Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Det är helt klart en form av tortyr”

Människan behöver hitta någon sorts mening även i det meningslösa. Något att hålla sig till. Rutiner. - Det är nyckeln till att klara isolering. Du måste hålla dig igång mentalt.

Pär-Anders Granhag, professor i psykologi.Bild: Privat
Det säger Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om rättspsykologi och förhörstekniker.
En extrem variant av isolering, som används för att bryta ner människor, går ut på att inte bara isolera fångar från mänsklig kontakt med andra. Man blockerar även deras möjlighet till yttre sinnesintryck, som att se, höra och lukta. Så kallad sensorisk deprivation.
– Det pågår en debatt om detta, men som jag ser det är det helt klart en form av tortyr.
Läs också Han kopplar bort sina känslor och tankar i cellen
För att studera vad som händer med en människa instängd i ett rum utan fönster, isolerat från yttre intryck, har forskare i psykologi genomfört experiment med hjälp av frivilliga, friska studenter. Efter två dagar i var sitt ljudisolerat och bunkerliknande rum klarade de inte mer. De led av oro, extremt starka känslorubbningar, paranoia och hallucinationer.
Hjärnan kräver yttre input. Den är gjord för att svara på intryck, utan stimuli gör den inte mycket nytta. Det blir ett sorts mentalt kaos istället.
– Hjärnan kräver yttre input. Den är gjord för att svara på intryck, utan stimuli gör den inte mycket nytta. Det blir ett sorts mentalt kaos istället, säger Pär-Anders Granhag.
I Sverige är isoleringen aldrig så extrem. Men mängden intryck för den som sitter isolerad är begränsad, liksom kontakten med andra människor.
Att människan kan ta stor skada både fysiskt och psykiskt av att sitta isolerad i en cell 22 till 23 timmar per dygn, är väl dokumenterat. Bäst klarar sig de som lyckas skapa sig rutiner, hur små och oviktiga de än kan verka för en utomstående. Det kan handla om fysisk träning, om att lägga pussel, lösa ekvationer eller repetera glosor.
– Vissa vittnar också om hur de använt sitt minne. De har fokuserat på mentala minnesbilder som ett sätt att få intryck, fast då internt genererade, säger Pär-Anders Granhag.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen