Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

120 år på telefonimarknaden – Ericsson ömsar skinn igen

Ericsson är en folkaktie. Ett företag som har enorm betydelse för din framtida pension. Men i telefonbutiken är Ericsson ett bortglömt varumärke. Erik Magnusson och Peter Frennesson har försökt fånga företagets betydelse i den svenska folksjälen.

I och med det senaste sparpaketet lägger Ericsson ner all tillverkning i Sverige. Men paketet gynnar Lund i och med forskningen som bedrivs där.Bild: Ingemar D Kristiansen
En gång i tiden lyckades LM Ericsson erövra världsmarknaden genom att konkurrera ut andra teleföretag med hjälp av kopierade patent och lägre priser.
Läs också Ericsson bekräftar varsel – 3000 tjänster försvinner
Idag har Ericsson hamnat på defensiven när nya länder utnyttjar sin ställning som låglöneländer. Ericsson driver sedan flera år ett strukturprogram för att banta sina kostnader.
I veckan lades ytterligare ett sparpaket fram som gör att Ericsson ger upp all tillverkning i Sverige. Det drabbar orter som Kumla och Borås. Men sparpaketet gynnar Lund i och med att det främst är forskning och utveckling som blir kvar i Sverige.
I början av 2000-talet sålde stryktålighet och batteritid många mobiltelefoner åt Ericsson. Idag efterfrågar köparna snarare snabba skärmtelefoner med bra kameror.Bild: Ericsson/TT
När vi går in i telefonbutiken vid Triangeln i Malmö möts vi av en mur av mobiltelefoner. När vi ber att få se en Ericssontelefon visar expediten upp hyllan med Sonymobiler.
– Det här är det närmaste Ericsson du kan komma. Det är de här modellerna av Sony som vi har, säger hon och pekar på en mobilhylla där de svarta mobiltelefonerna bär namn som Xperia X, Xperia XA och Xperia XZ.
Läs också Efter storvarslet – Ericsson vill nyanställa tusen
Sony är emellertid ingen storsäljare. Numera är det Samsung och Iphone som säljer bäst på den svenska mobiltelefonmarknaden. De tidigare storsäljarna Nokia och Ericsson är för länge sedan borta.
– Ericssons telefoner är bortglömda. De finns inte längre. Det var en helt annan typ av telefon än de som säljs idag. Ericsson var en knapptelefon. Nu är det smarta skärmtelefoner som gäller. Nu efterfrågar våra kunder bilder och snabbhet.
Fanns det ingen fördel med Ericssontelefonerna?
– Nej, ingen! Den var sämre på alla vis.... men en sak var nog bättre: du behövde inte ladda telefonen varje dag. Den klarade en hel vecka på en enda laddning.
Lars Magnus Ericsson, grundare av LM Ericsson.Bild: TT
Det var på 1890-talet som grunden lades för Ericssons position som global aktör på telefonmarknaden. Amerikanska Bell var världsledande och hade byggt upp lokala telefonnät runt om i världen, också i svenska städer som Stockholm, Gävle och Malmö. Men när LM Ericsson tog upp konkurrensen visade det sig att lokala uppköpare ofta föredrog ett svenskt koncept. Inte nödvändigtvis därför att Ericssons telefoner var bättre och mer robusta, utan framför allt för att de var billigare.
Sverige var fortfarande ett fattigt bondesamhälle, betydligt senare industrialiserat än de flesta andra västländer, och LM Ericsson hade ett löneläge som låg långt under vad Bell betalade för sina amerikanska fabriksarbetare. Därför blev svenska telefonprodukter tidigt en global exportvara.
Telefonnätet i Stockholm länkades tidigt samman i ett stort telefontorn vid Malmskillnadsgatan, ett av de torn som tidigt kom att betjänas av LM Ericsson. Det låga svenska löneläget gynnade svenska produkter gentemot dyra amerikanska importprodukter. Arkivbild.
– De små telefonbolagen klarade inte den tekniska utmaningen att bygga ut näten. LM Ericsson såg en potential i att sälja billigt till fler hellre än att sälja dyrt till få, säger telefonhistorikern Jan Garnert.
– Dessutom hade Bell glömt att söka patent på sin utrustning i Sverige. Det kunde LM Ericsson utnyttja genom att tillverka snarlik telefoni, säger han.
Det här telefontornet var en av de knutpunkter för telefontrådar som 1890 ingick i Malmös lokala telenät och som tidigt bytte från Bell- till Ericssonteknik. Arkivbild.
