Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Samtyckeslag på väg. Sex ska vara frivilligt. Det borde inte vara svårare än så.

Manifestation mot sexuella övergrepp.Bild: Anders Wiklund/TT
Droppen urholkar stenen. Sverige får en samtyckeslag – fast utan ordet samtycke.
Istället kommer en ny sexualbrottslagstiftning, som justitieminister Morgan Johansson (S) räknar med ska kunna börja gälla 2018, att vila på begreppet frivillighet.
Så vad förändras när en lag som straffar sex mot någons vilja byts mot en lag som straffar sex som inte är frivilligt; när en lag som kräver ett nej byts mot en lag som kräver ett ja? Är det mer än en lek med ord?
Det korta svaret är ja. Mer tveksamt är om förändringen kommer att få de omvälvande effekter vissa samtyckesförespråkare hoppas på.
Utredaren Mari Heidenborg förklarade vid onsdagens presskonferens att lagändringen syftar till att ge ett "tydligt normativt budskap", att i lagen uttrycka "vad som är okej sex" och att bättre spegla hur "synen på sexuell samvaro ska vara i ett modernt och jämställt samhälle".
Morgan Johansson sade att han för sin del tror att lagen kommer att få "en stark normativ inverkan".
Sexuella övergrepp vållar ofta häftig debatt och det med rätta, det är avskyvärda handlingar som många gånger sätter djupa och långvariga själsliga spår hos offren.
Samtidigt är det brott som är svåra att bevisa. Ofta står ord mot ord. Få anmälda våldtäkter leder till åtal och friande domar är inte ovanliga.
Kampanjen för en samtyckeslag har pågått i decennier och intensifieras emellanåt vid friande domar som framstår som särskilt upprörande.
Den föreslagna nya lagstiftningen innebär att frivilligheten måste komma till aktivt uttryck, antingen muntligt eller genom "olika former av fysisk respons". Passivitet ska inte kunna tolkas som frivillighet.
Men enligt Mari Heidenborg leder lagstiftning som bygger på frivillighet inte till fler fällande domar, en uppfattning som delas av förra justitieministern Beatrice Ask (M). Morgan Johansson har av allt att döma inte heller några större förhoppningar i den riktningen:
"De här brotten präglas av svåra bevislägen, oftast är det bara två personer som vet vad som hänt, så att säga."
Heidenborg konstaterar att bevissvårigheter kommer att finnas kvar i lika stor utsträckning som tidigare och att åklagaren även i fortsättningen kommer att ha den fulla bevisbördan. Det senare är en självklarhet ur rättssäkerhetssynpunkt – ingen misstänkt ska behöva bevisa eller göra sin oskuld sannolik.
En lag är en norm, uttalad och nedtecknad. Därmed är varje lag också normbildande, lagar visar vad samhället anser är rätt och fel.
Ändå är det svårt att förutspå vilken attitydpåverkan en ny eller ändrad lag kommer att ha. Men en lag som bygger på uttalad frivillighet utgör en viktig bekräftelse av varje individs självklara rätt till kroppslig och sexuell integritet.
Det finns flera förslag i utredningen som förtjänar att lyftas fram.
Begreppet våldtäkt tas bort. En välkommen förändring, då begreppet i praktiken leder tankarna fel. Det är åtskilliga år sedan en våldtäkt i lagens mening förutsatte någon form av fysiskt våld från gärningsmannens sida.
Det införs ett "synnerligen grovt brott" för de fall där offret utsatts för våld som varit livshotande eller som orsakat bestående fysiska men.
Sexuella handlingar mot personer som sover eller är medvetslösa ska alltid betraktas som övergrepp. Att dagens lagstiftning lämnar kryphål på den punkten framstår som absurt.
Den nya lagen lär inte åstadkomma någon omedelbar förändring av människors beteende. Men den innebär åtminstone att en del av de brister som finns i dagens lagstiftning rättas till.
Ett nej förblir ett nej. Och ett ja som aldrig uttalats är inget ja. Svårare än så borde det onekligen inte vara.
Läs alla artiklar om: Lagförslag om sexualbrott
Gå till toppen