Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Färre EU-migranter i Sverige inför vintern

Tiggeriet har gått ner i de flesta svenska städer. Inför stundande vinter lever betydligt färre rumänska EU-migranter i Sverige än vid samma tid i fjol.
– Jag får se hur länge jag stannar. Jag vet inte, säger Bronau, en rumänsk kvinna som sedan fem månader lever som tiggare i Malmö.

Bronau har sedan fem månader levt på tiggeri i Malmö. Hon tillhör en minskande grupp EU-migranter som dröjer kvar i Sverige över hösten.Bild: Lars Brundin
Enligt bedömningar från såväl socialarbetare som hjälporganisationer har närvaron av rumänska EU-migranter minskat i nästan alla svenska städer.
Enligt den statlige utredaren Martin Valfridsson vistades knappt 5 000 rumänska EU-migranter i Sverige i november i fjol. Den här hösten har rumänerna enligt grova uppskattningar minskat till knappt 4 000 personer.
Det är främst från mindre orter EU-migranterna försvunnit. Det finns fortsatt 700-800 EU-migranter i Storstockholm, men i städer som Malmö, Göteborg, Helsingborg och Linköping har minskningen varit desto mer tydlig. Det har blivit glesare med tiggare i gatubilden.
En förklaring är att samhällsklimatet hårdnat. En serie händelser under de senaste tio månaderna har fått färre rumänska EU-migranter att resa hit.
• I november i fjol avhystes ett 40-tal romer från den kåkstad de sedan några månader hade etablerat i stadsdelen Sorgenfri i Malmö.
• I februari i år slog en statlig utredning fast att det är olämpligt att uppmuntra tiggeri genom att skänka pengar och genom att ge EU-migranter fritt vivre i Sverige.
• Under våren kördes ett stort antal EU-migranter bort från läger runt om i Sverige, bland annat i Lund, Helsingborg, Olofström, Göteborg, Karlstad, Uppsala och Gävle. I de flesta fall avlägsnade de sig utan att vare sig Kronofogden eller polisen behövde ingripa.
• I Eskilstuna åtalades fjorton rumänska romer sedan de olagligen slagit läger i en skogsbacke. De ställdes därmed inför ett hot att få böta 1 500 kronor för brott mot ordningslagen.
I Malmö och Göteborg bedöms antalet EU-migranter ha minskat med 10-20 procent sedan i fjol höstas. Minskningen beror delvis på att de som tigger får allt färre slantar i sina bössor.
– Folk skänker inte lika generöst som tidigare. Många EU-migranter pratar om att de blir dåligt bemötta. De blir bespottade och utsätts för verbala påhopp. De trakasseras på olika sätt, säger Liv Palm, enhetschef på Skåne stadsmission.
Det minskade antalet EU-migranter beror också på en hårdnande officiell inställning till tiggeri från regeringens och myndigheternas sida.
– De blir bortkörda från sina sovplatser av parkeringsvakter och andra personer utan befogenheter. De får sina filtar och täcken slängda. De hänvisas till parker och bilar för att övernatta, säger Liv Palm.
Bilden som Bronau har med sig visar det skjul hemma i Rumänien som är hem för henne och de två sönerna.Bild: Lars Brundin
Utanför en av livsmedelsbutikerna i Kirseberg sitter Bronau, en rumänsk kvinna i 40-årsåldern, och tigger. Hon sover varje natt med en mindre grupp EU-migranter i närbelägna Beijers park.
Hon pekar på en plastmugg med några enkronor och förklarar att hon behöver pengar för sina två söner som väntar hemma i Rumänien.
– Jag har inget hus, förklarar hon och visar ett fotografi på de båda sönerna där de poserar med sin mamma framför ett enkelt träskjul.
Tjänar du ihop bra med pengar?
– Ibland. Ibland inte, säger Bronau och slår ut med händerna.
Just den här morgonen verkar det vara tunt med gåvor. När Viktoria Lindgren går in i butiken med sin son passerar hon Bronau utan att lägga något i hennes mugg.
– Jag ger faktiskt henne en slant rätt ofta, men inte varje dag, säger hon.
Varför skänker du?
– Jag tänker att jag skänker för Guds och min karmas skull.
Hur menar du då?
– Jo, om jag ger bra saker så får jag bra saker tillbaka.
Också butikspersonalen förbarmar sig över tiggarna. Butiksbiträdet Anna Olsson berättar att såväl Bronau som andra rumänska kvinnor som tiggt utanför butiken har fått kaffe och kanelbullar till skänks.
– Den kvinna som satt här i kylan i vintras fick ofta kaffe. Vi kör inte bort tiggare. De stör inte. De har sin fulla rätt att vistas här på offentlig plats, säger Anna Olsson.
Butikspersonalens givmildhet delas inte av alla. På parkeringsplatsen utanför butiken står tre personer och pratar om tiggeriet. Alla tre ger olika skäl till att de inte skänker pengar till tiggare.
– Jag betalar ju skatt, säger en kvinna.
– Jag såg en tiggare som köpte godis för sina pengar, säger en annan.
– Tidigare skänkte jag pengar någon gång, men inte längre, säger Janos Walter.
– Samhället går mot större och större klyftor. Varför ska jag skänka pengar till utländska tiggare om det snart finns svenskar som behöver pengarna mer? säger han.
En ny hårdnande inställning kommer också fram i en promemoria som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram för landets samtliga kommuner.
SKL upplyser där om att det är fullt tillåtet för socialtjänsten att tvångsomhänderta minderåriga barn till EU-migranter om barnen löper akut risk att fara illa. Sådana omhändertaganden har under senare tid gjorts i bland annat Huddinge och Malmö.
Likväl är en lagskärpning på gång som gör det enklare för socialtjänsten att verkställa omedelbara omhändertaganden enligt LVU, lagen om vård av unga.
Sedan årsskiftet har polisen dessutom ökade befogenheter att ingripa mot olagliga bosättningar genom att tillämpa ordningslagen.
Likväl är en ytterligare lagskärpning på gång där avhysningar av EU-migranter ersätts av en ny bestämmelse om "avlägsnande".
– Det handlar om en ny reglering med förenklade krav på identifiering, säger Mia Hemmestad, chefsjurist på SKL.
SKL slår i sina råd också fast att EU-migranter som vistas i Sverige utan uppehållsrätt saknar rätt till sociala trygghetssystem i form av försörjningsbidrag, skolgång osv.
"Utsatta EU-medborgare har enligt vår bedömning... ingen i skollagen grundad rätt till skolgång", heter det i SKL:s råd.
Enligt SKL finns det vissa möjligheter för kommunerna att utfärda lokala tiggeriförbud – något som civilminister Ardalan Shekarabi (S) nyligen talat sig varm för. Ministerns lösa tankar om ny lagstiftning har välkomnats av Moderaterna, men kritiserats av Miljöpartiet och delar av Socialdemokratin.
Tills vidare dröjer Bronau kvar vid sin livsmedelsaffär i Kirseberg – och med bilden på sönerna Laurentz, 12, och Kovac, 10, vid sin sida.
– Bara Gud vet när jag kan komma tillbaka till dem i Rumänien. Jag har inga pengar för att återvända, säger hon.
Gå till toppen