationell nerväxtkonferens i Budapest tidigare denna månad deltog många forskare och aktivister från Norden.
Det är hög tid att diskutera den ekonomiska tillväxtens sociala och ekologiska kostnader och på allvar överväga andra alternativ.

Ekaterina Chertkovskaya

Alexander Paulsson

Ekaterina Chertkovskaya forskar om nerväxt och kritiska managementstudier.
Alexander Paulsson är postdoktor vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, i Lund.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen