Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

”Ibland blir jag såklart sugen på att koppla upp mig”

De sover i var sin cell – utan galler för fönstren. De lever sina liv innanför husets portar – som de själva låser inifrån. För en nunna som söker inåt är ett liv i avskildhet nödvändigt. Och självvalt.

Att ta emot besökare i klostret och erbjuda en plats där människor kan möta sig själva, är ett sätt att dela med sig, menar syster Maria och moder Christa.Bild: Julia Lindemalm
Syster Marias liv lät som så många andras. Staden larmade, tv:n och radion pratade, vänner ringde, notiser och aviseringar plingade. Hon var bibliotekarie, proffs på informationssökande och sociala medier, och höll sig ajour med nutidens ständiga flöden.
För ett och ett halvt år sedan drog hon ut sladdarna, sa upp sig och lämnade livet som hon dittills känt det, för en tillvaro i stillhet. I dag är det enda plingande som styr hennes liv kyrkklockans, när den ringer in till bön.
– Jag kände att det fanns en risk för att jag tappade bort mig själv och längtade efter ett helt liv, ett med substans, säger syster Maria.
Klosterlivet handlar om att öppna sitt inre för att söka frid, och för oss är det Gud. Då behöver du komma bort från bruset omkring dig, stänga av allt det där andra i livet.
Benediktinklostret Mariavall, Jesu Moder Marias Kloster, ligger i slutet av en grusväg mellan Brösarp och Fågeltofta. Avskalat och enkelt, omringat av sensommargrönska. Större delen av klostret är stängt för alla utom de sexton nunnor som bor här - och så ska göra till sina sista dagar.
Läs mer: Han kopplar bort sina känslor och tankar i cellen
I ett av besöksrummen har syster Maria slagit sig ned tillsammans med abbedissan, moder Christa.
– Klosterlivet handlar om att öppna sitt inre för att söka frid, och för oss är det Gud. Då behöver du komma bort från bruset omkring dig, stänga av allt det där andra i livet, säger moder Christa, en gång civilingenjör och nunna sedan trettio år.
"Det andliga livet tål inga flykter. Du måste våga ta i det som du undvikit genom åren", säger moder Christa.Bild: Julia Lindemalm
Avskildhet – inte isolering – är ordet de använder för att beskriva en av grundprinciperna för den som avlägger klosterlöfte. Erfarenheter sedan årtusenden, menar moder Christa, säger att den som söker inåt behöver en miljö med begränsad yttre stimuli. Förr gick andliga sökare ut i öknen. Mariavalls öken är kala, grå betongväggar i sparsamt möblerade rum.
Asketismen är till för att skapa en tillvaro med så få flyktvägar som möjligt. För, menar de, när människan har chans att fly undan sina tankar och känslor, svåra beslut, sorg eller rädsla, är hon ofta mer än villig att göra så.
– Här kan du varken slå på tv:n, ringa en kompis eller på andra sätt skjuta upp eller skjuta bort det som är svårt, säger syster Maria.
Det är som att skala en lök, lager för lager. Vi människor har så mycket sorg och smärta, men inom oss finns det, hur ska jag säga, en annan atmosfär.
Istället är du utelämnad till din egen inre värld. Och det kan vara skrämmande.
– Vad är det att vara människa? Vem är jag? Vi är mer än blipparna vi har i hjärnan. Det är som att skala en lök, lager för lager. Vi människor har så mycket sorg och smärta, men inom oss finns det, hur ska jag säga, en annan atmosfär. Och en frid, säger moder Christa.
Tystnaden är viktig för den som vill möta sitt inre, menar nunnorna på Mariavall.Bild: Julia Lindemalm
Stommen i klostervardagen är mässan, de sju bönestunderna, studier och arbete; hus och trädgård ska skötas, hushållsarbetet göras, den egna bokhandeln drivas och gäster tas om hand. Ska mat inhandlas kör de till affären, behöver en tand lagas åker de till tandläkaren.
Nyheter utifrån tar de del av genom de två dagstidningar de prenumererar på.
– Vi har inte flytt världen, vi är fortfarande en del av den. Men vi väljer våra kontakter och informationsvägar, säger moder Christa.
Det är svårt att inte engagera sig i sina anhöriga, det väcker så mycket i en. Vi försöker hitta vägar att hjälpa och stödja då det behövs.
Rutinerna är alltid desamma, upprepningen betydelsefull. Samma matbord ska dukas åt samma personer, dig och dina medsystrar - i går, i dag och i morgon.
– Stabiliteten i att leva sitt liv här, i detta kloster med dessa systrar och dessa arbetsuppgifter, är en viktig del. Men det är också en utmaning.
Läs mer: "Det är helt klart en form av tortyr"
Familj och vänner kan besöka dem och de kan mejla och brevväxla, men i synnerhet de första åren finns det restriktioner för hur ofta.
– Det är svårt att inte engagera sig i sina anhöriga, det väcker så mycket i en. Vi försöker hitta vägar att hjälpa och stödja då det behövs, men även där följer ett visst avstånd genom den avskildhet som ligger i vår livsform, säger moder Christa:
– Det är detta som är vårt stora offer.
"Jag var ofta här som gäst tidigare. Men det var svårt att behålla det jag fick här efter ett par dagar på jobbet. Lösningen blev att gå hela vägen", säger syster Maria.Bild: Julia Lindemalm
För syster Maria, som varit så digitalt aktiv har det varit viktigt att inte ens ha en mejladress.
– Ibland blir jag såklart sugen på att koppla upp mig. Vad händer där ute? Men för mig skulle det vara som att ta med världen in i klostret och det var ju inte därför jag kom hit, säger hon.
Ibland säger man att människan blir till i mötet med andra.
– Visst är det så. Därför är eremitliv inget att börja med, risken är stor att du går vilse. Vi behöver varandra här i klostret, säger moder Christa.
Hon skrattar.
– Inte minst för att påminnas om att vi inte är heliga, även om det kändes så i morse.
FAKTA