De Bell-opererade telefonnäten byttes snart ut mot utrustning och personal från L M Ericsson. Det skedde först i Gävle och Stockholm – och i norska Bergen.
Ericssons historia har kantats av ständiga fusioner, neddragningar och omstruktureringar. L M Ericsson gick 1918 samman med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, som redan 1884 hade uppfunnit telefonluren.
Automatiserad tillverkning av kontaktfjädrar för reläer i automatiska telefonstationer vid LM Ericsson i Stockholm 1988. Arkivbild.Bild: Scanpix
LM Ericsson köpte 1928 Sieverts kabelverk i Sundbyberg. 1931 blev bolaget samägt med ITT. 1947 tog LM Ericsson över kondensatortillverkaren Rifa i Gränna, på 1980-talet slukades Datasaab och Facit. Företaget sålde 1988 sin datoravdelning till Nokia.
Ericsson har även inlett en rad strategiska samarbeten, med amerikanska General Electric 1989, med japanska Sony 2002 och med schweiziska ST Microelectronics 2008. Alla dessa samarbeten kom efter några lovande år att haverera.
Entusiasterna Per-Göran Ohlsson och Jan Svensson från Harry Hotline Society håller med jämna mellanrum föredrag om Ericssons osannolika glansperiod som mobiltelefontillverkare.Bild: Peter Frennesson
I våras föreläste de på Mobile Heights i Lund och för studenter på Lunds tekniska högskola, LTH. Häromveckan höll de föredrag för Gårdstånga–Holmby föreläsningsförening. Snart talar de för Malmöhus rotaryklubb.
Jan Svensson har ett förflutet som utvecklingschef på Ericsson i Lund, Per-Göran Ohlsson var under många år specialiserad på projektstyrning inom företaget.
Idag utgör de två tredjedelar av medlemsbasen i Harry Hotline Society, en förening som de startade när de skrev på en bok om Ericssons korta mobiltelefonhistoria.
I sin bok och sina föredrag berättar de den osannolika historien om Ericssons mobiltelefoner. Starten kom med Hotline-telefonen, en stor klump i svart och brandgult.
– Här är mitt föreläsningskitt, säger Per-Göran Ohlsson och tar fram en metallfärgad attachéportfölj.
Per-Göran Ohlsson och Jan Svensson visar upp några tidiga Ericsson-mobiler. Det dröjde innan den så kallade Hotlinetelefonen kom ner i storlek.Bild: Peter Frennesson
Ur väskan plockar han fram en stor Hotline 900A och en mindre NMT 900C som använde batteri, kontakt och laddare från företagets polisradio. Han tar även fram en GH 172 som 1992 blev Ericssons första GSM-telefon.
– Det här var rejäla grejer, säger Per-Göran Ohlsson och ställer en stor ask med tändstickor bredvid telefonerna.
– Vår vision var att Hotlinetelefonen så småningom skulle krympa till en tändsticksasks storlek.
Att telefonen hette Hotline berodde på att företagsledningen inte såg Ericsson som ett bra varumärke. Trots att LM Ericsson i alla år hade producerat telefoner för det fasta telenätet hade företaget inte aktivt salufört dem på den svenska marknaden. Försäljningen sköttes ju av statliga Televerket. En telefon kom på köpet med varje nytt abonnemang.
Med mobiltelefonerna stod Telefon AB LM Ericsson inför en helt ny typ av marknadsföring.
– Målgruppen var yuppier och väskdängare. Därför konstruerade annonsbyrån Welinder ett helt koncept kring den fiktive Harry Hotline. Han var en machofigur som var så nära Micky Spillane man kan tänka sig, säger Jan Svensson.
– Han var en samlande figur för Ericssons mobilsatsning. En dåtida motsvarighet till Ica-Stig idag, säger Per-Göran Ohlsson.
Harry Hotline och Ericssons mobiltelefoni promenerade rakt in i det svenska folkhemmet vid en pressvisning under hösten 1989 på hotell Sheraton i Malmö . In på scen i en nedsläckt konferenssal rullades det då ett badkar fyllt med skum.
I badet satt en naken Harry Hotline som modern cowboy. Mot örat höll han en Hotline 900 Pocket. Publiken fick veta att badkarsmannen var en världsvan äventyrare. Den som ville ta efter hans extravaganta livsstil kunde för 30000 kronor köpa en likadan telefon – med en maximal taltid på trettio minuter.
Harry Hotline var en påhittad reklamfigur som på 1980-talet hjälpte till att marknadsföra Ericssons Hotline-telefoner genom att framställa dem som en nödvändighet för den världsvane machomannen.
En efterföljande kampanj visade Harry Hotline på exotiska platser runt om i världen. Han gick alltid att nå via sin fickvänliga telefon. Mannen bakom Harry Hotline-figuren var fotomodellen Anders Bergback, som efter Hotlinesatsningen gick vidare till att bli livsmedelsinspektör i Nora.
Efter Hotline-åren medverkade Jan Svensson och Per-Göran Ohlsson i att utveckla Ericsson till världsledande på små och praktiska mobiltelefoner. När NMT ersattes av GSM ersattes namnet Hotline av Ericsson. Efter närmare eftertanke ansågs namnet Ericsson stå för nordiskt kvalitetstänkande.
Ericsson Hotline. "Du kan ringa till andra sidan jordklotet, och hela världen kan nå dig". Arkivbild.
– Vi var med under en tid då Ericsson blev mer folkligt. Mobiltelefonerna var till skillnad från telefonväxlar något som människor kunde relatera till. Våra telefoner fanns i hälften av alla svenska byxfickor och handväskor. Så nog fick Ericsson en plats i den svenska folksjälen, säger Jan Svensson.
Både Per-Göran Ohlsson och Jan Svensson slutade på Ericsson för fyra år sedan. De har numera övergett sina Sony Ericsson-telefoner för modernare Sony- och Appletelefoner. De ser med viss bävan på den omstrukturering som företaget nu går igenom, men tror ändå att omstöpningen av Ericsson kan bli början på en ny storhetsperiod.
– Att vi kom in i företaget berodde ju på att Ericsson Information Systems (EIS) lade ner PC-tillverkningen och skulle hitta nya arbetsuppgifter. De kom som satsningar på radio, försvarselektronik och ett nytt luftförsvarssystem. Det ledde fram till en framgångsrik inriktning på mobiltelefoner, säger Jan Svensson.
Med nedläggningen av EIS skrotades definitivt de rester som fanns kvar i Ericsson av Addo i Malmö och Facit i Åtvidaberg. Det ledde till ett teknikskifte för Ericsson – bort från den teknik som är allmängods till förmån för en ökad inriktning på egen spetsteknologi.
– På samma sätt som då kan Ericsson nu få loss viktiga resurser just när branschen går från 4G till 5G-teknik. Nu frigörs en massa kompetenta människor för att syssla med nästa framtidssatsning som vi kanske inte ännu riktigt vet vad den går ut på, säger Jan Svensson.
Både de fasta och mobila Ericsson-telefonerna är numera museiföremål. Här är ett urval telefoner från 1878 till 1965. Arkivbild.Bild: Ericsson/TT
I Stockholm lades Telemuseum ner 2004. Sedan dess arbetar Tekniska museet i Stockholm med att sortera alla de samlingar som man fått till skänks från Telemuseum och Telia Sonera.
I Skåne är det Tekniska museet i Malmö som förvaltar den lokala skånska telefonhistorien. I samlingarna finns telefoner från såväl 1880- som 1980-talet. Men några gamla telefonapparater finns inte längre utställda. De ligger alla nedpackade i museilagret.
– Vi har en del äldre telefoner från L M Ericssons barndom. Vi katalogiserar och konserverar. Men det är länge sedan vi hade dem utställda, säger Nils Björhem på Malmö museer i en telefonintervju via mobilen.
– Vi har en fin samling. Vi fick för tre år sedan in hela Sony Ericssons produktion av mobiltelefoner, också en del prototyper. Men även de ligger i lager. Vi samlar för framtiden.
Ericssons mobiltelefoner 688 och 788, det allra senaste och modernaste på mobilmarknaden när de släpptes. Arkivbild.Bild: Claudio Bresciani/TT
I början av 00-talet var Ericsson det överlägset största företaget i Sverige. I april 2000 stod man för mer än en tredjedel av det samlade värdet på Stockholmsbörsen. Det har krympt rejält sedan dess. Häromdagen stod Ericsson för 5,6 procent av börsvärdet.
Under en period i början av 2000-talet hade Ericsson över 110 000 anställda. Sedan dess har flera tusen Ericssonanställda sagts upp. I tisdags gick företagsledningen ut med att 3 000 tjänster ska försvinna enbart i Sverige.
I Sverige hade företaget vid millennieskiftet mer än 42 000 anställda. Ericsson stod för mer än tolv procent av den samlade svenska exporten.
Sedan dess har Ericsson krympt år för år. Snart finns det fem företag som har fler anställda i Sverige än vad Ericsson har.
Företaget är på det globala planet idag personalmässigt mindre än Securitas, omsättningsmässigt mindre än Volvo och resultatmässigt mindre än ett 20-tal svenska storföretag. Men Ericsson är fortfarande det svenska företag som är störst på export.
Som börsmäklare på Färs och Frosta sparbank i Lund fick Bjarne Persson se Ericssonaktien rusa iväg som en evigt stigande börsraket – ändå tills luften gick ur it-bubblan.Bild: Peter Frennesson
När IT-bubblan i Sverige var som störst och Ericssons dominans i det svenska näringslivet som mest överlägsen fick Bjarne Persson jobb som börsmäklare på Färs och Frosta sparbank i Lund.
– Det var den 1 april 2000. Då handlades Ericsson för ständigt nya rekordkurser. Det var en bra tid för en ung aktiemäklare att lära sig vad risker innebär, säger han idag. Under veckorna därpå sprack den svenska IT-bubblan. Ericssons börskurs rasade under flera månader.
– Jag lärde mig då att när det går ner på börsen så går det oerhört fort. Det finns ett flockbeteende på börsen som alla aktiemäklare måste räkna med.
Numera är Bjarne Persson chef för kapitalförvaltningen på Sparbanken Skåne. Han har följt Ericssons väg från folklig tillväxtaktie till mogen folkaktie.
Kring millennieskiftet hade Ericsson 975 000 aktieägare i Sverige. Numera har Telia tagit över som Sveriges mest ägda aktie, men alltjämt finns det fortfarande en halv miljon svenskar som äger en eller flera Ericssonaktier.
– Ericsson är definitivt en folkaktie. Det är ju en av de aktier som svenska folket äger mest. Dessutom ingår Ericssonaktien i Roburs och AMF:s aktiefonder och i åtskilliga pensionsfonder, säger Bjarne Persson.
Därför beror många svenskars pension på hur det går för Ericsson. Och många svenska pensionärer får idag ut en betydligt lägre pension än vad de hade fått om Ericssons börsvärde från våren 2000 hade bestått.
– I så fall hade Sverige haft betydligt rikare pensionärer, säger Bjarne Persson.
Arbetare från Ericsson i Norrköping demonstrerar under bolagsstämman i Berwaldhallen 1997, mot nedläggningen av Norrköpingsfabriken.Bild: Ingvar Karmhed/TT
På Bjarne Perssons tid som börsmäklare fanns det tusentals svenska "Ericssonmiljonärer", helt vanliga svenskar som ägde Ericssonaktier för en miljon eller mer. Men börsvärdet har sjunkit kraftigt sedan dess. De Ericssonaktier som för sexton år sedan var värda en miljon kronor har idag ett värde på 73 000 kronor.
– Vi ska se vad grafen anger för värde, säger Bjarne Persson och börjar fingra på sin Iphone.
– 73 000 låter väldigt mycket. Från 1994 och fram till 2000 gick ju Ericssonaktien upp med 44 000 procent. Därefter föll den ju som en sten, säger han och lägger ner sin telefon.
– Bland våra kapitalplaceringskunder är Ericsson numera som vilken aktie som helst. Den värderas utifrån sina egna meriter. Så har det varit sedan IT-bubblan sprack, säger Bjarne Persson.
Bjarne Persson kan det mesta om Ericsson. Han har många vänner som jobbat där. Hans fru arbetade för Ericsson fram till för några år sedan. För husfridens skull använde han sig alltid en Ericssonmobil – allt från bästsäljaren T32 till Ericssonklassikern T68, den första med färgskärm.
2007: Kategorichefen Martina Johansson fotograferar med nya K810.Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT
Men Bjarne Persson tror att det finns många svenskar som är väl förtrogna med Ericssons mobiltelefonutbud och börskurs under årens lopp.
– Det är väl känt att svensken har ett stort aktieintresse. Ericsson är noga bevakat. Ericsson har i mitt medvetande egentligen aldrig varit ett konsumentelektronikföretag. Deras tillverkning av mobiltelefoner har mer varit en parentes i företagets historia.
Bjarne Persson är väl medveten om att Ericssons senaste neddragningar kommer som ett hårt slag för Borås och Kumla. Men han betonar att de knappast kommit som någon större överraskning och att de bara är ett litet led i ett globalt omstruktureringsprogram som började redan 2014.
– Det här är ju ingen ny kostnadsbesparing, inte heller den sista. Det går rykten om att det kan komma nya neddragningar inom tolv månader, säger Bjarne Persson.
Förbindning och koppling av koordinatväljare i stativ utfördes huvudsaklingen av kvinnlig personal på LM Ericsson Telefon AB, 1957.Bild: Ericsson
Ericsson har alltid tävlat med en rad svåra konkurrenter på en global marknad. I början av seklet hade de värsta rivalerna namn som Bell Laboratories, Philips och ITT.