Jesu Moder Marias Kloster

Jesu Moder Marias Kloster i Mariavall i Tomelilla kommun, är ett katolskt nunnekloster, byggt 1991. Här lever och verkar sexton nunnor efter tankar och regler från 500-talet när den helige Benedikt av Nursia grundade sin orden.
I Sverige finns i dag fyra benediktinkloster, två för nunnor, två för munkar (varav ett inom Svenska kyrkan).
Klostret i sin helhet betraktas som invigt till Guds tjänst och för att, så mycket som möjligt, kunna be utan uppehåll lever och arbetar nunnorna inom klostrets gränser. Vardagen präglas av stabilitet i en daglig rytm av bön (sju korböner och den dagliga mässan), arbete och andliga studier.
Mellan sista bönen vid halv nio på kvällen och mässan tolv timmar senare, råder total tystnad i klostret. "Tystnaden är viktig. Jag tror att många människor skyr den, för det är i tystnad som de viktiga frågorna kommer fram", säger moder Christa.
Att gå i kloster är en lång process. Den som känner sig kallad kan först komma och bo och arbeta i klostret en tid. Därefter börjar postulanttiden, som varar upp till ett år. Efter det blir kvinnan novis och är så i ungefär två år. Därefter avlägger hon klosterlöfte för cirka tre år framåt. Först efter dessa steg och år "ger hon sitt liv åt Gud" genom att avlägga löften om omvändelse, stabilitet och lydnad.
När kvinnan blir novis byter hon sin vanliga garderob mot klosterdräkten. Hon får också ett nytt namn. "Det här tycker en del är svårt. För mig kändes namnbytet en del, mitt gamla namn har ju alltid varit en del av mig", säger syster Maria.
Nunnorna i Mariavall har alla var sitt rum, möblerat med en enkel säng, bokhylla, skrivbord och stol.
Abbedissans roll är att leda nunnornas arbete.
Källor: Jesu Moder Marias Kloster, Benedictus kloster.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Isolerad från omvärlden
Gå till toppen