Telefon AB LM Ericsson blev tidigt riktigt stort på telefonväxlar. Bolaget fick på 1950- och 1960-talen en stark draghjälp av svenska Televerket.
När Ericsson på 1970-talet tog fram sina storsäljande Axe-växlar gjordes utvecklingsarbetet i nära samarbetet med Televerket. I alla år kunde Ericsson testa sina produkter i skarpt läge på den starkt reglerade svenska telemarknaden för att i ett senare skede marknadsföra dem på världsmarknaden.
Reklam för ”Ericofonen”, senare mer känd som kobratelefonen. 1965.Bild: Ericsson
Telefonerna har kommit och gått, men telefonväxlarna har bestått. I modern tid har Ericsson lagt ner eller sålt sin modemverksamhet, sin mobiltillverkning, sin datorsatsning, sin telekabelproduktion, sin kraftkabeltillverkning och sin försvarsproduktion. Konkurrenterna har agerat på liknande sätt. Nokiatelefonerrna heter numera Microsoft. IBM:s datorer och Motorolas mobiltelefoner har blivit kinesiska. Kanadensiska Blackberry lägger snart ner sin telefonproduktion.
Idag tävlar Ericsson bara med en handfull svåra konkurrenter på en global marknad. Det är Nokia-Alcatel-Lucent, ZTE och Huawei som är huvudkonkurrenterna på mobila nät, Ericssons viktigaste marknad.
På andra områden möter Ericsson dessutom konkurrens från bolag som IBM, Accenture, Oracle, Jusiper, Intel, Qualcom och Cisco. Så snart konkurrensen hårdnar inom något av dessa fält uppstår det snabbt rykten om att hela eller delar av Ericsson kan vara på väg att läggas ner eller köpas upp av konkurrenterna.
Därför är det livsviktigt för Ericsson att ständigt vara konkurrenskraftigt, att ständigt hålla fokus på fortsatt utvecklingsarbete och att ständigt värna om en företagsstruktur där olönsam verksamhet skärs bort.
”Det var en mäktig känsla att komma hit. Det här var lite av den stora fina världen”, säger Stefan Baka om sitt första besök på Ericsson i Lund. Nu arbetar han där själv som matematiker.Bild: Peter Frennesson
I början av 1999 kom Stefan Baka för första gången på besök till Ericssons kontor i Lund. Han jobbade för ett mindre IT-företag som hade Ericsson som kund.
– Det var en mäktig känsla att komma hit. Det här var lite av den stora fina världen. Här fanns en intensitet och en stor mängd människor. Här fanns en stor samlad kunskap, säger han.
Därför var han mäkta stolt när han nio år senare själv blev anställd på Ericsson för att jobba med mjukvaruutveckling. Det hoppas han få fortsätta med ett bra tag till.
Ericsson lade i veckan fram ett stentufft sparprogram. Likväl ser Stefan Baka som Ericssonanställd och fackligt aktiv framtiden an med stor tillförsikt.
– Här i Lund är vi privilegierade i en svår stund. Vi har förmånen att företaget satsar på oss. Därför kan vi fortsätta att jobba på och att blicka framåt, säger han.
Ericssons anläggning i Lund. En tredjedel av området tillhör numera Sony, en tredjedel Mobile Heights.Bild: Ingemar D Kristiansen
Stefan Baka är egentligen matematiker och datalog. Han ser sin roll på Ericsson som en problemlösare, en person som ägnar sig åt att identifiera och lösa problem som kan uppstå i olika telefonsystem.
– Det är problemlösning som vi alla jobbar med här. Så ser jag på saken. Vi applicerar lösningar.
Enligt Stefan Baka ställs det ständigt ökande krav på Ericssons medarbetare i Lund. "Det gäller att leverera", säger han. På samma sätt som Ericsson en gång tog fram bluetoothtekniken i Lund och så småningom var med om att göra våra mobiltelefoner allt mindre och allt mer kraftfulla gäller det nu att betjäna externa kunder och egna dotterföretag med rätt produkter i rätt tid till rätt pris och med rätt kvalitet.
– Vi jobbar just nu med 5G. Det finns en press på oss att leverera 5G. Det är ett krig som pågår. Det är både pressande och stimulerande. Vi vill ju alla jobba med den senaste tekniken. Vi tillför värde för bolaget. När det gäller radio är vi starka. Och med företagsledningens senaste beslut har vi fått ett kvitto på att vi är duktiga.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen